God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Nu har kvällen kommit och mörkret ute är totalt. Brasfläkten surrar ikapp med tv.n och Patriks snarkningar. Hundarna ligger som vanligt kring mina fötter då jag sitter och skriver.
Idag blev en dag jag inte riktigt hade tänkt mig men det funkade ju det med trots allt. Jag tog mig i kragen efter det förra inlägget vare sig jag hade lust eller ej och tog tag i burspråket mellan skifte i tvättmaskinerna och hundar som behövde sitt.
Jag har väl fått i alla fall 5 maskiner körda idag med mattor och fällar som varit fulla av leriga tassar. Jag har plockat in de nya kläderna jag tog hem från postkontoret för någon vecka sedan efter att ha provat dem en gång. Har dock inte haft energi till att snygga till mig en enda dag på den tiden så de är fortfarande helt nya.
Jag tog tag i köket och disken samt fixade lite käk som idag blev ugnsstekt kyckling och ris samt café de Paris sås...det är inte alls tokigt.
Jag lyckades att foga vidare taket i burspråket så det ser skapligt ut, men tar det sista efter att jag har grundat och ser ordentligt hur det ser ut i vitt.
Jag stressade på lite för att hinna att försöka byt vindrutetorkare på bilen ,men det blev helt tokigt. Jag fick inte bort de som satt där och visste banne mig inte hur jag skulle lyckas. Det var Patrik som skulle ha hjälpt mig med detta men jag vet inte om han har glömt bort det totalt då det har varit sent och mörkt när han kommit hem.
Hur som så fick jag kontakta Fiahemmets föreståndare och berätta att jag inte vågade ge mig ut med bilen då jag inte hade sikt efter ordning. De har varit påfrestande ett tag nu att köra men i helgen så gick de sönder helt. Köpte nya på vägen hem från Gnesta men de kom aldrig dit under Söndagen.
Jag ringde även till min handläggare på ITA och berättade läget. Under dagen har jag även ringt till Jysk och till Jofotex för att höra om möjlighet till att kunna få tillfälle till att arbetsträna men det visade sig att det var alldeles för tunga arbetsplatser för min rygg så det var kört. Jonny var som vanligt lika gullig som alltid på Jofotex när man pratar med honom...en riktigt skön snubbe ;).
Jag ringde även och försäkrade upp Alice till maxbelopp på sin försäkring och även Anton men med lite lägre av veterinärsvårdsdelen. 'Jag kontaktade Gro och berättade att jag skaffat en försäkring men att sjukdomsdelen träder i kraft om 20 dagar så jag vill att hon inte tar bort den förrän den 15:e. Som vanligt är det en väldigt enkel kvinna att ha med att göra och inga problem åter igen :).
Jag har nu efter maten under kvällen tagit mig an burspråket igen och grundat fönstren. Det är därför jag nu har lite tid att kunna skriva medans det torkar så jag kan foga klart där det behövs då jag ser bättre hur resultatet kommer att bli.
Har även snackat med några vänner under dagen som hastigast men skönt att kunna få några minuter i alla fall.
Även om dagen var riktigt skruttig i början så har jag nog som oftast lyckats att vända den till det bästa som bara är möjligt i alla fall.
Jag ska nu återgå till att foga en stund till och förhoppningsvis bli klar med fönster delen i alla fall.
Jag hoppas även så klart att jag orkar att måla klart ännu en gång men det är inget att ge sig den på. Klockan är ju även ganska mycket.
Hundarna har nu i alla fall fått sin mat och Winston och Alice sin sista kiss för kvällen så det är Ebba och Anton kvar. Så här sent vill jag inte släppa ut alla 4 i mörkret om det skulle hända något, då jag har svårt att se vad som händer så därför får de gå ut 2 och 2.
Anton och Ebba ska åter igen få sova på groventrén och Alice med mig igen. Jag har dock problem med att få henne ge fan i att smyga upp i sängen vilket hon tar varje chans till trots att det finns en biabädd, en öppen stor bur med fäll i och en filt på golvet. Hon tar ändå chansen direkt om vi somnar, tror jag petade ner henne säkert 5 gånger inatt...
Nu kanske ni undrar vad hon gör i sovrummet helt plötsligt, jo som oftast finns det en anledning såklart.
Jag vill att hon lämnar lite till av sitt valpbeteende som hon kör ihop med Ebba, och så kör jag in henne mer på mig mycket närmare trots att vi redan är nära. Jag vill att hon lägger full koll på mig och inte känner konkurrensen lika tuff så jag kan få henne att vilja jobba mer med mig, det återstår att se om mitt sätt och min take kommer att fungera eller ej. Jag måste ju prova olika vägar då det tagit stopp på vägen vilket det har just nu.
Jag vill inte lägga hennes träning, på fortsatt utveckling på is, utan ändrar i stället nu mitt sätt att komma nära henne på fler plan än de som redan funkar.
Har även sett mer och mer att avundsjukan är oerhört stark mellan alla hundarna vilket är värre än tidigare med 3 och det innebär mer från ALLA människor som är här. Jag kommer att skriva skyltar på dörren för att påminna alla som kommer hit att hundarna är mina familjemedlemmar och att de inte är till för allmänheten att tvångsmässigt kela med även om de vill det. Jag måste få ett stopp på att de går i taket av glädje när jag får besök!
Jag måste få hjälp av de som kommer hit...som det är nu så förstör varje besökare friden i mitt hem på grund av att alla förstärker den höga energin genom att man belönar med kel när de kommer och överfaller folk!
Rätt och slätt kommer jag rakt ut be alla att GE FAN I HUNDARNA...snälla nonchalera dem och gör det enda tills att man inte märker att de finns! När den dagen har kommit så är de så harmoniska att även hundrädda människor och gamla/små ostadiga kan komma in utan att bli omkullsprungna.
Jag säger inte detta för att vara dryg eller otrevlig på något vis utan tvärtom, som det är nu när någon kommer och det blir stojigt så är risken för konkurrens hundarna i mellan enorm och risken för avund till agg för varandra är ibland hårfin ifrån att slå över...jag har trots allt 3 stora starka hundar och en liten gamling så respektera detta tills att jag fått dem dit jag vill.
I min värld ska de leva många år ihop och jag vill inte passa på dem i varje situation utan jag vill kunna lämna dem hur som och vara säker på att de funnit respekten i varandra att inget skapar muck mellan dem. Att det kan vara utåt mot icke familjemedlemmar (hundar utanför flocken) kan tyvärr hända, det är svårare att få total kontroll över då inte alla fostras på samma vis och inte heller är mer än möten eller besökare. Självklart strävar jag efter samma sak där med men fokus är inte där i första hand utan hemma....
nu blev det bråttom måste dra...återkommer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar