Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Sitter nu åter igen vid datorn och försöker att tänka tillbaka på dagen som nu passerat sedan jag lade ut sist. Inatt gav jag ett inlägg om nattens tankar och vad jag gjort. Jag var så ockuperad så jag minns inte vad jag skrev mer än i stora drag.
Jag tror dock att jag fick med det mesta av dagen av det jag skrev så jag fortsätter med dagen.
Jag var ganska trött i morse när det var dax att släppa kudden. Det hade ju inte blivit så många timmars sömn eftersom jag var nattuggla till fullo inatt, jag hade extremt mycket tankar och verkligen gooo i hela själen...nu jäklar...
Jag känner att min tid för vissa saker är inne och att jag är redo och det var sååå länge sedan jag kände så här. Jag hoppas och ber att jag kan dela min glädje och inspiration med mina läsare och det spelar ingen roll vad som är mitt projekt eller mina mål. Det handlar om att ta tag i nya utmaningar, våga och göra något man verkligen vill och tror på. Jag tror på mig själv och det är vad som gör att man orkar, vill och vågar. Ingen annan kan övervinna de hinder man själv bär inom sig utan det är något alla måste komma till insikt med själva. Du är du...du är unik och du har dina mål, önskningar, känslor, förväntningar, kapacitet och dina begränsningar...det är DITT liv och DU bestämmer....
Mitt råd är att verkligen ta den chans du får till din framgång om du tror på den och om det är värt det som tillkommer runt om..låt ingen hindra dig om du verkligen är säker och känner att det är rätt. Jag har själv velat många gånger och funderat över vad jag ska göra och vad andra tycker...det är så att jag frågar ofta om olika saker... sitter tyst och tar in info, och folk tror oftast att jag inte kan eller vet så värst mycket om de olika saker som intresserar mig. Det man inte vet är att jag kanske inte säger allt jag tänker, jag kanske inte är så okunnig som jag verkar, men jag är en fruktansvärt analyserande människa. Jag har inga problem att vänta på rätt tillfälle, jag har heller inga problem att ta varken skit eller kritik....
Där har jag kanske en fördel...jag suger in och tar till mig och analyserar vad som sägs och tänker till om det är ett faktum eller ej.
Om jag känner att det är ett handikapp, en dålig egenskap eller liknande som nu uppdagats så försöker jag att förbättra mitt agerande. Jag är även sådan att jag har höga krav på mig själv. Andra duger som de är men inte jag ...det är en form av prestationsångest i sig men jag är sådan och jag vet att i slutänden så blir det mesta bättre än vad jag tänkt. Jag är nära bristningsgränsen och balanserar, många gånger kan jag erkänna, men faller tillbaka på rätt sida.
Ni som följt hur jag mådde i somras och vet vilka fysiska nedsättningar jag drabbades av vet också att jag berättade att allt jag behövde var lugn och ro, att få vara ifred och att jag snart var tillbaka starkare än tidigare om jag nu kan bli det. Visst jag är även en riktigt känslosam figur, jag gråter lätt av glädje och när folk är rara och gulliga, jag kan gråta till ett foto på mina valpar eller mina barn, djur, händelser från tidigare. Jag gråter av lycka när jag ser gamla filmer från omtänksamma stunder och sanna medkänslor...
Men....
Jag kan å andra sidan vara den hårdaste, kallaste människa en del kommer att träffa. Har man tagit sig igenom de upplevelser som jag har, kämpat för att bli den jag är, det jag tror på, att bevisa rättvisa, kärlek, ärlighet och stå på sig även om man blir helt idiotförklarad. Man tar allt som öses över en med skit om vem jag är, hur jag är, och vad jag är medans det bara rinner av då jag vet att det är rötägg som tror på fullaste allvar att jag kommer att misslyckas bara för att de så väl vill det. Jag tänker inte försvara mig eller förklara varför jag gör saker och hur jag tänker och varför jag tänker som jag gör, men jag gör det oftast ändå.
Tror att det kanske är att höra det från mig själv ...hur jag har tänkt och resonerat och för var gång jag förklarar för någon annan så känner jag att jag blir säkrare och säkrare att jag gjort rätt i mina beslut.
Jag förklarar inte för någon annans skull...inte heller för att hamna i bättre dager eller annat, inte för att få bekräftelse utan jag brukar svara om någon frågar...jag är bara sådan. Man bör dock inte heller fråga saker man inte vill att jag ska svara på då man innerst inne vet vad jag tycker. Jag har vänner som avstår att ta upp vissa saker i min närvaro för att de vet hur jag förhåller mig till vissa saker och vill inte höra min åsikt och det respekterar jag mer än vad någon kan ana...
Jag vill inte ha med något som helst fjäsk eller falskhet att göra...
Alla gör vi val i livet och med åren har jag definitivt fattat många beslut som jag står fast vid och kommer göra så länge jag lever. Mycket har jag tagit avstånd ifrån som var ett jätte steg, gjorde oerhört ont, har blivit behandlad både orättvist och skitaktigt av även de som var mitt liv, mina nära och som jag gjorde allt för....men det har jag klippt av. Det var lättare än jag trodde, det finns inget att sakna, det finns väl ingen som saknar falskhet och låtsas känslor? Det är just steget som är tufft men när beslutet är taget så är det en enorm befrielse, en harmoni i själen som var människa är värd, oro och konflikter är som bortblåst och lugnet sveper över tillvaron när stormen har avtagit. Finessen är att ge fan i att bry sig om...det är det som är svårt...och det är just därför man varit så korkad så länge....så korkat!
Att man bara inte vill erkänna faktum, alla klaffar inte det är bara så. Jag tänker inte hymla med vem jag är, vem jag tycker om och ej, visst finns det saker jag också väljer att inte berätta det har vi väl alla, eller att man väljer för vem och när man vill säga något. Alla människor har rätt till det, man har rätt att känna olika, man har rätt till sitt liv och sina känslor och mycket kan man heller inte rå för eller påverka, men man kan försöka om man har viljan och orken, men ingen har rätt att tvinga dig...
Hela mitt liv har jag tidigare fått försvara mig, förklara mig, fjäska för husfriden, vara till lags, utnyttjats, blivit bedragen, levt bland lögner och svek, varit utsatt för en den ena och en den andra upplevelsen....men jag tänker inte söka någon som helst ömkan! Snarare tvärtom. Jag är glad för att jag är den jag är....hur jag tänker och lever mitt liv, och utan detta i ryggsäcken hur tufft det än varit och sorgligt många gånger så är jag tacksam för varje svek, för varje felsteg, för varje nederlag, annars hade jag inte varit den jag är och inte heller haft den erfarenhet jag har....
Så summan av det jag skrivit är....
SKYLL INTE DITT LIV PÅ ANDRA, DET ÄR DITT LIV, DITT ANSVAR OCH GÖR DET BÄSTA AV DET..
Gläds åt andra, med andra, visa uppskattning, dela omtänksamhet, var ärlig, välj att hålla käften istället för en lögn...
Bjud på dig själv och sluta vara bitter ...
Avslutar ed en rogivande solnedgång <3<3<3<3<3
puss<3
