Det behöver inte kosta multum....

Säger med detta inlägg godnatt...

Tänkte bara att jag skulle klämma in något helt annat än vad jag gjort nu senast.

Ska bara tipsa mina läsande kvinnor om att det inte behöver kosta multum att göra sig lite fin till vardags. Jag kan säga att det verkade uppskattat av min kära make. 

För några månader sedan så laddade jag ner en sida på fb som heter Wish och där har jag hittat massor med roliga saker till en billig peng.

Jag erkänner att all kvalitet inte är den bästa men det ganska okey ändå tycker jag nog. Det mesta är vardags ok i alla fall. 

Jag köpte denna klänning där och halsbandet på glitters rea. Jag betalade 100 kronor totalt för både klänning och halsband.

Kanske faller inte just detta i smaken men det finns verkligen fynd att göra om man vill, jag har gjort några som jag är nöjd med..

Önskar en god natt <3

puss<3

En blandad kompott...

Nu sover sällskapet här så jag passar på att skriva lite till under tiden....

Jag tänkte börja med att berätta vart min tid har tagit vägen idag.
Jag klev upp skapligt och så när man kommer ner så är det alltid ett underbart välkomnande när Anton möter mig vid trappen och visar hur glad han blir när jag kommer. Det som är skönast är att han tar det lugnt och inte kör upp de andra utan hälsar på ett harmoniskt vis.
Jag knallar ut i köket, tar mina mediciner och gör en kopp kaffe. Går sedan och sätter mig vid brasan och tar ett bloss och kollar fb ...detta är återkommande varje morgon.
Nu har även rutinerna för en stund till tagit form, Jag släpper ut Anton en stund för egen rastning medans jag dricker mitt kaffe. Skiftar sedan resten av ligan när jag tar in Anton. Förbereder frukosten för dem alla. Alice käkar i lugn och ro i matrummet och Ebba och Winston ihop i antingen groventrén eller i vardagsrummet, beroende på vem som går ut först. Alla går in samma väg dvs groventrén. Vill inte att det blir skitigt överallt...

Alla äter sedan och går och lägger sig. Jag tar en påtår till det.
Idag så klädde jag mig skapligt tidigt och tog med mig Anton ut. Vi var ute en stund själva och städade hundgårdarna. När det var klart så fick han gå in i sin gård och de andra fick vara med mig en stund. När resten av hundgård och tomt var städat så fick de gå in i sin hundgård även de.
Patrik har nu satt dit de tjocka plastremsorna som skyddar mot drag in i hundhusen vilket jag är tacksam för, han har även byggt ett nytt fönster som är klätt med plexiglas in till hundhuset så att ingen skall kunna skada sig om det hoppar mot rutan. Jag är riktigt tacksam för det. Patrik har även byggt en ny kompost för i första hand hundskiten som vi kastar och för att det inte skall ligga någonstans och lukta eller dra flugor nu när den första är full. Dessa är varmkomposter så att förmultningensprocessen skall gå fortare.

När tomten var fri från hundarnas bidrag så plockade jag undan alla rallylydnadsskyltar som stod ute på tomten. Jag plockade ihop en massa sopor som skulle eldas och Patrik tände en brasa och gud så skönt att äntligen bli av med soporna som legat så länge nu.

Jag fortsatte kratta pinnar och grenar och städa upp och gick bort med till brasan så man blev av med det direkt.

Efter jag var klar på tomten så gick jag in och städade uterummet som såg ut som ett krig, Patrik satte upp tv:n (50 tum vilket säkert inte var lätt själv med ond rygg) på sovrummet, satte upp sin skryttavla som jag tjatat om inte ska stå på bänken och samla damm. Johanna tog hand om disken, vilket jag tackar för :)

Nu gick jag åter ut igen....
Tog nästa varv vilket blev en individuell promenad med alla 4 hundar för att sedan gå in och bara softa en stund.
Det har varit en riktigt bra dag och jag har fått mycket gjort och även Patrik. Hundarna mår bättre med sin hosta och alla slocknade som utblåsta stearin ljus runt soffan där jag slog mig ner igen.

Patrik och Johanna åkte iväg och övningskörde när jag gick in och jag tog det bara lugnt och skrev lite under tiden.
När de kom tillbaka så avslutade jag skrivandet för att återuppta det då de båda somnade.
När de vaknade igen så åkte vi ner till mamma med en blomma och presenter som vi skulle lämnat före jul men då var hon bortrest.

Besöket var riktigt trevligt och det var många glada skratt och visning av foton som hon inte sett. Hon var riktigt pigg och glad vilket fyllde mitt hjärta med så mycket glädje :)

När vi åkte hem därifrån så lyckades gubben glömma sin jacka så när vi kom hem så var ju inte nycklarna med hem heller och det var dessutom mina bilnycklar så Patrik pep iväg själv för att hämta dem.
Hundarna var lite upphetsade över att höra att jag var hemma men inte kom in...Ebba satt och kikade och lyssnade till min röst enbart men tog lustigt nog inte en flukt i fönstret vilket jag räknade med utan satt stilla då hon hörde mig. Jag visade henne utifrån i fönstret att jag gick till dörren så hon kunde kolla vart jag tog vägen vilket hon gjorde och satte sig sedan nedanför grinden och väntade och lyssnade. Winston däremot som har lite sämre koll, han skällde och ylade åt alla håll och kanter och jag är nästan säker på att han inte själv vet varför hahaha...han är så söt mitt yrväder.

Till resten när vi kom hem blev det kylskåps middag och sedan en film som gick på tvn. Patrik lade sig vid 22.00 ca och ska åka och köra snö imorgonbitti. så han behövde lägga sig skapligt.
Jag hade väl tänkt detsamma men det blev inte av. Så nu sitter jag här klockan 01.13 och skriver klart detta inlägg som jag började med för länge sedan.

Nedan är några bilder som hänt i det närmaste :)

Här har min make hjälpt mig med säkerheten på hundgården. Han har förhöjt och stabiliserat den med 20 cm i höjd och dessutom gjort som jag önskade. Han har lagt en bräda med 40 graders vinkel inåt så att vid ett försök att hoppa över eller klättra så borde det nu vara fullkomligt omöjligt. Detta är inte gjort idag utan förra helgen. Idag har han satt dit plasten som är i gluggarna för att förhindra dra och även på den andra delen byggt ett fönster (som jag visar senare) med plexi som jag nämnde tidigare..

På fruns förfrågan för längre sedan så byggde han även en kompost härom dagen. Observera att det är inte jag som kräver att han ska bygga utan han tycker det är roligt och vi båda har nytta av allt vi skapar. Den här varmkomposten får vänta med att få samma utseende som den bakom tills i vår.

Här har Patrik tänt brasan och nu ska bråten bort, gissa om jag är glad :). Äntligen!

Jag erkänner att jag är för feg för att elda dessa stora brasor själv men inte maken. Nu är nästan all bråte borta i alla fall :) Stort tack för det <3

Bild efter det brunnit ut får vänta, har inte tagit något än men tomt blev det :)

JAg röjde även undan lite hundgaller som var liggandes efter en investering och även en hög med pallar som låg utspridda ...ser nu helt klart bättre ut lite här och där :)

Puss...

Drar igång med några rader

Tjing igen ....

Sitter nu i soffan framför tv:n med alla hundar snarkande runt mig som vanligt. Känner lugnet svepa över mig vilket är skönt. Ingen av de andra är hemma och det är faktiskt ganska skönt. Om ärligheten ska fram så har jag haft svårt att koppla av. Det har varit mycket tjatter omkring mig hela tiden, tv:n på med rätt hög volym för mitt tycke och de andra två har sina telefoner på hög volym då de kikar på filmsnuttar och annat. I detta så har jag försökt att läsa en bok vilket har varit näst intill omöjligt. Jag blir avbruten hela tiden för frågor om allt möjligt, någon vill berätta något, någon vill visa något eller vad det nu kan vara.
Visst är det trevligt när de vill att jag är delaktig men ibland känns det som om de även måste acceptera att jag är upptagen i tankarna med annat som intresserar just mig. Till slut härom kvällen så fick jag gå en våning upp men vad tror ni hände då?
Självklart så somnade jag i boken och jag kan ärligt säga att det verkligen är skittråkig! Varför då läsa den? Jo för det första vill jag veta vad jag har betalat för och så vet jag att det är en nyttig bok som jag bör läsa så därför så försöker jag att traggla mig igenom den.

Har haft en lite läsperiod på sista tiden och det har varit något jag saknat så nu är det tredje boken jag läser i et svep. De andra har varit bra så jag biter ihop nu och hoppas att denna blir bättre med tiden vilket den verkar bli.

Jag passar på att skriva lite nu medans de andra två är ute och övningskör, har inte heller haft ro att skriva. Min koncentrationsförmåga har tagit stryk så alldeles så jag har varit helt kaputt i dessa sysselsättningar. Jag har även tänkt fortsätta att tidsplanera mina dagar för at få ordentlig struktur på dagarn och få in mer rutin i vardagen så att jag i och med det får tryggare hundar då det vet lite av vad som förväntas. Hundar är som barn, mår bra av både rutiner och regler då det ger en inre trygghet.
Så jag kämpar på. Det har varit lite knöligt med rutiner nu med allt möjlig då man har haft en ny individ med oss som skall ha tid också. Det gäller att fördela tiden på bästa sätt för att fylla alla behov. Har även mitt i allt detta nu börjat ny arbetsprövningsplats som jag tyvärr fått frånvara från då mina hundar blev sjuka.
De har hostat och harklat och verkat vilja kräkas. Winston var riktigt trött och ville inte äta, kräktes någon gång. ( Självklart var jag där och kikade runt i uppkastningen för att se om det såg normalt ut) Han startade i söndags. Ebba hostade lite på måndag förmiddag innan jag åkte men jag tog förgivet att hon hade käkat något som ville upp så jag tänkte inte mer på det.
Jag åkte till dagiset och när jag kom hem upptäckte jag att det var något som inte var ok.
Under kvällen så började även Alice att hosta lite. Jag ringde veterinären som gjorde ett hembesök på tisdagen efter att jag hade avböjt att åka till hunddagiset för säkerhetsskull.

Denna veterinär som var ny för oss var mycket nöjd över att undersöka mina babes då de var väldigt snälla och lätta att hantera, det som var svårast var att de bara ville mysa och vara nära hela tiden ;).
Innan jag ringde henne så hade jag  tagit tempen på alla utom Anton. Den som var piggast och med minst symtom var han och de andra var feberfria så jag ansåg det onödigt att då behöva tempa honom också. Dyker symtomen upp hos honom så tar jag det då.

Jag skulle avvakta och vara uppmärksam och fortsätta ta tempen som jag redan gjort för att hålla koll. Inget mer har hänt direkt mer än att jag har sett lite vitt skum (extremt lite) i näsor någon gång och så har hostan avtagit en hel del. Självklart så har de hostat då halsen är irriterad när de ansträngt sig eller skällt men de ska ju ta det lugnt och inte ansträngas så det är ingen fara.

Nu har Winston åter käkat igen och varit glatt dansande som han brukar igen vilket är underbart. Troligtvis är det en vanlig förkylning som var smittsam så som hos oss människor. Man blev ju rädd för kennelhostan eftersom vi åkte till Stockholm för ett tag sedan på en utställning men mina alla är vaccinerade mot kennelhosta som annars kan smitta vid sådana tillfällen. Visst kan det vara en släng av det men i mycket mild form trots att de är vaccinerade men inget allvarligt i alla fall. Jag ringde åter till veterinären idag för att berätta hur de mådde och be om råd för morgondagen då jag ska till hunddagiset igen. Vill ju ha ett uttalande från vet såklart. Jag berättade hur de är nu och att jag tänkt åka imorgon om det var ok och det var det :).

Hoppsan nu blev det lite mastigt med bara text här och nu dök de andra in så jag återkommer igen...

Puss

Kanske dax.....

Goddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Nu var det så länge sedan jag skrev igen så jag vet knappt vart jag ska börja. Jag har egentligen sååå mycket att åter igen berätta om så det skulle bli enormt lång och nästan oläsligt då man inte orkar läsa hur långt som helst.
Jag kommer att försöka skriva några inlägg iaf i det närmsta om alla möjliga saker, vad som hänt, tankar, hundar, veterinärsbesök, julafton och vad jag pysslar med.
Ska försöka få in lite bilder på vardagen som tagits...

Hoppas det kan vara fler än jag som har behov av text för nu är det dax för några ord...

Nya platsen....

Jag anlände i tid. Idag var dock inte själva ägaren där då man vabbade. Jag fick träffa den tjejen som jobbade där som gav lite instruktioner om allt det nya.
Jag är ju inte värst hundrädd...;) men jag vill gärna beskåda hur saker går till och sköts innan jag kastar mig över någon för en promenad.

Vi satte oss efter vattning i hundgårdar för att gå igenom rutiner under dagen och så skulle jag få ett eget hus med hundar att sköta.
Jag är fylld av förväntan.
Vi satte oss och pratade om allt men ändå inget men jag märkte var att det som var av intresse så var jag...knepig...

Strax därefter var det dax för promenader. Vi började med de som var inne. I mitt hus fanns 2 hundar inne så de skulle få sin promenad först. Vi tog en varsin men jag bad om att hon visade hur de hämtar ut hundarna ur gårdarna. Tjejen var väldigt tillmötesgående och visade snällt och berättade.

Jag fick ta en av dem så visade hon sedan vägen i reservatet där de brukar gå.
Det var en enkel rastning och inga besvär alls.
Vi gick tillbaka och bytte hundar. Den ena som jag skulle ha var i ena hundgården och den andra i andra även om de gick bra ihop.
Jag bad den vana att ta ut hundarna ur gårdarna så jag fick se hur de gör här och hur hundarna reagerar.
Inga problem. När väl båda var ute så kom besök vilka skulle hämta sin pensionat hund. Detta innebar att jag tog dessa två på en promenad själv.
Vi möttes upp igen och då var det dax för lunch för hundarna.
Herre min ge vilket liv det blev! Hade de varit mina så hade jag blivit tokig på hets! Men nu är det inte mina ;)
Kände dock att det var en situation som jag definitivt önskar få annorlunda men vi får se hur det ska gå till.

Dagen pinnade på bra och det blev en till promenad innan jag skulle bege mig hem.
Hade en riktigt bra dag med massor av nya intryck och jag ska erkänna att jag var lite rörig i huvudet med alla nya saker att försöka komma ihåg.

Jag tackade för idag och åkte hem. Jag käkade och gav mig sedan ut med mina egna. 2,5 timma senare var jag klar.

De fick en efter en åter inta hundgårdarna eftersom Kalle nu var här för att koppla in vår golvvärme idag.

Han pysslade med det och Patrik och jag åkte till Willys och handlade julmat. Nu är det gjort och i kylen...skönt. Johanna var gullig och borstade Winston som jag bad om när jag var iväg och även lite annat.

Kalle fick igång golvvärmen och Patrik deckade i soffan tillsammans med mina hundar på golvet.
Nya rutiner tar på krafterna kan jag lova ...

Nu väntar en ny dag imorgon och är lika förväntansfull :)....

Känns verkligen kanonbra :) <3<3<3

Puss                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  

En ny upplevelse...

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Sitter nu i soffan efter en riktigt lång dag. Jag hade visserligen räknat med en fruktansvärt påfrestande dag idag med min nya plats att vara på men jag kan erkänna att det som frestat på mest är att leva mitt eget liv. Det liv jag trivs med med min vardag och mina babes.


Jag startade i morse ofrivilligt tidigt. Jag hade somnat igår med datorn i knät sittandes i sängen, med hörlurar på så jag kunde höra musik i stället för gubbens snarkningar.
Jag vaknade av Patriks klocka som ringde klockan 5.00 och upptäckte att Patrik låg skavfötters med mig. Sömndrucken som jag var så fattade jag lite långsamt men snart nog begrep jag att gubben snällt fotat mig i min vackra ställning och utstyrsel. Jag kan säga att med mitt glada morgonhumör som jag är jättekänd för så blev jag heligt vansinnig, ja jag kan erkänna att jag överreagerat när jag i efterhand fått se kortet. Jag trodde faktiskt att det var mycket värre än det var ...visst ingen vacker syn men jag tål det nu när jag är vaken.

Jag hade svårt att somna om och jag skulle själv upp klockan 7.00 för att förbereda mig och hundarna på dagen som väntade.
Jag somnade igen och vaknade av mitt alarm, gick upp, gjorde det jag skulle..dvs tog ut alla hundar en och en så de fick morgonrasta sig i lugn och ro. De fick komma in och äta sin frukost och bara vara medans jag tog en dusch och gjorde mig klar. Jag gick ut med nytt vatten till hundgårdarna och straxt före jag åkte så tog jag ut dem alla utom Winston som fick vara kvar inne.
Jag har varit lite orolig för honom. Efter promenaden igår mådde han riktigt dåligt. Han var helt rabiat till att behöva äta gräs och ville inte äta men drack bra.
Han var verkligen inte sig själv så jag förberedde mig att ringa vet för en kontroll. Typiskt dock på min första dag på nytt ställe...

Jag lät de andra igår vara kvar ute tills att jag hade badat min lilla gubbe. Jag visste inte om det var han som luktade illa inifrån eller om det var all sörja i pälsen efter alla skogspromenader och fritt springande på fälten ...likaså om han skulle till doktorn så att Cesar i så fall kunde undersöka honom ordentligt.
Under kvällen blev han åter bättre men var trött och sov, ville dock inte äta efter ordning vilket han har sina perioder för som alltid men övervakning krävs kände jag.

Patrik erbjöd sig att ta honom till veterinären om det behövdes och jag inte kunde så det kändes bra. Som väl var så är han nu bättre så jag misstänker att han har fått i sig kardborre då han har försökt att snygga till sin päls efter vår promenad.
Jag vet fortfarande inte vad som var felet men han mår bra igen.

Så nu var klockan 9.40, alla hundarna var ute förutom Winston. Det var nu den riktiga premiären att lämna dem och åka. Det har inte behövts förut på länge så jag har inte behövt vänja den så har jag känt.
Men nu var det dax, jag hade tid på hunddagiset i 3 timmar. Tanken var sedan att åka hem och ta hand om mina. För att sedan göra resten som dagen krävde.

Jag åkte och var framme i tid och hela upplevelsen var intressant....

Helt väck!!!

God natt alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Somnade ifrån så därför kommer inlägget nu...

Nu är det åter ett tag sedan jag skrev och jag får väl be mina läsare om ursäkt som troget väntar på att få något att läsa. Jag har varken dött eller lagt av men det har varit väldigt mycket och jag har varit väldigt trött.
Jag har som fler vet ett projekt också som jag håller på med. Jag har inte berättat vad det är och kommer inte heller nu att göra det men det tar mycket tid och jag blir trött. Jag har läst en del sista tiden och har inte orkat att även skriva, man kan ju inte hinna med eller orka göra allt på en gång.
Jag kan väl erkänna att jag somnat i böcker ganska många gånger när jag hoppats på att kunna läsa lite...hahaha

Inte så lätt faktiskt. När jag sätter mig stilla så kommer John Blund och kastar sitt jäkla grus i ögonen på mig.
Men vad har hänt sista tiden då?
Ja ni, vad ska man säga? Dagarna rinner iväg som sanden i ett timglas, och snart är det julafton. Märkligt!
Jag har varit fullt upptagen med mina hundar och hinner inte mycket annat ska jag erkänna. Jag är ganska trött både nu och då men jag trivs.
Jag har även fått tag i en ny plats i stället för Fiahemmet :) och jag kan förhoppningsvis inte hamna bättre! Jag har fått den äran att vara en del av Söderköpings hunddagis och pensionat, tjohoo, jag är taggad ;).
Jag var där i onsdags och hälsade på och det var som att komma hem på något vis så jag hoppas nu att kroppen håller för det lär bli många steg innan mina dagar är över. Först där och sedan mina egna 4. Känns riktigt bra faktiskt, det känns som om det fortsätter min väg i min glädje.

Jag har även varit på Älvsjömässan i Stockholm och ställt Alice, Gill var åter igen min handler där. Alice fick åter igen ett Excellent och det blev en tredjeplacering i gruppen. Jag är riktigt nöjd och glad, det var 81 anmälda rottisar så konkurrensen var ganska stor måste jag säga.

Idag gjorde jag en tavla med alla priser som Alice fått sedan Augusti då hon var på sin premiär. Ett roligt avbrott.
Patrik hjälpte mig även att fixa till hundgården så att Anton inte kan ta sig ut mer på ett tag nu.
Det sattes en kantbräda i 40 graders vinkel så att han inte ska kunna  ta sig över och så gjorde Patrik ett nytt lås till grinden...ett rejält.
Såg igår hur han tagit sig ut och det var inte tassarna utan han tar tag med gaddarna och drar....inte vidare. Men nu hoppas jag på att han vänjer sig på sin plats så även han kan vara ute när jag åker iväg. Hoppas att han inte är allt för stressad utan lugnar ner sig.
Nu har jag även fördelen att Johanna är hemma och kan se hur det funkar när jag åker.  Skönt att veta att det finns någon hemma om det behövs. Dock är det ett perfekt tillfälle att prova:).
De kommer nu alla 3 stora att vara ute i hundrastgården när jag är borta. Så idag blir det 3 timmar jag är på hunddagiset och även om samvetet är lite larvigt så är rastgårdarna godkända mer än väl för typ dygnet runt vistelse...men man är ju lite blödig ;)

Den mesta städningen har jag gjort men har lite kvar, och lite till som blir hela tiden. Vi har inte handlat julmaten ännu och inte en enda julklapp så vi får väl se hur det blir med just klapparna men mat ska vi ha i alla fall.
Idag kommer Kalle och förhoppningsvis så har vi vår golvvärme inkopplad tills imorgon :) Äntligen! Det kommer bli vansinnigt skönt att slippa det kalla klinkergolvet i groventrén och uterummet. Ska bli spännande ...

Nu hinner jag inte skriva mer för jag måste förbereda mig för att åka. Förhoppningsvis så tar det inte lika lång tid tills jag skriver nästa gång ...
Ha en bra dag

Puss <3                                                                                                                                                                                                                                                                                                                            

Här är tavlan jag gjorde med Alice priser

Granen är klädd även hos oss vilket Patrik gjort

Mina hundprylar börjar koma iordning

Och så ha Anton fått en skaplig plats att kunna sova på i hundrastgården :)

Ett minne...en fruktan och ett väntat öde som ingen kunde rädda mig ur....

Det var en kväll, sen....
Jag var inte så gammal då, jag var bara ett barn..

Jag kände den skrämmande tanken, något var fel....bara så fel...
Jag var rädd, rädd som en liten kanin som visste att ödet hade saker i sitt sköte för just mig. Jag hade blivit visad vart jag skulle sova.
Ordentlig som jag var så löd jag, jag kröp ner, skakade...

Jag hade känt att något fruktansvärt kommer att hända, jag visste inte bara vad. Jag hade varit rädd även på dagen...men inte på samma sätt.

Hunden, den gamla otäcka schäfern låg i sin korg och vaktade mig, jag vågade knappt andas...
Jag visste att hunden inte tyckte om barn, och jag var alldeles ensam. Ensam i min rädsla, ensam i min skräck, jag kunde inte skrika, inte springa, utan bara vänta...
Vänta på det som komma skulle...

Jag ville fly, ville att mamma tog mig härifrån, ville inte vara här...ville att någon kramade om mig och sa att det var en fasansfull dröm ....men det var ingen dröm....det var verklighet....min verklighet!

Paniken växte, jag blundade, ville dö.....men visste att jag var tvungen att stanna. Hunden låg ju där, den där hunden som hade blängt snett på mig i dagar....den som sades vara farlig, den som såg till att man inte rusade iväg utan att bli ett stycke blodigt kött...

Jag hörde fotsteg i trappan, hjärtat slog hårdare...jag började gråta tyst, jag visste.....men förstod inte..

Varför?
Varför just jag? Vad hade jag gjort?
Fotstegen blev starkare, jag hörde de äckliga tofflorna släpas fram för att sitta kvar...

Jag drog täcket över huvudet, blundade hårt, skakade i kroppen och grät tyst av rädsla....ljudet av personen kom närmare, jag kikade över kanten av täcket och såg en mörk skugga av mannen i dörröppningen från ljuset av utelampan som dovt kastade sitt sista ljus in genom fönstret.

Nu var ödet nära...jag visste att jag skulle få leva med vad som komma skulle i resten av mitt liv.....jag slutade gråta även om tårarna fortfarande rann...
Föreställde mig en annan värld, bet ihop och gav min fantasi fritt flöda som hos det barn jag var...överlevnad  har inga gränser, man gör vad man måste....

Saknar ni mig?

Jag ger er här utrymme för att svara vilket vore trevligt. Jag vet att många har problem att svara just i bloggen och att en hel del gör det via fb.

Hur som helst så är det för mig lite roligt att höra om ni som följer har märkt att jag inte skrivit, gillar ni det ni läser, vad saknar ni osv...

Jag har som sagt mycket runt om men det är även skönt att koppla av till datorn så jag kanske ska ta mig den tiden åter igen mellan varven men det är till min fördel att kanske skriva om det folk vill läsa. Jag har ju trots allt väldigt många ämnen jag kan ta upp..

svara mig gärna... kanske ber jag till en vägg nu hahaha

puss...

En oskriven tid....

Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Sitter nu åter vid datorn vilket var ganska länge sedan nu, det är telefonen och fb som har hjälpt mig haft kontakt med världen utanför min dörr.

Vad har varit under denna tid, varför har jag inte skrivit?
Tro mig det finns säkert bakomliggande orsaker som i allt. Jag har helt enkelt inte orkat. Även om jag har haft lust så har jag prioriterat det som har varit viktigast för stunden. Även om det inte syns och även om man inte kan fatta det så tar även min ork slut ibland. Jag pratar inte om den fysiska delen just nu vilken fortfarande såklart är oförändrad. Jag äter mina smärtstillande och mina migräntabletter allt som oftast.
Inget på den fronten är ändrat det är bara att jag vägrar att låta detta ta över mitt liv. Vissa dagar tar det många timmar innan jag kommer igång men mina hundar hjälper mig att få en spark i röven, de behöver mig och eftersom de är fyra stycken så krävs det en hel del av mig så det går inte att sitta på arslet och tro att man blir bättre! Det är bara att verkställa oavsett vilket tillstånd man befinner sig i. Det som är jobbigast är de människor som inte fattar att jag måste sätta familjen och hundarna först! Min tid räcker inte till åt alla. Men visst tror jag att jag får ihop mycket på mina dagar i alla fall...

Det är såklart daglig aktivering av alla babes, jag har fortfarande Fiahemmet 3 dagar i veckan och åker då in till stan. Jag har under senaste tiden försökt att komma ifatt med mitt hus. Allt är snart julstädat vilket är skönt även om det nu ser ut lite här och där igen så är det bara på ytan.
Jag har salen kvar och kontorsfönstret, köksfönstret, groventrén och uterummet...men det är inte alls så farligt som det kunde varit.
Jag har funderat över vart jag ska välja min vård eftersom de stänger här vilket i mina ögon är en välgärning. Jag har sökt efter nya platser att arbetsträna febrilt då tiden är ganska knapp. Dock är det besvärligt att hitta då ingen anser att lämpligt är ryggproblem. Nu är det dessutom mer problem då arbetsförmedlingen inte kan godkänna någon form av handel under jultid då man lätt kan bli utnyttjad i dessa tider.

Jag har haft ett vansinnigt behov av att läsa och har nu läst en bok som fallit mig i smaken. Jag avsatte faktiskt till slut en dag till det och stängde av telefonen så jag fick egentid, svårt att få vara ifred ibland.
Ibland måste jag även stänga av ljudet om nätterna för att få sova, en del söker mig dygnet runt och även kanontidigt på morgonen. Detta innebär att inte familjen kan få tag i mig om de behöver! Det är inte ok...
Men jag måste sätta min vila först, min egen hälsa, annars finna jag inte för någon alls! JAG orkar inte dygnet runt!
Jag har nu många av mina vänner som är viktiga för mig som jag inte varken sett eller hört på länge..och varför??
Jo för att de ser hur jag mår och respekterar det, tyvärr ser de också att det är körigt och att många gånger fel personer tar tiden som heller egentligen inte finns.
Jag vet inte hur andra har det men i mitt liv så är just tiden en jävla brist vara!

En del säger att jag ska ta det lugnt och tänka på mig själv och i samma andetag så ber man mig om något nytt...trots att jag redan svarat att jag inte varken har tid lust eller ork.

Jag har även lagt tid på hundvård såklart, Alice är klar för Stockholmsmässan på Söndag, klor, päls, tänder, ställande och förhoppningsvis en snygg gång.  Resten är kloklippta...putsade...borstade uttunnade i päls...masserade...klippta mellan tår och i öron, skrapade tänder, till viss del lydnadstränade men mest den sociala delen att hitta sin plats i flocken. Vi har varit massor i skogen, lekt, kastat frisbee, inkallning...ja gud vet vad! det är ju jämt eftersom de är 4. Mitt problem är mörkret som tar massor av tiden och stressar...

Jag har styrt undan kontoret för 2 månader men nu är en ny att ta tag i igen.
Jag håller på med mitt projekt och har tankarna där varje dag men det har varit sjukt irriterande att hela tiden få skjuta det åt sidan för annat tar tid. Jag BEHÖVER verkligen göra detta för att växa i mig själv....
Har nu i alla fall tagit mig en bit på vägen.

Skulle ha anmält mina hundar till MY Dog i Göteborg men nu när sista anmälningsdagen kom så fanns inte min ork, jag gav fan i det, jag måste bromsa, kroppen orkar inte mer...huvudet orkar inte mer...pressen är för stor så jag kastar i handbromsen innan det är försent!

Jag väljer annat....
Jag har nu Stockholm och sedan om jag ska kunna ta mina hundar vidare så är det bruksprov som krävs vilket är ett fruktansvärt arbete och engagemang fån min sida och jag måste även själv lära mig vad som krävs och få mina hundar att förstå och lära sig det jag kräver av dem ...det är inte så enkelt...men jag ska göra ett försök bara jag får andas lite.

När mitt projekt är över som jag är uppe i just nu så har jag självklart nya som väntar parallellt med det som nu är.
Jag fyller snart 40 och vet inte alls vad som händer då men jag vågar inte åka på semester då i alla fall utan kommer att vara hemma. Jag vet att det finns människor som vill uppvakta och skulle bli besvikna om jag åkte så vad som än händer kommer jag att vara hemma.

Jag har även gett tjejen på salongen med fransarna där jag var , en ny chans att visa vad hon går för. Denna gång blev fransarna JÄTTEFINA :).. Hoppas nu de håller bättre än sist. Hon gjorde definitivt ett grundligare arbete denna gång och nu denna gång hade jag inga som helst besvär som sist och jag känner inte att jag haft en behandling på ögonen alls. Klart jag reagerar när jag ser mina ögon i spegeln då jag har kanon fina fransar mot förut ;)...
Alla är vi värda en andra chans, man kan inte alltid vara på topp...eller?

Hmm....nu börjar inlägget bli långt ...så långt att det blir jobbigt att läsa. Kanske kommer jag med mer under kvällen. Det är ju trots allt långt ifrån allt som hänt sedan sist jag skrev ;)

Puss....

Timmarna Bara tickar på. ...

Godnatt alla nära kära vänner och bloggläsare ❤

Ja idag blev det putsning av 3 rottisar...Ebba och Alice fick klorna klippta. Alice fick tänder skrapade. Winston är borstad uttunnad i pälsen...klippt i öronen..klippta tassar och mellan tårna same klor...tvättad nos och ögon och så har alla fått massage...hångel och utevistelse samt en kolsvart promenad 😊....och så har Anton torkat tassar för första gången (dock med protester 😉)

Det ska bli öron tvätt och tandskrapning på Winston snart med....vilket tiden inte räckte till.

Förövrigt har jag gjort middag (enkel) och haft sent besök aven God vän som varit borta länge. Vi har pratat ut on varför denne försvann och jag har fått sagt hur jag känt vilket var tvång för mig. Vännen åkte nyss och klockan är nu 01.49.
Jag har även varit i kontakt med Antons tidigare ägare och uppfödare att jag önskar alla papper på honom och så har jag varit förbannad på skk och nkk. Lite har jag fått fatt i via skk men det är nkk som tydligen är det största problemet! Nu som först är en ägarbyte faktura på väg till mig.
Känns fan att ha väntat i 3 veckor och inte fått mh:t registrerat...inte orginal tavlan. ..inte nt ägarpapper och inte heller kan Anton ännu registreras som svensk! Jag blir vansinnig! 
Jag har betalat hela summan för killen och skaffat en hög försäkring på honom. Jag har betalat en resa till Norge och ett mh i sverige samt resan till gnesta och hans uppehälle. ..ja och så veterinären som gjorde första kloklippningen i Sverige.
Känns frustrerande att då inte ha ett papper på att jag äger honom.
Vi pratar inte om så små summor!

Nu hoppas jag nkk sätter fart. Jag väntar även med spänning att få hem alla Antons rosetter och papper.
Tänker på en vän som drabbats av ett större missöde med sin hund 😢...ber för det bästa 

Puss

hundlola

Tiden är knapp...

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare ❤

Ledsen men jag fattar mig kort..
Har extrema behov av att skriva av mig men orken finns inte. Tiden rinner mellan fingrarna och jag känner jag vill ha mer tid..mer ork och mer fritid.
Somliga kanske tror jag har fritid jämt men jag vet faktiskt inte när jag hade det sist.  . Jo på Mallis i maj!
På våra resor är det så men även om jag inte jobbar på ett "vanligt" arbete så är dagarna fullproppade hela tiden. Jag klagar inte men saknar lite lugn ibland för hela tiden hänger saker över mig. Visserligen mina val men de kan ändå vara påfrestande.
Hade tänkt skriva lite men är så trött att jag väljer att läsa lite istället  sover snart ändå.

Hoppas orka mer imorgon puss 😘❤

Ibland är tiga guld...

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare ❤

hoppas att de som följer mitt arbete med mina babes ser att det inte är ett arbete man ser ofta...tror det finns något speciellt något annorlunda vad det är får ni hjälpa mig sätta ord på om det behövs eller önskas..
Jag tror från hjärtat att de kronor jag satsar på allt och alla ger mig mer än jag anar tillbaka i form av kärlek. ..respekt och förståelse (förutom hos de som inte VILL se det de ser)
Jag hoppas verkligen att man förstår att detta är ett sätt att leva...inte ett sätt att tjäna något på
Kan säga från hjärtat att jag då inte alls skulle varit speciellt smart!
Om jag var ute efter kronor...hade jag skaffat 2 blandisar till en billig peng och tagit fram valpar och sålt till första bästa. ..men ändå försvarat varje köpare att de varit bra...

Men nu är jag inte sådan. ..om någon inte fattar så ber jag att googla på alla skk:s regler som finns att följa innan någon bara tänker tanken att öppna sitt munläder.
Det jag har gjort genom åren är inte ett lätt arbete för någon.
Jag har inte bara heller haft hund att ta hand om.....men det vet väl ingen 😂

Notera att ingen har sagt något men jag kan känna enstaka tankar från vissa människor ibland. Och vad som än är kommet jag alltid fortsätta göra det jag tror på! Utan hund hade jag säkert fortfarande varit ett kolli och haft maken som vårdare vilket jag hade ett tag. Så jävla förnedrande men nödvändigt. Ag var då i valet och kvalet att ge upp och sälja mina hundar för att jag inte kunde ge dem det som de förtjänade. ..men så bestämde jag mig att inte tillåta smärta ta över mitt liv jag jobbat för!

Glöm inte att alla kan!

Minns knappt. ..

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare ❤

Sitter nu och tar nattblosset vid brasan. Alla dagar rusar sjukt fort förbi! Känns som jag inte hinner med alls...vill bromsa lite men det är omöjligt!

Få se nu....idag...vad har jag pysslat med idag?
Jo jag har faktiskt pratat med några vänner och lagt tid där då jag inte varit fullt kapabel till att göra något efter gårdagens slit. Jenny undrade hur jag mådde efter massagen i fredags och det har varit bra...en träningsvärk från en annan planet men fullt ok ändå. Det var nog så att jag mådde så pass bra att det inte fanns någon hejd på mig trots att jag var extremt trött.
Tänkte göra lite idag och det blev också lite...
Jag har som vanligt haft mina 4 hundar att ombesörja. Frågade Johanna åter igen om lite hjälp vilket denna gång var att följa med till skogen så jag slapp ta det ggr själv men åter igen hinner jag inte prata klart innan hon svarar att hon inte har tid för hon måste plugga. Det har nu mer eller mindre varit så här sedan i början av september och det är så jäääävla påfrestande. Man börjar nå gränsen snart.  Får knappt någon hjälp alls med saker att plocka på här inne finns och där har jag nu satt stopp...det blir en sopsäck och sedan tunnan...orkar inte mer nu.
Nog om det...det är både ledsamt och fruktansvärt jobbigt i alla fall. Om det verkligen är sååå mycket som det sägs att plugga (vet att det är massor dock) så borde faktiskt inte undomarna orka ta sig till en student! Jag blir mörkrädd på det här 😯.
Hur som så plockade jag om i bilen för att få med hela högen hundar till skogen så Ebba och Winston fick en varsin bilsele medans de andra fick skuffen där bak. Ute vid mossen så tog jag Anton och Alice först och hade löst så de fick utlopp för sin energi tills jag skulle åka till stan.
Jag var nere vid viltvattnet igen och vände och det skulle vara intressant att veta hur mycket de hinner springa på den stunden 😉...jäklar vad det går undan.
Efter de 2 var klara så bytte jag och tog de andra 2.
Jag har inte alla lösa ihop då de jagar varandra enormt och energiskt och konflikt kan uppstå eller att de tar för långa fria svängar. Man vet ju inte hur de skulle reagera om de möter en jakthund tex...pm de då är kartig och går ihop mot den eller ej.
Skulle behöva en frivillig kandidat för träning men det är svårt att få tag i dock...

Efter min tripp till skogen så lämnade jag 3 hemma och 1 fick följa med för att åka bil.
Jag åkte till fiahemmet som vanligt och gjorde det jag skulle. .
Efter åkte jag hem igen. Finns ingen människa som kan ana hur trött jag var! Jösses!

Hemma hade Patrik gjort mat. Jag plockade undan efter...tog hand om köket som såg ut. Jag föreslog en del på Moldus eller vad serien hette som har slutat nu vilken vi missat...det blev dock sista delen av bron istället 😉.

Efter en timma tv tittande och matade och rastade hundar så planerade jag annat 😉.
Städade bort allt från poolen för att krypa ner...tog gubben med ner i ett mysigt nakenbad...inte dumt alls må jag säga. 😉. Man behöver lite av allt faktiskt 😊.

Efter det gick gubben upp och lade sig och jag gick i genom all post och betalade räkningar.
Det tog en stund men det är nu klart och inte en krona till att betala.
Skulle tagit datorn efter det och bloggat härifrån men den var död! I med kabeln igen! .
Jag gjorde en vän idag en tjänst att kolla efter en speciell kisse men kunde inte hjälpa till ännu. 

Nu sover jag snart igen så jag kanske ska avrunda...har redan lyckats radera lite text när jag somnar och fingret ramlar på tangenterna. ..

Tänkte ju få med min helg med men det får jag nog glömma...
Säger puss och godnatt ❤

Delade känslor...

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare ❤

Idag har jag börjat att beta av listan jag gjorde imorse. Många saker är väldigt små men ska kommas ihåg så därför står även de på listan.
Jag har kämpat som ett svin för att komma ifatt då jag känner att jag halkat efter med mitt då jag hjälpt andra och lagt massor av tid på hund och pappers exersis och regler. Jag har en vision om att bli fri från måsten..ha ett fint hem och ordning och reda så jag bara kan slappna av och lägga tiden på det jag vill utan att ha dåligt samvete. Idag har jag mått riktigt bra men blev idiot trött en stund på dagen så jag drog igång musik med fart i på lagom volym 😊. Detta gjorde att jag kom igång igen.

Jag har gott som en tok idag och nu ligger jag ärligt talat helt plakat! Tror ni förstår utan att jag behöver säga något alls.

Nedan följer en bit av min lista...den bestod av 59 punkter i blandade valörer och nedan är de som jag lyckats göra klart idag 😊 hur jag mår tänker jag inte gå in på men sinnet mår utomordentligt  😉

***** Hund och kattdoktorn (återkontakt)
***** Skk (registrering av Anton)
***** NKK ...ägarbyte Anton
***** Veterinär tid Anton för klor och ev tänder
***** Rådfråga veterinären  om Alice...sårskadan
***** Nya mediciner (kontakt med VC)
***** Kontakta Gill om utställningen (handler eller ej)
*****  Putsa spegeldörrar i hall
***** Rensa kläder som hänger i hallen och sortera
***** Byta Dammsuga påse innan dammsugning
***** Gå ner med soptunnan till vägen och även en extra säck
***** Ta bort döda blommor från verandan hos Johanna. (Uteblommor)
***** Byta duk i mysrummet
***** Markisen (veva in och se över den
***** Ta bort sängkläder  ur sängarna    
***** Ta ner tvätten från övervåningen
***** Tvätta (4 maskiner)
***** Bädda rent.
***** elda
***** Putsa fönster i vardagsrummet
***** Putsa fönster i burspråket
***** tömma Komposten och diska baljan
***** Putsa fönster i matrumnet
***** Torka av i alla fönster utom salen
***** Ställa ut blommor övervåningen
***** Putsa fönster i mysrummet
***** Damma mysrummet
***** Putsa fö0sovrummet
***** Damma sovrummet
***** Ta in alla kläder som är vikta in i skåpen, sovrummet
***** Balkongen (städa av så det är vinter fint
***** Balkongdörr putsa rutan
***** Dammsuga hela övervåningen utom salen och badrummet
***** Tvätta golv samma som ovan!

***** Syrummet Damma 
***** Hallen Damma osv
***** Kontoret Damma. ..röja och njuta.

Ja ni gott folk jag är nu klar för denna gång. Mår ärligt talat suveränt av vad jag åstadkommit idag.
Vi ska heller inte glömma att jag även har varit i skogen med lösa hundar som träningsmoment idag. Tränat på inkallning i stor bemärkelse.
Bilden visar viltvattnet dit vi gick 😊😘

Önskar er en godnatt ❤ puss

Vart köper jag tid och ork?!

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare ❤

Dagen har varit fullspäckad sim vanligt. ..Önskar bara fri-tid.
Tackar Anna som har kommit och hjälpt mig idag med en del städning. Jag skulle ta det som en gentjänst av att jag hjälper hemmet till sitt bröllop 😍.
Det tackar jag för.
Trots allt städade idag så är det långt från klart.  Jag har fått hjälp med målningen i köket och matrummet samt all dammig där...
Jag har plockat undan massor med prylar som inte stått på rätt plats. Dammat hela vardagsrummet...tvättat alla plastblommor som det skall pyntas med...hämtat alla blommor från hela huset och gjort ett livräddning försök. Detta är resultatet av att inte hinna med. ..

Jag har tvättat så mycket jag mäktar och inte hunnit med full aktivering av hundar idag. Känns sådär men de går inte ihjäl på en dag. Anton gick följa med mig till stan där hsg åter varit på Fiahemmet. Dock såg jag det första jag såg när jag kom hem att leriga tassar var insläppta...otorkade i hela huset 😢. Jag blir sååå jävla ledsen! Jag ORKAR VERKLIGEN INTE börja om hela tiden! Varför är det så förbannat svårt att stänga grindar eller böja sig ner och torka dem så det underlättar för mig någon gång! Varför måste jag tjata och bli sur så ofta! Jag försöker hålla rent hela tiden och det är fan inte lätt men än svårare när jag får hjälp utan att tänka på arbetet efter. ..för det vill ingen göra och faktiskt inte jag heller!...men jag har inget val!

Nu är klockan 20.15 och jag har nu åter städat köket och plockat upp de blommor dom jag satt i blöt...och tagit bort efter middag....fått igång diskmaskinen.
Nu får jag fortsätta med resten. Golven är fullt leriga...mattor likaså. ..komposten full och även soptunnan...byggmaterial i vardagsrummet ...utställningstält i hallen...alla blommor på hela frysboxen samt hela groventrén...uterummet är idiot dammigt och inga fönster rena på insidan.
Tänkte skriva om helgen men hinner inte nu. Vill få en våning klar för sedan återstår nästa.
Där ska allt dammas och städas hela golven som vanligt.  Massa bråte efter bygge finns i salen. ..hela sovrummet är fullt med hund bur. ..hundkorg. ..4 backar rentvätt...smutsig tvätt jag inte heller hunnit med...kontoret...räkningar. .renbäddning som väntar och resen som ska plockas iordning. Har balkongen att göra vinterklar,  en grind med betong....ett poolrummet som ser ut som fan.  Hundar som ska aktiveras och tränas. . jag  "måste" vårdbyte och ny plats ...Alice som ska förberedas för nästa utställning igen...Winston som ska borstas...Patrik klippas...Freja skrapas tänder. ..få iordning på SKK för Anton.. gården städas klar...
Bilen måste städas och husvagnen bli klar för vintern..

Ibland spyr jag på allt men det är bara bita i det sura äpplet och börja....

Suck. ..

Hemma igen..käkat och tagit hand om det jag gjorde innan jag åkte. Patrik har somnat och Johanna har gått. Allt står fortfarande kvar åt mig ännu en gång så jag får väl fortsätta 😕

En trevlig morgon...

Idag har jag och hundarna tagit en "frimorgon" bara softat...hånglat och varit en harmonisk flock. Börjar nu bli dax för frukost och komma igång med dagen. Anna är på ingång för att förena nytta med nöje med oss idag 😊. När man ger från hjärtat får man tillbaka....visst är livet enkelt ❤

Att tänka före...

Den här köpte jag för ca 1.5 år sedan på Ullared när jag planerat hur jag skulle vilja ha mitt burspråk. Patrik Åberg sa då att han skulle banne mig inte bygga något jäkla burspråk!

Nu är det dax att trots det sätta upp min lilla lykta 😉. .
Jag vet vad jag vill och jag ser vad som kan bli långt innan...
Det är bara att bestämma sig och göra i stället för att bara snacka...

Oavsett hur det blåser så stoppar det inte när jag har bestämt mig...ännu en gång har man nog bevisat det 😉.

Men fan vad jobb det blev för en lykta 😂
Och vilken duktig man jag har 😍. ..tillsammans klarar vi allt ❤💪så är det när man har det vi har och glöm inte att man får inget gratis! Här jobbar man för det man har!

(Men det blir bra när jag får bestämma 😂😂)

Tack ❤

Vill tacka Kalle Johansson och Susanne Halling för en riktigt trevlig och rofylld söndag med oss. Stort tack för hjälpen ❤

Som vanligt även behövliga skratt och annat som livet behöver 😙

hundlola

Skiter I det!

Godnatt alla nära kära vänner och bloggläsare ❤

Nej jag är ledsen...det är väldigt mycket som hänt här. Tänker att jag kommer delge...men skiter i det nu.
Nu är klockan 01.00 och jag tänker ägna några få minuter för egen del....att läsa 😀.
Jag är värd mycket mer än några gå minuter men jag kommer inte orka mer. Natten Göte höll jag på till 03.00 så det känns...ger upp nu.
Återkommer 😉

hundlola

En lugn morgon...med väntande högt tempo

God morgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Ett skrammel hördes och jag vaknade, var inte alls så där trött som jag varit den senaste tiden vilket var en befrielse. Satte mig upp på sängen och glodde rakt ut en stund innan jag gjorde det vanliga försöket att resa mig. Som vanligt så hugger det i ryggen då jag drar efter andan men det är så vanligt att jag inte vet annat om jag ska vara ärlig.
Jag gick en trappa ner efter att ha klätt mig och såg att en bil stod på ladugårdsplanen vilket var Patriks skjuts. Han skulle idag åka med grannen en bit bort till jobbet för att jag skulle slippa att skjutsa in honom på morgonen idag för att sedan åter åka in för att möta upp och själv bli skjutsad till Hälsocenter där jag idag skall njuta av min julklapp jag fick förra året, det vill säga en massage.

Jag ska möta upp Jenny som också ska göra samma behandling och därefter ska vi göra stan ;). Vi ska gå ut och äta och umgås samt ta ett par förfriskningar så jag är inte då körbar hem...så där av en bil på ladugårdsplanen denna morgon. Vi har nu försökt att finna denna tid i månader för en sådan date men det har varit vansinnigt svårt men nu äntligen ska det bli dax.

Jag ska försöka att hinna med så mycket jag hinner hemma idag för att underlätta för resterande del i helgen. Slingor ska upp, det ska adventpyntas, burspråket skall bli klart hoppas jag, det ska städas osv. Som vanligt har jag åter hundgruppen på söndag som jag ser fram emot. Jag behöver verkligen den tiden att avsätta för Alice.

Jag hoppas nu att fokus kommer vara bättre då inget löp är och att den hund som har varit med tidigare, som har problem med andra inte kommer att närvara denna gång. Det är så att jag har fått sagt ifrån då den utsöndrar en energi som får mina att gå helt rabiata och helt okontaktbara. Jag har nu försökt 2 söndagar och jag har inte haft ut ett skvatt själv trots att jag försökt på grund av detta. Tyvärr så är det ett måste för min del då jag har mål med min hund att sträva efter...
Jag är väldigt omtänksam om allas framgång men nu får det inte gå ut över mig själv längre, jag måste först fokusera på mina behov.

Annars då? Jo jag har varit på Fiahemmet som vanligt, vek massor av tvätt igår, tog disken efter middagen som serverades då jag kom hem, jag var iväg med alla 4 hundar till skogen en sväng men 2 och 2 vilket är enklare för mig. Alla var riktigt glada kan jag erkänna <3.

Nu under dagen innan jag ska iväg hoppas jag hinna så mycket på så kort tid som är möjligt bara orken vill vara med. Jag har fortfarande en del kvar i burspråket vilket är sista varvet i fönstren och så hela taket som skall målas, det ska även tvättas väggar och fogas innan jag är klar för att börja pynta och möblera...så en bit kvar alltså...
Jag måste fortsätta att tvätta och göra den vanliga städningen så jag inte halkar efter där. Jag har inte de sista dagarna varit ute och plockat upp efter mina hundar så jag har även det att ta hand om och som vanligt är det  hundar att aktivera  åter igen...så jag är inte alls sysslolös ;)....

Om jag hinner ska jag försöka läsa lite vilket jag aldrig hinner till men som är avkopplande och slutligen packa inför massagen och vila en stund...

Hmm...undrar hur jag tänkt att jag ska få ihop detta idag...det är väl bara att sätta fart i så fall...

puss och ha en underbar dag <3

Halkat efter...

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare ❤

Nu har jag halkat efter lite igen...märkligt!
Jag har hunnit måla lite under kvällen igår...vet inte om jag redan sagt det eller ej..
Jag har fått mina vinrutetorkare på plats av gubben vilket jag tackar för då jag inte kunde själv...ja hör och häpna! Fick fan inte bort de gamla 😯.
Jag har idag varit iväg till viltvattnet 2 ggr. En med tjejerna och en med grabbarna. Tyvärr kan jag inte ha tjejerna lösa samtidigt då det går i 700 och jag är rädd för skador och att de som hänt några gånger sticker lite väl långt innan de kommer ihåg vart jag är. För övrigt har jag bara tränat på att vara tyst och gå så att de alla måste ha koll på t jag tar vägen...det är otroligt viktig träning. Och gissa om de ja sprungit som galningar i rent glädje rus 😀. Idag i skogen lyckades jag snappa upp hur Winston och Anton känner för varandra vilket resulterade i att de nu sover själva i vardagsrummet ❤.
Det är inte så lätt alla gånger att se allt så men kan vara säker att inget händer men idag såg jag en omsesidig glädje dem i mellan som jag inte sett på länge. Det var mellan Winston och Coco ❤.
Anton och Winston hade sååå himla roligt ihop i skogen så glädjetårar föll 😊...det är sådan lycka att få se detta mellan en stor maskin med kulor och en liten gubbe utan så det är sjukt glädjande. Det hade kunnat varit tvärtom eftersom Winston är här först med tjejerna.
Har även märkt idag att jag inte kommer att kunna träna Alice på det sättet jag tänkt då Ebba inte kan vara utan henne. Det som sker är lugnt tills att jag ska släppa ihop dem på morgon/förmiddag. ...de misstycker rejält så de kommer få vara tillsammans nu utan att tas isär några längre stunder mer än lite ibland.
Jag har även varit på fiahemmet 
Vad som varit mer idag det får jag berätta senare.  Sommar nu puss

hundlola

Hann inte skriva klart...

Efter mitt snabba avbrott så är jag tillbaka...

Jag har nu åter fogat burspråket efter att ha grundat. Ska snart måla igen nu när det är torrt så jag kan anse mig klar idag om det nu räcker. Jag hoppas att jag kan gå på taket imorgon och påbörja det och sedan innan natten bli klar. Jag har inte tid med att inte vara klar tyvärr! Så enkelt är det.

Nu sedan en tid tillbaka är alla hundar nattade och jag sitter ensam kvar då Patrik har vaknat och gått upp. Just nu har jag inte alls lust att ställa mig och måla men det står ju bara kvar som en pinne i röven om jag inte gör det.
Så här såg det i alla fall ut när jag började idag...

Sätter nog stop med skrivande för dagen så jag säger nog godnatt nu direkt. Jag är så himla trött nu så jag knappt orkar hålla mig vaken och skriva klart men jag måste piggna till och måla klart!

Godnatt alla fina <3

Så det kan gå...

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Nu har kvällen kommit och mörkret ute är totalt. Brasfläkten surrar ikapp med tv.n och Patriks snarkningar. Hundarna ligger som vanligt kring mina fötter då jag sitter och skriver.
Idag blev en dag jag inte riktigt hade tänkt mig men det funkade ju det med trots allt. Jag tog mig i kragen efter det förra inlägget vare sig jag hade lust eller ej och tog tag i burspråket mellan skifte i tvättmaskinerna och hundar som behövde sitt.
Jag har väl fått i alla fall 5 maskiner körda idag med mattor och fällar som varit fulla av leriga tassar. Jag har plockat in de nya kläderna jag tog hem från postkontoret för någon vecka sedan efter att ha provat dem en gång. Har dock inte haft energi till att snygga till mig en enda dag på den tiden så de är fortfarande helt nya.
Jag tog tag i köket och disken samt fixade lite käk som idag blev ugnsstekt kyckling och ris samt café de Paris sås...det är inte alls tokigt.

Jag lyckades att foga vidare taket i burspråket så det ser skapligt ut, men tar det sista efter att jag har grundat och ser ordentligt hur det ser ut i vitt.
Jag stressade på lite för att hinna att försöka byt vindrutetorkare på bilen ,men det blev helt tokigt. Jag fick inte bort de som satt där och visste banne mig inte hur jag skulle lyckas. Det var Patrik som skulle ha hjälpt mig med detta men jag vet inte om han har glömt bort det totalt då det har varit sent och mörkt när han kommit hem.
Hur som så fick jag kontakta Fiahemmets föreståndare och berätta att jag inte vågade ge mig ut med bilen då jag inte hade sikt efter ordning. De har varit påfrestande ett tag nu att köra men i helgen så gick de sönder helt. Köpte nya på vägen hem från Gnesta men de kom aldrig dit under Söndagen.

Jag ringde även till min handläggare på ITA och berättade läget. Under dagen har jag även ringt till Jysk och till Jofotex för att höra om möjlighet till att kunna få tillfälle till att arbetsträna men det visade sig att det var alldeles för tunga arbetsplatser för min rygg så det var kört. Jonny var som vanligt lika gullig som alltid på Jofotex när man pratar med honom...en riktigt skön snubbe ;).

Jag ringde även och försäkrade upp Alice till maxbelopp på sin försäkring och även Anton men med lite lägre av veterinärsvårdsdelen. 'Jag kontaktade Gro och berättade att jag skaffat en försäkring men att sjukdomsdelen träder i kraft om 20 dagar så jag vill att hon inte tar bort den förrän den 15:e. Som vanligt är det en väldigt enkel kvinna att ha med att göra och inga problem åter igen :).

Jag har nu efter maten under kvällen tagit mig an burspråket igen och grundat fönstren. Det är därför jag nu har lite tid att kunna skriva medans det torkar så jag kan foga klart där det behövs då jag ser bättre hur resultatet kommer att bli.
Har även snackat med några vänner under dagen som hastigast men skönt att kunna få några minuter i alla fall.
Även om dagen var riktigt skruttig i början så har jag nog som oftast lyckats att vända den till det bästa som bara är möjligt i alla fall.

Jag ska nu återgå till att foga en stund till och förhoppningsvis bli klar med fönster delen i alla fall.
Jag hoppas även så klart att jag orkar att måla klart ännu en gång men det är inget att ge sig den på. Klockan är ju även ganska mycket.
Hundarna har nu i alla fall fått sin mat och Winston och Alice sin sista kiss för kvällen så det är Ebba och Anton kvar. Så här sent vill jag inte släppa ut alla 4 i mörkret om det skulle hända något, då jag har svårt att se vad som händer så därför får de gå ut 2 och 2.
Anton och Ebba ska åter igen få sova på groventrén och Alice med mig igen. Jag har dock problem med att få henne ge fan i att smyga upp i sängen vilket hon tar varje chans till trots att det finns en biabädd, en öppen stor bur med fäll i och en filt på golvet. Hon tar ändå chansen direkt om vi somnar, tror jag petade ner henne säkert 5 gånger inatt...

Nu kanske ni undrar vad hon gör i sovrummet helt plötsligt, jo som oftast finns det en anledning såklart.
Jag vill att hon lämnar lite till av sitt valpbeteende som hon kör ihop med Ebba, och så kör jag in henne mer på mig mycket närmare trots att vi redan är nära. Jag vill att hon lägger full koll på mig och inte känner konkurrensen lika tuff så jag kan få henne att vilja jobba mer med mig, det återstår att se om mitt sätt och min take kommer att fungera eller ej. Jag måste ju prova olika vägar då det tagit stopp på vägen vilket det har just nu.
Jag vill inte lägga hennes träning, på fortsatt utveckling på is, utan ändrar i stället nu mitt sätt att komma nära henne på fler plan än de som redan funkar.

Har även sett mer och mer att avundsjukan är oerhört stark mellan alla hundarna vilket är värre än tidigare med 3 och det innebär mer från ALLA människor som är här. Jag kommer att skriva skyltar på dörren för att påminna alla som kommer hit att hundarna är mina familjemedlemmar och att de inte är till för allmänheten att tvångsmässigt kela med även om de vill det. Jag måste få ett stopp på att de går i taket av glädje när jag får besök!

Jag måste få hjälp av de som kommer hit...som det är nu så förstör varje besökare friden i mitt hem på grund av att alla förstärker den höga energin genom att man belönar med kel när de kommer och överfaller folk!

Rätt och slätt kommer jag rakt ut be alla att GE FAN I HUNDARNA...snälla nonchalera dem och gör det enda tills att man inte märker att de finns! När den dagen har kommit så är de så harmoniska att även hundrädda människor och gamla/små ostadiga kan komma in utan att bli omkullsprungna.
Jag säger inte detta för att vara dryg eller otrevlig på något vis utan tvärtom, som det är nu när någon kommer och det blir stojigt så är risken för konkurrens hundarna i mellan enorm och risken för avund till agg för varandra är ibland hårfin ifrån att slå över...jag har trots allt 3 stora starka hundar och en liten gamling så respektera detta tills att jag fått dem dit jag vill.
I min värld ska de leva många år ihop och jag vill inte passa på dem i varje situation utan jag vill kunna lämna dem hur som och vara säker på att de funnit respekten i varandra att inget skapar muck mellan dem. Att det kan vara utåt mot icke familjemedlemmar (hundar utanför flocken) kan tyvärr hända, det är svårare att få total kontroll över då inte alla fostras på samma vis och inte heller är mer än möten eller besökare. Självklart strävar jag efter samma sak där med men fokus är inte där i första hand utan hemma....

nu blev det bråttom måste dra...återkommer...

Måste sätta mig en stund...

Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Sitter ner och beskådar tillvaron en stund. Omgivningen utanför fönstret är idag väldigt grått och trist, dock skönt med plusgrader.
Det har nu varit lite försmak på den kommande vintern och jag ska ärligt säga att jag önskar att den redan var förbi.
Min morgon har inte varit av god karaktär och jag är åter helt slut. Jag ska vara ärlig och tala om att jag ofta är trött och mår väl inte så bra som det är till synes.
Dock gillar jag inte att gnälla över saker då det kan vara värre men mitt faktum idag är lite jobbigt trots allt.
Igår kväll när jag skrev hade jag i tanken att jag skulle vara aktiv och få tid över till att mysa med gubben men det sket sig totalt. Jag orkade inte, jag började foga mina fönster och kom inte till skott förrän sent. Jag höll nog på till strax efter midnatt innan jag fastnade med en vän på fb som jag pratade länge med.
Jag såg ett inlägg som jag råkade bli intresserad av då det gällde djur och jag såg en person vara inblandad som jag inte har något till övers för efter tidigare erfarenheter, så jag var ärligt lite nyfiken hur det låg till i det här fallet.
Även jag kan vara nyfiken även om det händer sällan men när människor och djur är inblandade på ett inte schysst sätt och oärliga ting uppstår så får det mig att bli förbannad.

Nog om det. Det blev i alla fall väldigt sent och jag hade inte hjärta att väcka min sovande björn som snarkade lugnt och rofyllt på soffan även om jag skulle tyckt det varit mysigt med hans armar runt min kropp när man hade krupiit ner för natten. Han har inte mått väl på senare tid och jag är lite orolig mellan varven så jag kände att det var nog bättre att han fick sova klart.
Jag var visserligen lite klantig då jag inte riktigt tänkte klart när jag skulle lägga mig, jag mitt smartskaft tog min Alice och gick...utan att släcka ner kom jag på i morse...
Folk som sett huset tror väl att man är vaken dygnet runt här ;)...full belysning överallt.

Jag blev i alla fall klar med en del igår som jag tänkt men inte helt klar, jag har hela taket och resten som inte innefattar fönsterfogningen kvar.

Tänkte gå upp tidigt och ta mig an resten innan fiahemmet men inget har gått min väg.
Jag har även saker jag behöver utföra innan jag åker av annan karaktär. Jag har en försäkring på Anton att skaffa, en försäkring att lägga om gällande Alice, jag skall ringa SKK för en omreistrering, nya plaster för arbetsträning, hela poolrummet har hopat sig med tvätt då jag inte har haft tid så där har jag nu på morgonen kört igång 2 maskiner. Jag har haft fullt sjå att få ihop hundligan nu på morgonen då energin inte varit fullt så sansad som tidigare. Jag måste även få dit nya vindrutetorkare på bilen innan jag åker. Golven och resten känns det som ser åter ut igen trots måndagens städning, jag har kartoner som står efter en loppis där jag handlade blomkrukor samt alla blommor att ha omhand. Allt känns som om det dör ifrån mig i uterummet på grund av tid som inte hinns. Jag känner att jag mitt i allt MÅSTE göra klart burspråket så jag finner lite ro, till de saker jag har att göra som jag inte har nämnt utåt och jag har verkligen ett enormt sug efter egna behov.

Jag har nu flera saker som jag känner att jag MÅSTE få tid till! Jag behöver det för min egen tillfredsställelse vare sig jag orkar eller ej.
Min behov av utveckling och förnyelse i samband med kärlekslaka måste åtgärdas.

Trots allt som står mig upp i halsen så har jag även ett behov till att tillfredsställa, det är hundarna. De måste få sitt till tillfredsställelse för att kunna fungera bättre i flock utan frustration som kan uppstå om inte energin hålls på rätt nivå och de alla har olika behov...

Hade en vision av att komma upp tidigt och sätta fart, men inget blev som jag hoppats. Jag orkade inte vakna som tänkt, kroppen värker och jag kan inte böja mig som jag vill och jag blir såklart förbannad, och den där förbannade migränen dyker upp i ett! Jag blir så irriterad att vara som en gnagare då det gäller piller men har inget val då jag annars skulle bli ännu mer förbannad om jag inte tog dem och blev mer hindrad att utföra mina sysslor.
Posten hopar sig, vården måste fortfarande bytas, och jag måste för utredningens skull finna en ny plats vilket är grymt svårt.

Ibland känns allt upp och ner och jag vet inte vart jag skall börja vilket resulterar i handlingsförlamning och passivitet..

Nu har klockan nått 11...så jag har nu 4 timmar innan jag skall åka. Supertrött fortfarande men nöden har ingen lag...det är bara gilla läget...

puss och på återseende <3

Efter några timmars sömn...

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Åter igen har jag vaknat till livet. Det känns verkligen förjävligt att inte orka det jag vill...

Jag tycker att jag är frisk och kan göra massor med saker men längst bak i huvudet gnager det mig när orken tar slut, när migrän och smärta stjäl energi av mina vakna timmar som så väl behövs.

När Helen och Ellen åkte förut deckade jag och har sedan sovit i flera timmar, något säger mig att jag behöver det men vill inte inse det.
Jag är i livet just nu på topp och saker rör sig hastigt i min riktning. Det som är lite jobbigt och påfrestande är att jag inte riktigt hinner med allt....men va FAN, DET SKA BARA GÅ! Sådan är jag.
Det är advent på söndag och har som vanligt hundgruppen men jag har även en vision om att jag skall ha burspråket klart. Det är verkligen massor där som ska göras, då menar jag inte bara att typ byta gardiner och sätta upp stakar utan jag pratar om att foga alla springor överallt och det är inte lite och så ska taket målas och 5 fönsterhål skall målas. De kräver 3 lager. Jag måste även hinna med att aktivera mina hundar för annars skapar det en frustration som jag inte kan ha ordning på.

Idag har det hänt saker som kräver orädsla och pondus, Alice och Anton var inte överens. Jag kan lugnt säga att det inte var ljudet från små möss utan 2 monster...

Patrik och jag tar tag i varsin hund och de får en rejäl omgång skäll om hur fan de beter sig och delas på varsin sida om grinden...
Självklart ökar hjärtfrekvensen rejält då man blir orolig över att något skall hända av sämre karaktär.
Jag drar några djupa andetag, tänker positivt och pratar lugnt samtidigt som jag inte är oroligt utan uppmärksam..
Jag öppnar grinden och beordrar lugn och ro samt att de ger fan i att mucka...( jag gör det med kroppsspråket i stunden) en hund lever i nuet och just nu var det ingen konflikt utan det var nyss.
Inga mer dispyter blev det utan de kan blänga och läsa lite men umgås som tidigare. Alice pratar inte riktigt samma språk som alla andra och har lätt att bli missförstådd då hon är lite på och energifull. Troligtvis var det så eller så kan det varit åt andra hållet att Anton gjorde något som gjorde henne osäker och hon sa ifrån samtidigt som det inte riktigt passade i Antons värld...jag vet inte.
Hur som så är allt lugnt igen...
Jag vet om att i detta läge så skulle många bli rädda och inte förstå utan ta isär dem och klassa detta som aggression mellan dem ...de behöver bara tid att lära känna varandra och hur de samtalar och fungerar, det som är -är att man inte kan lämna dem hur som. Jag vet i hjärtat att Anton och Ebba funkar så inatt har de sovit ihop då jag har tagit Alice under mina vingar upp i sovrummet...det var vad jag igår menade med att möblera om.

Alice behöver mitt stöd, min ro och mitt lugn och vägvisning om vi ska lyckas med mer än vi har. Hon är den som är lite mer hög i sin energi och behöver landa lite, men hon är även yngst och beter sig en aning valpigt också mellan varven. Hon är också den som aldrig har sagt ifrån till en människa trots att hon är väldigt uppmärksam och vaktig. Ingen kan smyga sig hit utan att hon vet....de andra kan sova som döa sillar.

Svaret är nej, jag är inte rädd, inte orolig, inte frustrerad eller nervös. Jag är uppmärksam, läsande av rörelser, förberedd innan varje ny situation som jag vet uppstår, mina som jag redan känner vet jag hur de reagerar och bäddar där för ett hållbart sätt då nytt introduceras om det är nödvändigt. Anton som är ny har jag nog ganska god kläm på men han är ändå en okänd hund fortfarande så man läser honom och samspelet dygnet runt. Han har tex försökt att ta sig friheter att inta min soffa vilket jag inte tycker är ok. Han och de andra får vara där när de bjuds dit men inte annars.

Han gick upp för några dagar sedan och gissa om han var snopen när jag sa till och han inte gjorde som jag sa utan handgripligen tog tag i honom och visade vart han var välkommen att vara, ni skulle ha sett blicken ;)
Gången efter när han försökte..då hade han även då gått upp och lagt sig till rätta utan att jag såg. Jag talade om med hela min kropp och röst vad jag ansåg om detta och tog tag i halsbandet och ledde ner honom...3:e gången så tittade jag bara på honom och talade om för honom med bestämd ton att han skulle gå ner...ingen som helst tveksamhet en enda gång. Efter det har han inte försökt utan tittat på soffan, tittat på mig och mött min blick och vänt om och lagt sig på golvet.

Nog om det.
Jag har nu fått maten klar och alla har sedan länge ätit och så hade inte diskmaskinen gått igång som var full då jag inte hade stängt luckan, typiskt så jag har nu handdiskat allt som var i köket så jag blir av med det. Min tanke är nu medans jag har ork att ta mig i kragen och göra det där som tar i mot!...att foga...
Patrik ligger och sover på soffan efter att ha varit till jobbet och är nu helt slut. Jag tycker ärligt talat att det är sjukt passande och jag hoppas att han sover en god stund så jag inte känner att jag vill göra honom sällskap och nallar på min tid även där. Just nu så passar det mig alldelles utmärkt att han sover...snällt va ;).
Om inte klockan springer iväg eller lusten av det jag just nu känner så skulle jag vilja göra klart vad jag tänkt och sedan umgås med min kära, det är välbehövligt. Vi båda behöver en dos, att röra varandra, att verkligen känna varandra nära och kärleksfullt, att få den gnista som finns få brinna lite för att ge lite smak av passion...
Det är så det ska vara trots 20 år...så det man måste göra i ett tight liv och tillvaro är att verkligen avsätta tid för det för tillfällena kommer inte bara utan man behöver ge dem en knuff i rätt riktning ibland...

Ett tips, vill ni ha mer av den varan ...vänta inte på er partner utan VÄCK er partner ;)

Puss

Ett trevligt besök...

Goddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Sitter nu soffan och skriver några rader... Hundarna är åter runt mina fötter på mattan nedan. Jag har ni nyss sagt adjö till Helen och lilla Ellen som båda värmt mitt hjärta idag.

De har som vanligt delat den friska fläkt av glädje och med värmande kramar. Det har verkligen varit ett par trevliga timmar.
Nu efter detta, alla hundar, lunch och mediciner för migrän och rygg är jag helt finito. Jag blir tvungen att stupa i soffan för att orka resten av dagen. Jag har fortfarande allt i burspråket kvar att ta hand om , det enda jag har gjort är att ha tagit fram fogsprutan och några tuber. Visserligen har jag nog inte berättat att jag har spacklat och slipat allt klart under lördagskvällen men jag är ju fortfarande inte klar så det känns knappt att jag gjort något bara för den skull.

Jag kanske återkommer lite senare men nu orkar jag helt enkelt inte mer. Det som jag gjort sedan Helen åkt är bara att ha satt ihop hundarna åter en gång.

Vi pratade lite om julfirandet som skall komma och jag kommer förmodligen få fira ensam i år bara för jag har valt att skaffa hund och inte har orken att ta alla med och åka bort.
Jag måste säga att det känns med gråten i halsen om vi inte kan lösa det, men jag förstår... men jag tänker inte heller försöka att ändra eller be om något. Jag vill bara att alla ska veta att det kommer i så fall vara tomt och saknat om jag inte kan vara med det 20:e året...det är ju min familj och min dotter och make lämnar mig förmodligen i så fall för att medverka.
Trist och tomt men jag kommer acceptera det så som jag gjorde den påskaftonen då Coco fick sin första valpkull och jag var barnmorska ensam då de andra åkte....

Jag kräver inte att någon i världen ska rätta sig efter mina babes men jag vill ha förståelsen tillbaka...och då menar jag verkligen den rätta förståelsen. En dag har man hunnit byggt saker som kan lösa en sådan situation men inte ännu. Jag kan inte lämna någon av hundarna inne eller hundgården som vi har det nu när det blir kallt...

Jag tackar för att jag är välkommen att ta med alla hundar och får en plats att ha dem på men jag orkar inte ta med 4 st då mitt fokus kommer att vara på hundarnas uppförande. Jag kommer inte kunna slappna av och fira jul i år så jag avböjer...Ett enormt tack för gästfriheten .........älskar er mer än vad ni vet...., puss

Stressen är total...

Fan!
Vill ha mer timmar på dygnet!

Just nu har min migrän tagit benen på ryggen och dragit vilket är riktigt skönt. Tyvärr känner jag att stressen är total då ja inte hinner med att vara den jag vill för mina vänner..

Jag har en längtan efter att träffa Key som jag har lovat och hoppades på hinna förra veckan, läser du detta så vill jag att du ska veta att jag saknar dig <3...
Dock är nog förståelsen och hjärtat på samma ställe så ingen tar illa upp...vill bara att hon ska veta att det är jobbigt att inte finna tid och tillfälle.

En god vän Anna i stan fick jag nyss be om dispens till nästa vecka då jag inte hinner denna för att jag har för mycket just nu, vill inte stressa i dessa situationer.

En Anna väntar och väntar att jag skall finna tid och vill verkligen från hjärtat,

Min "Nya" farmor och farfar skall bjudas in på en fika men jag har fortfarande inte funnit tiden sedan Johannas kalas :(

Jenny har jag äntligen efter månader lyckats få till en date med, Annelie och Kikki har jag lyckats träffa och Helen och lilla Ellen är på väg just nu.

Jag vill datea Ullis, Sandra, Bella, Åsa, Lotta, Kalle, Susanne... Alla Åbergare, Syskonbarnen, min make och min egna dotter men tiden räcker för fasiken dåligt till!

Jag VILL VERKLIGEN så om ni som saknar mig läser...ge mig en chans till tid bara...

Det finns så många fler jag saknar men jag måste ta en bit i taget, jag hoppas innerligt att ni förstår, jag uteblir inte för att jag vill, eller inte vill ses utan att jag inte får ihop schemat riktigt...

Jag försöker verkligen men det är så mycket mer som kräver tid....

Stor kram så länge mina fina <3

Åter en helvetes morgon....

God morgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Har nu äntligen fått lite lugn efter det lilla som varit rörigt nu på morgonen. Vaknade till telefonen och jag fattade inte att det var den so ringde utan trodde det var mitt alarm, jag gjorde det jag ofta gör...snoppade av men upptäckte att det var någon som ville något.

Jag somnade om omgående som en klubbad säl och samma sak händer igen men att jag lyckades svara. Det var ifrån kommunen så vi pratade några ord om det som det handlade om.

Nu är fallet så att jag ställt mig till förfogande för en ungdom som vill vara hos mig och hundarna. självklart finns jag här. Tyvärr han man dock inte dykt upp efter ordning och jag har låtit det bero...
Man har skött att meddela även o det är sent, så en eloge till det.
Det jag känner är att jag gärna hjälper till men då får det faktiskt också bli av...
Samma känsla som min hundgrupp, antingen är det en grupp eller inte...antingen kommer tösen eller inte...
Jag vill inte lägga den energin mentalt som jag gör på att finnas till hands om man sedan inte dyker upp. Det blir nu ett ultimatum på det viset att antingen kör vi oavsett, eller också struntar man i det...det är ett val.
Det är ingen som säger att man måste vara på topp för att kunna utföra det vi ska men det viktiga är närvaro och att man verkligen försöker...
får se hur det fortlöper. Nog om det.

Vaknade med en sjuhelsikes migrän som mer eller mindre tar musten ur mig. Förmodligen bidragande orsak att det blev sent igår och ingen  vila alls som jag försökte med.
När jag kom hem från stan med Anton så städade jag upp det värsta. Jag plockade i ordning, dammsög, torkade golv och dammade samt fick ihop flocken igen.
Jag skulle ha satt klockan på 15 minuters snabbvila men det körde ihop sig.
Jag var dödstrött och var ändå tvungen att åka.

På Fiahemmet skulle det ha kommit en tjej som jag skulle ta hand om då hon behöver lite hjälp.  Jag hade en första kontakt med henne i torsdags men hon dök nu aldrig upp, inte heller ett ljud att hon var borta.

Jag var ensam med hela nedre delen vilket inte stör mig alls utan tvärtom, men självklart krävs det mer av mig och jag var riktigt trött. Jag gjorde det jag skulle, gnodde av ett varv till och stängde fönstren så att allt var klart inför kvällen så att den so var i karantän slapp att göra något mer än att släcka när det var dax att gå.

Väl hemma så skulle vi ha besök det var min halvsyster och hennes mamma som skulle komma, Även Kalle hörde av sig så jag bjöd in honom till ligan då han bara är och är som en del av familjen. Tyvärr försvinner han lite varje gång i mängden då han blir väldigt tyst men jag hoppas att han hade trevligt ändå.

Jag tyckte i alla fall kvällen var jättetrevlig. Patrik gjorde mat och det var kanon gott, vi pratade om allt mellan himmel och jord...ja som sagt trevligt.

Som jag skrev i rubriken så har jag nu en fruktansvärd morgon! Jag mår skit, är trött, synen flimmrar, huvudet värker, illamåendet är ett faktum och jag känner att jag inte orkar tillvaron just nu.

Alla hundar har jag följt med nu och åter satt ihop. Denna natt har Alice fått vara med mig hela matten och Ebba och Anton har fått  sova ihop. Det har funkat bra.

Frågan är varför nu detta då? Jo det finns en baktanke och jag hoppas att jag har rätt men det är nu ett experiment.

Nä nu måste jag avsluta, hämta kaffe och ta ett bloss, se om jag måste lägga mig då jag tagit mina mediciner eller om jag klarar att sätta igång.

Jag skall åter få besök idag men har massor att göra i burspråket så jag kan ha möjlighet att få lite tid över att träffa en annan vän imorgon men det känns svårt nu när jag inte mår bra.
Förmodligen blir jag tvungen att åter skjuta på det till veckan efter...känns inget bra men ibland har nöden ingen lag...

Återkommer under dagen, kanske fler korta...
Tänkte jag skall försöka att lägga det jag normalt skriver i ett på fb i bloggen i stället för där, vi får se hur det blir, jag är ju en fb nörd ...jag älskar verkligen kontakt med mina vänner ;)