God middag alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Jag är lite sen med uppdateringar men resten av dagen av föregående inlägg kommer. ..har bara inte tid än 😘
lördag 30 april 2016
Stort tack till underbara vänner ❤
Skrivet på Torsdagsnatten....men John Blund var starkare än jag...
Godnatt alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Jag kommer nu sent till datorn för att skriva lite då jag fastnat lite varstans på vägen.
Sitter nu i vardagsrummet med snarkningarna från Winston som lite bakgrundsljud. Han har kurat ner sig i ett påslakan som var på väg till tvätten och jag har inte hjärta till att ta det för honom nu när han sover gott...
Sitter nu i vardagsrummet med snarkningarna från Winston som lite bakgrundsljud. Han har kurat ner sig i ett påslakan som var på väg till tvätten och jag har inte hjärta till att ta det för honom nu när han sover gott...
Dagen idag har varit utöver det extra, jag tackar från botten av hjärtat för denna dag, det var precis vad jag behövde om jag ska vara ärlig.
I ärlighetens namn så mår jag inte på topp även om det mesta flyter på och är riktigt bra. Man kan känna sig både trasig och ensam i alla fall..även om man har hur många och hur mycket om sig och kring sig ....men...
I ärlighetens namn så mår jag inte på topp även om det mesta flyter på och är riktigt bra. Man kan känna sig både trasig och ensam i alla fall..även om man har hur många och hur mycket om sig och kring sig ....men...
Idag har jag haft en riktigt efterlängtad dag som dessutom varit fylld av överraskningar <3
Morgonen startade tidigt och jag gjorde hundar och allt annat klart för avfärd hemifrån. Idag var den dagen som Ullis, en fantastisk vän efterfrågat. Det var den dagen som jag skulle åka in till Norrköping för att köpa blommor.
Jag säger varje år att jag ska strunta i det men så när tiden väl kommer så kan jag inte låta bli...det ger mig så mycket gnista. Jag känner verkligen glädje över att se alla vackra växter med sina fagra färger....
Jag säger varje år att jag ska strunta i det men så när tiden väl kommer så kan jag inte låta bli...det ger mig så mycket gnista. Jag känner verkligen glädje över att se alla vackra växter med sina fagra färger....
Jag fick först uppdraget att ta med Johanna ner till bussen från Söderköping och in till stan, så jag gjorde mig klar så fort jag kunde.
Jag dumpade av Johanna på vägen på väg mot Ullis. Och så måste jag bara först innan jag fortsätter säga att Johanna var så söt i morse. Hon gjorde lite frukost till mig bara för att det var lite tight med tid.
Jag åkte hem till Ullis som redan var på språng mot bilen. Jag klev ur bilen och tog ett bloss med henne efter en omfamnande kram två goda vänner i mellan.
Ullis spottade ur sig en överraskande mening som jag inte riktigt hängde med på först...
-Jag tänkte att vi skulle åka förbi Fix konditori innan vi far vidare mot stan....
Snacka om att detta var längesen!
Åhhh så roligt. Jag blev så överraskad . Vi for strax ner dit och där blev jag bjuden på en smaskig räksmörgås och kaffe ...ett jätte tack ...det var verkligen jätte gulligt!
Jag dumpade av Johanna på vägen på väg mot Ullis. Och så måste jag bara först innan jag fortsätter säga att Johanna var så söt i morse. Hon gjorde lite frukost till mig bara för att det var lite tight med tid.
Jag åkte hem till Ullis som redan var på språng mot bilen. Jag klev ur bilen och tog ett bloss med henne efter en omfamnande kram två goda vänner i mellan.
Ullis spottade ur sig en överraskande mening som jag inte riktigt hängde med på först...
-Jag tänkte att vi skulle åka förbi Fix konditori innan vi far vidare mot stan....
Snacka om att detta var längesen!
Åhhh så roligt. Jag blev så överraskad . Vi for strax ner dit och där blev jag bjuden på en smaskig räksmörgås och kaffe ...ett jätte tack ...det var verkligen jätte gulligt!
Se här så go och glad hon är min älskade Ullis <3<3<3
Detta var inte fy skam alls ;)
Efter det så var vi inne ett varv på Jofotex där jag köpte halkskydd till att lägga under mattorna på borden där Ebba och Alice ofta är. Lite orolig om benen då de hoppar upp och ner på borden så därför. Köpte även madrass till att göra nya till hundarna.
Fick som vanligt rabatt även om inte Jonny var där denna gång. Även det riktigt trevligt .
Fick som vanligt rabatt även om inte Jonny var där denna gång. Även det riktigt trevligt .
Vi for vidare in till Norrköping. ..närmare bestämt plantagen. Där gick man lös som om det åter igen var julafton.
Det blev en och annan blomma att packa in i bilen...
Första laddningen var en skrälldus av penseér av alla möjliga färger
En hel del pelargoner som vanligt såklart ;)
Även lite gott och blandat till den nya rabatten som skall träda fram...
Blev lite kär i ett växthus som jag såg ...
Nu var vi klara för att bege oss vidare och fortsätta dagen med resten som väntade...
onsdag 27 april 2016
Nu är första steget mot mitt mål klart....
Godmorgon ännu en gång denna morgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Innan jag tar mig an dagen och sorterar alla tankar jag ska lägga på plats så har jag faktiskt något att berätta som jag är glad över...
Det händer saker hela tiden men i det tysta då jag inte vill att alla behöver spekulera mer än nödvändigt om vad jag har i mina tankar, jag behöver heller inga domar innan jag har bevisat om jag kan klara det eller ej...
Jag kommer fortsätta att hålla alla runt om på sträckbänken och avslöjar en bit i taget i takt med att det går framåt.
Många undrar säkert vad det handlar om och jag kan berätta så mycket att det handlar om mig och min framtid, det handlar om vem jag är och vad jag vill samt om att ha hoppet uppe och tro på sig själv....
Jag har stora planer vilket maken/familjen stöttar och tror på med mig. Jag har bestämt mig för att satsa helhjärtat på min dröm, men vägen dit är lång. Jag har haft sååå många tankar i sååå många år och varit sååå dålig i min hälsa att jag aldrig trodde att jag skulle kunna komma tillbaka till livet som jag ville. Jag är inte där än på långa vägar men på väldigt god väg....
Jag har mindre smärtor, starkare ego, och då menar jag att jag faktiskt tänker på vad som är bra för mig själv vilket jag aldrig tidigare gjort. Jag testar mina gränser pö om pö...går vidare, utvecklar mig själv och kämpar på i den riktning jag vill oavsett hur jag är för dagen eller vad andra tycker och tänker om det mesta. Jag följer fortfarande min känsla och min vilja och jag har nu faktiskt påbörjat att försöka nå mina drömmars mål.
Ni som vill kommer kunna följa mig framöver men det kommer också ta tid, det är inte gjort på en handvändning direkt.
Jag har så vansinnigt mycket att ta itu med, människor som ska övertygas om att mina tankar är helt rätt och hållbara, det ska kämpas in i benmärgen och jag vet att jag kommer både skratta, gråta och vilja ge upp var och varannan dag under tiden som det skapas. Jag kommer att möta många hinder, långa väntetider, dömande människor och snack bakom min rygg....men...
Det bryr jag mig inte om....jag tänker satsa på MITT liv, vem vet när det tar slut? Man har bara ett och jag tänker forma mitt som jag vill leva...
Det finns några vänner som står mig i ryggen som vet och tror på mig och jag hoppas att jag till slut kan säga...
Jag sa att jag menade allvar, man kan om man vill....vi får se hur det går....
Min första det är nu klar...det jag ifrågasatt att få köpa som första byggsten i mina tankar är nu klart..ägaren har gett sitt medgivande och priset är satt...jag måste nu få igenom den ekonomiska delen och lyckas göra det möjligt men JAG är nu köparen oavsett vem som frågar. Papper är på g och nu ska det skrivas...när jag rett ut resten på denna bit och det är klart återkommer jag med svart på vitt ;)
Nu måste jag ta tag i dagen...inväntar fler planer för sommaren än någon kan ana... tjing
<3
Innan jag tar mig an dagen och sorterar alla tankar jag ska lägga på plats så har jag faktiskt något att berätta som jag är glad över...
Det händer saker hela tiden men i det tysta då jag inte vill att alla behöver spekulera mer än nödvändigt om vad jag har i mina tankar, jag behöver heller inga domar innan jag har bevisat om jag kan klara det eller ej...
Jag kommer fortsätta att hålla alla runt om på sträckbänken och avslöjar en bit i taget i takt med att det går framåt.
Många undrar säkert vad det handlar om och jag kan berätta så mycket att det handlar om mig och min framtid, det handlar om vem jag är och vad jag vill samt om att ha hoppet uppe och tro på sig själv....
Jag har stora planer vilket maken/familjen stöttar och tror på med mig. Jag har bestämt mig för att satsa helhjärtat på min dröm, men vägen dit är lång. Jag har haft sååå många tankar i sååå många år och varit sååå dålig i min hälsa att jag aldrig trodde att jag skulle kunna komma tillbaka till livet som jag ville. Jag är inte där än på långa vägar men på väldigt god väg....
Jag har mindre smärtor, starkare ego, och då menar jag att jag faktiskt tänker på vad som är bra för mig själv vilket jag aldrig tidigare gjort. Jag testar mina gränser pö om pö...går vidare, utvecklar mig själv och kämpar på i den riktning jag vill oavsett hur jag är för dagen eller vad andra tycker och tänker om det mesta. Jag följer fortfarande min känsla och min vilja och jag har nu faktiskt påbörjat att försöka nå mina drömmars mål.
Ni som vill kommer kunna följa mig framöver men det kommer också ta tid, det är inte gjort på en handvändning direkt.
Jag har så vansinnigt mycket att ta itu med, människor som ska övertygas om att mina tankar är helt rätt och hållbara, det ska kämpas in i benmärgen och jag vet att jag kommer både skratta, gråta och vilja ge upp var och varannan dag under tiden som det skapas. Jag kommer att möta många hinder, långa väntetider, dömande människor och snack bakom min rygg....men...
Det bryr jag mig inte om....jag tänker satsa på MITT liv, vem vet när det tar slut? Man har bara ett och jag tänker forma mitt som jag vill leva...
Det finns några vänner som står mig i ryggen som vet och tror på mig och jag hoppas att jag till slut kan säga...
Jag sa att jag menade allvar, man kan om man vill....vi får se hur det går....
Min första det är nu klar...det jag ifrågasatt att få köpa som första byggsten i mina tankar är nu klart..ägaren har gett sitt medgivande och priset är satt...jag måste nu få igenom den ekonomiska delen och lyckas göra det möjligt men JAG är nu köparen oavsett vem som frågar. Papper är på g och nu ska det skrivas...när jag rett ut resten på denna bit och det är klart återkommer jag med svart på vitt ;)
Nu måste jag ta tag i dagen...inväntar fler planer för sommaren än någon kan ana... tjing
<3
En trevlig fredag på jobbet...
Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Medans jag sitter med mitt morgonkaffe och försöker organisera tankarna för dagen så tänkte jag bara berätta lite om förra fredagen.
Det var lite annorlunda på jobbet den dagen. Chefen hade bestämt och bjudit in alla som medverkar i hennes verksamhet att komma på grillning under fredagens lunch. Tyvärr blev vi inte så många pga sjukdom och arbete men vi som var hade det trevligt.
Det bjöds på grillat och potatissallad vilket var första grillningen på det här sättet i år. Vi hade en riktigt trevlig stund innan vi fortsatte att ge oss i kast med det vanliga ed hundarna :)
Stort tack för en god lunch och trevligt sällskap <3
Trädgårdsarbetet fortsätter. ..
God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Igår kväll satt jag åter igen ensam som så många andra dagar under kvällarna, de andra sov i vanlig ordning men jag har huvudet på högvarv åter igen.
Jag har ju slarvat lite med att skriva och nu har jag lite tid att skriva ifatt vad jag har haft i bakhuvudet. I söndags innan vi tog med oss familjen Grankvist på middag så hann Patrik att köra undan en hel del av den jord som låg i drivor över tomten vilket kändes extremt befriande. Han påbörjade även gjutningen av plintar till att sätta lyktstolparna i vilket blev lite si och så men förmodligen blir det bra när han väl är klar.
Denna stora grushög ligger fortfarande kvar då han inte har haft tid att göra mer på tomten under veckan.
Han far iväg tidigt och åker från ena arbetet direkt till nästa för att sedan sluta jobba klockan 20.00. Jag kan säga att jag i själen inte alls är nöjd med det då det så många gånger har varit förklaringar för orsaker varför han jobbar så mycket. Tyvärr så kan jag känna tvärtom, att det är nu vi lever och måste ta hand om varandra, men samtidigt så förstår jag ju hur han tänker. Det får vara hur det vill men jag är inte ärlig om jag skulle påstå att det inte är påfrestande. Han lider inte av det men jag gör det både nu och då. Jag kan även tillägga att det tog 7 år innan gubben tog sig tid att följa med att bada med barnen en sommar då det inte regnade och vi hade väntat lika lång tid för att första gången ta semester tillsammans.
Ja ni gott folk, det finns så mycket mer att säga men jag väljer åter igen tystnaden är total just nu och jag tänker att vi hoppar den biten med det jobbiga och fyller på en annan gång.
<3
tisdag 26 april 2016
Natten intar sig mot min vilja...
Godnatt alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Klockan har passerat 02.00 och jag har inte kommit till sängen ännu. Nu är jag dock trött och lägger mig ner på soffan de få timmar som hinner svepa förbi innan klockan åter ringer.
Idag har jag som vanligt varit på hunddagiset och har haft en trevlig dag. När jag åkte därifrån så tog jag svängen förbi Willys...
Idag har jag som vanligt varit på hunddagiset och har haft en trevlig dag. När jag åkte därifrån så tog jag svängen förbi Willys...
Jag hade gett mig tusan på att jag skulle handla innan jag åkte hem då jag har helt tomt hemma. Vid ett par tillfällen de senaste åren har jag handlat lättare saker sedan jag blev dålig men inget som är tyngre. Jag har känt mig som någon jag inte känner igen alls.
Idag hade jag gnistan till att utmana ödet...
Jag for dit och klev in med en kundvagn i högsta beredskap. Jag handlade utan att tänka alls på hur sjutton jag skulle få hem rubbet. Där inne träffade jag släktingar som jag inte har sett på 8 år, så det tog en god stund att prata om lite av varje, det var trevligt.
Jag tog sedan min nästan fulla kundvagn och gick vidare mot kassan...
Det var ett himla sjå att bli klar men jag blev det utan att gå ihjäl denna gång. Jag fick med mig allt ut till bilen och så även in i bilen. En annan bil tutade åt mig där jag stod, det var en god vän som jag nu inte sett på ett tag. Det var riktigt roligt att träffa henne igen, det var nu inte under de bästa omständigheter men jag blev så glad och även hon. Vi kramade om varandra så som vänner gör och så som man känner när man träffar en god vän.
Vi pratade en god stund och senare så ropade ytterligare en kvinna från en bil...åhh en god vän till. Nu blev det ännu fler ord att utbyta så det tog en stund innan jag kom hem om man säger så. Johanna ringde även och berättade att anställningsintervjun hade gått bra, hon fick tjänsten! :)...
Jag var så glad för hennes skull så det går inte att beskriva...
Det var tydligen fler som sett mig där nere, det är kanske som vanligt att alla känner apan och apan känner ingen ...hahaha
Jag har en förmåga att alltid synas :/
Jag har en förmåga att alltid synas :/
Efter en stund snack så for jag åter hem med mitt lass, ingen var hemma. Jag lyckades få in rubbet där det skulle vara samt 3 15 kg säckar hundfoder...alltså ni kan inte ana hur jag kände mig efteråt!
Det var så jävla skönt att kunna göra en vanlig syssla själv utan att behöva hänga på någon annan...och bäst av allt..JAG HADE INTE ONT...men trött.
Patrik ringde hem och undrade om han skulle köpa med mat hem idag för att fira Johanna lite till sitt arbete, och jag erkänner att jag var nöjd med det för nu var orken slut för tillfället.
Under kvällen så tog jag mig åter i kragen för att göra nytta så nu äntligen har jag sorterat alla hundpapper så det är ordning och reda.
Jag är inte helt klar än då jag måste gå igenom pärmen med valpar och saker efter Coco så att jag har full koll på allt igen.
Nu när denna tunga delen är gjord så ska jag få alla dokument och avtal skrivna och gjorda...det är nu vad som väntar.
Jag behöver ha parningsavtal redo, för valpar ifall det kommer, gå igenom valpningsproceduren i huvudet och läsa på och förbereda mig fysiskt och mentalt om det blir tillökning. Jag vägrar att vara oförberedd efter så här lång tid och väntan. Alice ska känna sig 100 trygg med allt jag kan skapa för henne.
Detta är dock inte akut för dagen men inom kort, jag har andra stora saker på gång, ett besök som väntar under onsdagen, och lite annan blandad kompott...
Jag avslutar just detta här så jag hinner en påtår innan jag grejar vidare.
Som vanligt så somnade jag ju när jag började skriva detta men avslutar det morgonen efter.
Har fortfarande fler inlägg som ligger kvar i kön och väntar...tiden är svår att få till bara..
puss så länge...<3
Det var så jävla skönt att kunna göra en vanlig syssla själv utan att behöva hänga på någon annan...och bäst av allt..JAG HADE INTE ONT...men trött.
Patrik ringde hem och undrade om han skulle köpa med mat hem idag för att fira Johanna lite till sitt arbete, och jag erkänner att jag var nöjd med det för nu var orken slut för tillfället.
Under kvällen så tog jag mig åter i kragen för att göra nytta så nu äntligen har jag sorterat alla hundpapper så det är ordning och reda.
Jag är inte helt klar än då jag måste gå igenom pärmen med valpar och saker efter Coco så att jag har full koll på allt igen.
Nu när denna tunga delen är gjord så ska jag få alla dokument och avtal skrivna och gjorda...det är nu vad som väntar.
Jag behöver ha parningsavtal redo, för valpar ifall det kommer, gå igenom valpningsproceduren i huvudet och läsa på och förbereda mig fysiskt och mentalt om det blir tillökning. Jag vägrar att vara oförberedd efter så här lång tid och väntan. Alice ska känna sig 100 trygg med allt jag kan skapa för henne.
Detta är dock inte akut för dagen men inom kort, jag har andra stora saker på gång, ett besök som väntar under onsdagen, och lite annan blandad kompott...
Jag avslutar just detta här så jag hinner en påtår innan jag grejar vidare.
Som vanligt så somnade jag ju när jag började skriva detta men avslutar det morgonen efter.
Har fortfarande fler inlägg som ligger kvar i kön och väntar...tiden är svår att få till bara..
puss så länge...<3
måndag 25 april 2016
Åter måndag. ..
Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Då är det åter måndag och snart dax att åka. Idag är jag faktiskt lite trött ska jag erkänna men är strax vaken bara jag kommer igång.
Idag är första morgonen på länge som jag inte behöver behandla lilla Anton...väldigt skönt faktiskt 😊.
Orkade inte skriva mer än jag gjorde igår. .men det kommer. Blev något konstigt med sidan som bara ville skriva på engelska så därav väldigt konstig text i sista inlägget.
Nu måste jag åka till resten av de 4 fota. ..ha en bra dag mina vänner 😉
Puss...
Antons behandling avtar...
Tjohooo ... Jag klarar ett par rader till
Idag är Det söndag ... Eller rättare sagt har varit ..
Idag var sista Dagen att behandla Anton Så mycket som Jag gjort ..
Jag har Gett kortison var dag sedan Jag knappt Minns and tvättat öronen varje morgon 2ggr / dag samt-droppar.
Nu äter Han kortison Varannan Dag För ATT Snart Sluta Helt. Anton är underbar att behandla. Var Gång Jag skakar i flaskan Kommer Han and Lägger sig hos mig och väntar in Att bli behandlad.
Nu är det en vecka kvar Men det GÖR inget.. Mycket Mindre Tvätt och
Mannen ÄR piggare mottagare än någonsin Vilket ÄR såååå Roligt!
Nu Hoppas Jag bara in att hans mage Vill Vara Med SÅ ÄR han sa gott SOM renoverad;)
Puss och Säger nog nu godnatt <3
Idag är Det söndag ... Eller rättare sagt har varit ..
Idag var sista Dagen att behandla Anton Så mycket som Jag gjort ..
Jag har Gett kortison var dag sedan Jag knappt Minns and tvättat öronen varje morgon 2ggr / dag samt-droppar.
Nu äter Han kortison Varannan Dag För ATT Snart Sluta Helt. Anton är underbar att behandla. Var Gång Jag skakar i flaskan Kommer Han and Lägger sig hos mig och väntar in Att bli behandlad.
Nu är det en vecka kvar Men det GÖR inget.. Mycket Mindre Tvätt och
Mannen ÄR piggare mottagare än någonsin Vilket ÄR såååå Roligt!
Nu Hoppas Jag bara in att hans mage Vill Vara Med SÅ ÄR han sa gott SOM renoverad;)
Puss och Säger nog nu godnatt <3
I goda vänners lag....
Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Vilken dag! Just nu sitter jag i soffan och har ett jäkla program på tv:n som jag bara måste stänga av på! Det är något om frälsningsarmén! Ett ögonblick....
Sådär ja! Nu är den av och Summer of 69 ljuder i datorn när jag skriver...
Är nu förskräckligt trött och ögonen svider men jag vill få ner några rader innan jag somna jag ligger så långt efter och saknar mitt skrivande så jag får abstinens ;). Som alla redan vet så behöver jag låta fingrarna flyga över tangenterna lite då och då, det är ett måste...
Idag har jag/vi äntligen haft tid att ta hand om våra underbara vänner...fam Grankvist. Tommy har ställt upp och hjälpt mig med min bil och jag är vansinnigt tacksam för det då jag är en "korkad blondin" i just det fallet...
Han har hjälpt mig att få igenom bilen ett år till på besiktningen så jag kan tuta och köra och fortsätta vara en glad individ...stort tack <3
Idag var det min tur att visa min tacksamhet...
Patrik och jag har lovat att ta med paret Grankvist på något ...som en liten överraskning och vi fick nu lite tid till just det. Det har gått ganska lång tid sedan förra försöket en då blev herr Grankvist sjuk så vi fick avboka.
Idag så satt jag under förmiddagen i kontorspapper och gjorde klart alla makens papper i företaget som ska lämnas till revisorsassistenten. Så vansinnigt skönt ska jag erkänna...såklart var det hundar och så försöka hinna kirra till sig för att åka.
Vi hämtade paret på hemadressen och for sedan iväg en skaplig bit hemifrån. Vi åkte till Mjölby för en bit mat på Eatitaliano Asian... en restaurang som ligger vid sidan av E4:an vid Boxholm. Vi har själva varit där några gånger och varit nöjda med maten och utbudet. De har Buffé med ganska många olika sorter av asiatiskt, svenskt och så mjukglass samt en stor chokladfontän till att kunna ta av efter maten. Riktigt bra tycker vi.
Det som var iktigt roligt var att det visade sig att de aldrig hade varit där och de gillade maten så vi alla var både mätta och trötta när vi alla nöjda skulle bege oss hem igen. Vi hade en riktigt trevlig dag och det tog ca 4,5 timma tillsammans. Ett välbehövligt möte och ingen är gladare än jag när man får tillfälle att glädja tillbaka underbara människor...det är verkligen så roligt.
Jag tackar alla för en oerhört trevlig söndag och att jag fick denna möjlighet..<3
När man ser bilden nedan så lyser verkligen både glädje och lite jäkelskap igenom, så som det verkligen alltid är ;) ...ett riktigt trevligt par som jag gillar starkt...men det vet väl alla redan ;)
När vi sedan kom hem så var jag jätte trött men det hjälps inte..
var tvungen att fortsätta med det jag hade på schemat...
Tog hand om hundarna och behandlade Anton åter igen...sorterade bland hundpapper som ska in i pärmar men är inte klar ännu. Jag har kommit så pass långt i alla fall att jag hittar och har sorterat och kastat det som inte behövs av någon anledning längre.
Självklart har jag haft uppkopplingsproblem ännu en gång men det har löst sig till slut eftersom jag lyckades skriva detta.
Nu är jag så pass ifatt att det är dax att börja plocka in i pärmar men det orkar jag inte nu...gett upp för idag. Börjar 8 imorgon så jag behöver väl några timmars sömn vartefter. Patrik gick ut och fortsatte med det han hade påbörjat innan vi åkte...vilket jag berättar i ett annat inlägg.
Mer än så här kan jag väl inte säga just nu...???
Jo, förresten! Jag har fått ett jättekul evenemang att delta i den 13:e maj...tack vare min kära fru Westberg!
Jag är en glad prick som haft en oerhörd tur att träffa så fina och omtänksamma vänner <3<3<3...inget kan ta den fina känslan ifrån mig!
Ja ni gott folk detta var vad som pågick från fler inblandade....
Hoppas er dag har varit lika bra som min, snart är slut för idag...värdelöst annars ;)
Puss på er alla...
söndag 24 april 2016
Inläggen väntar i kö. ..
Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Kvällen är nu kommen och mycket har åter hänt..
6 inlägg om en blandad kompott väntar nu. Nu ska jag mata och natta hundar och sortera lite på kontoret men därefter tar jag tag i bloggen...det är nu dax
Puss...
lördag 23 april 2016
Normal har jag lång stubin...
God förmiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Jag tänker inte bli långrandig denna gång men just nu är jag så förbannad så det finns inte på kartan. Jag tål verkligen inte när saker inte fungerar!!!
Skulle kunna kasta skiten i golvet men tyvärr funkar det säkert sämre, tur man hinner tänka efter före ;)
Sitter nu med privata papper, fakturor, försäkran och deklarationer och så självklart när det är viktiga saker så ska nätet självklart jävlas...är det inte så jävla typiskt. Jag vill verkligen bli klar med detta så jag kan ta nästa bit. När man äntligen tar sig tid och lägger allt annat åt sidan för att bli av med det ...
lugn och fin nu!!!
Jag drar ett par djupa och gör ett nytt försök med nätet, dock blir det en försäkran till FK via pappersvägen för den biten har jag redan gett upp...
Ha en bra dag så länge så återkommer jag vidare...
Puss <3
Jag tänker inte bli långrandig denna gång men just nu är jag så förbannad så det finns inte på kartan. Jag tål verkligen inte när saker inte fungerar!!!
Skulle kunna kasta skiten i golvet men tyvärr funkar det säkert sämre, tur man hinner tänka efter före ;)
Sitter nu med privata papper, fakturor, försäkran och deklarationer och så självklart när det är viktiga saker så ska nätet självklart jävlas...är det inte så jävla typiskt. Jag vill verkligen bli klar med detta så jag kan ta nästa bit. När man äntligen tar sig tid och lägger allt annat åt sidan för att bli av med det ...
lugn och fin nu!!!
Jag drar ett par djupa och gör ett nytt försök med nätet, dock blir det en försäkran till FK via pappersvägen för den biten har jag redan gett upp...
Ha en bra dag så länge så återkommer jag vidare...
Puss <3
Struntar i allt nu....natti
God natt alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Känner mig just nu väldigt tråkig så jag väljer att göra kudden sällskap. Ibland kan man inte kontrollera allt man vill så jag ger upp för idag. Slår på tv:n och hoppas på att somna snart...
Gnatt puss...
Känner mig just nu väldigt tråkig så jag väljer att göra kudden sällskap. Ibland kan man inte kontrollera allt man vill så jag ger upp för idag. Slår på tv:n och hoppas på att somna snart...
Gnatt puss...
onsdag 20 april 2016
Veckan har börjat med dunder och brak....
God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Har nu gått en trappa upp och bäddat ner mig i sängen och har som många gånger tidigare datorn i knät för att kunna skriva några rader om det som varit i den senaste tiden.
Igår så var jag som vanligt på hunddagiset och hade lika trevligt som jag brukar. Jag har väldigt trevliga arbetskamrater och trivs med tillvaron där. Det tar aldrig emot alls och jag tittar heller aldrig på klockan utan tiden bara försvinner på något vis. Det är så dagarna på en arbetsplats skall flyta på.
Jag åkte hem igår och tog hundarna en sväng och stupade sedan en stund på soffan. Jag hade planerat att ta tag i mer av mitt skapande av hemsidan under kvällen, Johanna var snäll och lagade mat så jag fick vila en stund för att ladda upp hjärncellerna för nya tag i text och funderingar. Nu börjat det att bli tight om tid åter igen.
Jag fick efter några meddelanden bekräftelse på att jag skulle varsko arbetsförmedlingen om mina planer som jag har i bakhuvudet, de som gnager, de som bankar...
Eftersom jag under tisdagen skall ha ett möte på ABF så ville jag denna gång kunna känna att jag hade full koll och jag skynda mig så mycket jag bara förmådde för att hinna så långt som bara var möjligt för att jag ville vara förberedd med vad jag tänkte visa arbetsförmedlingen.
Det blev en väldigt sen kväll vilket inte är helt främmande då jag vill försöka att få saker gjort på kvällarna.
Jag var verkligen trött när jag skulle upp i morse.
Något annat hände även igår som gjorde mig väldigt glad, jag fick nu under måndagskvällen ett brev i lådan.
Här slocknade mitt ljus igår kväll så jag fortsätter att skriva klart under onsdag morgon....
måndag 18 april 2016
Redo...
God förmiddag alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Nu så nu är man redo för att möta dagen. Hundgården är städad...vatten bytt...groventrén skaplig...Anton har fått tvättade öron, sitt kortison och sina öronproppar. Gården är något renare från hund. ..jag har duschat och klätt mig för dagis...väskan packad och alla har fått sin frukost.
Idag laddar jag rejält och hoppas på att ag är pigg ordentligt. Idag är det datorn och jag som ska jobba när jag kommer hem. Jag hoppas nu att jag kommer en bit till idag 😉.
På återseende mina vänner 😙
Åter igen en vanlig dag....tack och lov ;)
God morgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Nu är måndagmorgonen här efter en helg med festligheter. Det har varit jätte trevligt och jag tackar Mamma som fyllde 70 år (Makens mor) och så min kära väninna Jenny som fyllde 40.
Tillställningarna har varit kanon och jag är glad som deltagit på dem båda och stort Tack till Gunn som vanligt som gjort det möjligt och har haft hundarna igen och skött Antons behandling under tiden vi var borta.
Nu är man åter tillbaka i den ordinarie tillvaron och det är faktiskt skönare än jag trott. Det brukar kunna vara så. Man tar sig en omgång och tappar kontroll någon gång för att må skit en dag, det är då man blir påmind om att man har det bra i vardagen trots att det är lite knöl med mycket. Man känner hur kroppen faktiskt är med mer igen efter man återhämtat sig igen... men det är som det är och nu är man åter i verkligheten igen , tack och lov ;)
Stort tack till alla i alla fall <3 Jag erkänner att det är väldigt skönt att åter ha koll på allt igen.
Denna vecka hoppas jag nu att få mer besked av vad jag har för planer, jag ska åka på möten och andra kontakter hjälper till för att kunna lämna konkreta besked. Nu är det på gång....är första biten möjlig eller ej?,,,,det är det som skall bli beslutat denna vecka.
Jag har som det ser ut för dagen beslut på hunddagiset fram till 29:e april men så vet jag inte alls vad som händer därefter. Jag har bett om ett extra möte med ABF och ska dit imorgon.
Jag hoppas nu bara på att mina planer säljs in och att man verkligen kan ta till sig vad jag tänker och menar.
Tiden är nu inne om möjligheten ges....då jäklar blir det åka av så jag får bita mig i läppen några dagar till.
Jag håller nu tummar och tår för del 1....
Jag kan nog nästan påstå att mina planer framöver är de största jag haft, och ni som känner mig från innan vet ju vad jag och maken åstadkommit tidigare så nu är det dax att tänja lite på gränserna med mer galenskap ;)
Igår var jag bara trött så klart och det blev inte mycket gjort, det kikades på Maria Wern men så inte värst mycket mer. Kroppen hade fått sig en omgång så som många kan känna igen. Jag lade mig tidigt och vaknade vid 5.30 imorse. Nu har jag suttit och funderat en stund och ska nu in i duschen, ta hand om mina babes och sedan bege mig till hunddagiset som vanligt. Känns riktigt bra...
Önskar er alla en bra dag, jag ska själv göra det bästa av min och njuta av en ny dag....
Puss <3
Nu är måndagmorgonen här efter en helg med festligheter. Det har varit jätte trevligt och jag tackar Mamma som fyllde 70 år (Makens mor) och så min kära väninna Jenny som fyllde 40.
Tillställningarna har varit kanon och jag är glad som deltagit på dem båda och stort Tack till Gunn som vanligt som gjort det möjligt och har haft hundarna igen och skött Antons behandling under tiden vi var borta.
Nu är man åter tillbaka i den ordinarie tillvaron och det är faktiskt skönare än jag trott. Det brukar kunna vara så. Man tar sig en omgång och tappar kontroll någon gång för att må skit en dag, det är då man blir påmind om att man har det bra i vardagen trots att det är lite knöl med mycket. Man känner hur kroppen faktiskt är med mer igen efter man återhämtat sig igen... men det är som det är och nu är man åter i verkligheten igen , tack och lov ;)
Stort tack till alla i alla fall <3 Jag erkänner att det är väldigt skönt att åter ha koll på allt igen.
Denna vecka hoppas jag nu att få mer besked av vad jag har för planer, jag ska åka på möten och andra kontakter hjälper till för att kunna lämna konkreta besked. Nu är det på gång....är första biten möjlig eller ej?,,,,det är det som skall bli beslutat denna vecka.
Jag har som det ser ut för dagen beslut på hunddagiset fram till 29:e april men så vet jag inte alls vad som händer därefter. Jag har bett om ett extra möte med ABF och ska dit imorgon.
Jag hoppas nu bara på att mina planer säljs in och att man verkligen kan ta till sig vad jag tänker och menar.
Tiden är nu inne om möjligheten ges....då jäklar blir det åka av så jag får bita mig i läppen några dagar till.
Jag håller nu tummar och tår för del 1....
Jag kan nog nästan påstå att mina planer framöver är de största jag haft, och ni som känner mig från innan vet ju vad jag och maken åstadkommit tidigare så nu är det dax att tänja lite på gränserna med mer galenskap ;)
Igår var jag bara trött så klart och det blev inte mycket gjort, det kikades på Maria Wern men så inte värst mycket mer. Kroppen hade fått sig en omgång så som många kan känna igen. Jag lade mig tidigt och vaknade vid 5.30 imorse. Nu har jag suttit och funderat en stund och ska nu in i duschen, ta hand om mina babes och sedan bege mig till hunddagiset som vanligt. Känns riktigt bra...
Önskar er alla en bra dag, jag ska själv göra det bästa av min och njuta av en ny dag....
Puss <3
lördag 16 april 2016
Tar mig tid och samlar mina tankar.....
Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3
För en stund sedan klev jag ur sängen och tog på mig kläderna och gick ner. Hade då legat och glott i taket en god stund och tankarna hade virvlat omkring. Det är så mycket som far omkring och som ska fixas och lösas, det är så mycket i tankar och planer som jag tyvärr inte kan få ihop ännu då fler parter är inblandade...
Jag har nu försökt att skriva i flera dagar men har inte funnit den tiden alls då det har varit fullt upp. Hela huset i mina ögon ser ut som fasiken och jag har inte hunnit med det heller, kontoret väntar och dit har jag inte heller kommit.
Denna vecka har jag varit på hunddagiset mån, tis, ons, Ledig tors och så åter igen på fre...
Jag hade på torsdagen tid hos veterinären i Linköping med Anton igen då han skulle tillbaka och lämnas klockan 7.30 för att sövas för en ny spolning av sina öron. Man hade ju fortfarande inte efter 2ggr daglig tvättning i 3 veckor och spolning tidigare sett hans trumhinnor och om de var intakta eller inte.
Jag och Patrik åkte dit för att lämna honom och åter igen så gillade han inte sin veterinär som har haft honom under besöken. Det räckte med att han hörde hans röst och såg stetoskopet för att visa sitt misstycke denna gång. Veterinären var även denna gång osäker på just rasen vilket märktes tydligt och jag tog fram munkorgen åter igen för att undersökningen skulle kunna flyta smidigt förbi. Anton mullrade en aning då veterinären gjorde närmanden för att tränga sig på honom för att sätta stetoskopet på hans bröst för att lyssna på hjärtljuden.
Det kom sedan in en sköterska för att hämta honom och henne gillade han bättre men hon hade också ett helt annat bemötande mot Anton så jag är inte förvånad alls.
Summan så här långt i min erfarenhet av just rottisar är att av någon anledning så bör en rottis växa upp med män som de får förtroende för i ung ålder för som vuxna om de inte är vana kan utbringa någon form av utmaning eller hot.. Män har ett helt annat sätt att kommunicera än kvinnor och något i mekanismen gör att kvinnor aldrig är något problem!
Jag har erfarit just detta med ganska många i just denna ras som beter sig likadant så jag skulle nog kunna säga rakt ut att män får skärpa sig lite i fallet med rottisar. Bemöt dem inte med en hård sida för att ta makten över dem ...det funkar inte.
En rottis behöver också den mjuka förtroendefulla sida som kvinnor ofta visar sina barn tex. Man vinner ALDRIG ett förtroende hos något genom att vara tuff men utan man får vad man göder. Når jag har mer tid att skriva kan jag förklara vad jag menar.
Och nu ni män som läser detta...jag pekar inte ut någon specifik man och drar heller inte alla över samma kam men i helhet så har vi män och kvinnor olika beteenden och om man bara drar en jätte snabb slutsats så är tilliten mellan rottisar och kvinnor större och lättare än mellan män och rottisar. (formodar att det handlar och en omedveten tyst kamp om makt vilket säkert inte många skulle erkänna) Detta är inte fakta utan hur jag upplever ras och människor i allmänhet.
De starkare raserna med mycket krut är helt enkelt svårare med män men många kvinnor skulle behöva en mans fysiska kraft i många fall....
Nog om det....blev ett litet sidospår här
Vi lämnade Anton och for vidare till Norrköping. Patrik hade tid på ögonkliniken så jag följde med. Som väl var så såg allt bra ut och inga förändringar denna gång...
Vi for vidare till att hämta ut ett presentkort som låg till mig på guldfynd efter en jäkla massa strul med stölden som ägde rum för ett tag sedan efter att vi kom hem.
När vi sedan varit där så for vi hem, Patrik åkte och jobbade medans jag tog mina babes och inväntade att få åka och hämta Anton igen.
Klockan 16 så skulle han hämtas, Johanna var snäll och gjorde mig sällskap. Allt hade gått bra och nu kan man se hans trumhinna vilken är intakt...åååh så skönt. Han är något röd i örat men inte någon svampinfektion eller så utan det ser bra ut.
Det visade sig att han har väldigt djupa örongångar vilket är orsaken till att behndligen har varit svår då det varit väldigt svårt att komma ner. Han ska nu åter dra ner på kortisonet men får fortsätta att tvätta öronen 2 ggr per dag samt nu även få betnovatdroppar i öronen 2 ggr per dag i 10 dagar för att sedan övergå till en gång om dagen ytterliggare i 5-10 dagar efteråt.
Han kommer om allt går vägen vara färdigbehandlad till 1 maj
Man tog även de prover på magen och tarmar som jag bad om vilket svar kommer på i nästa vecka. Man kan nu redan sätta diagnosen kronisk diarré på honom och försöka bemöta problemet härifrån tills vidare. Jag blev hänvisad ett veterinärs foder från Royal Canin som är 10 kg för 911 kr vilket jag köpte med mig hem.
Jag är dock glad att jag försäkrar mina hundar rejält då denna öronresa har kostat ca 18 000 kronor redan.
Nu fortsätter jag att utreda hans mage, men jag blev orolig att det är ärftligt men det var ingen fara berättade veterinären utan detta är något som tillkommer för vem som helst under utvecklingen.
Så summan är att jag och Anton fortsätter att behandla honom ännu några veckor och så hoppas vi att han blir helt nyrenoverad och mår bra.
Förövrigt så är mina planer på mitt projekt som jag är lite hemlig om på g och jag ska nog kunna få första beskedet om det skulle kunna vara möjligt i nästa vecka....
Jag har även fått fler tråkiga nyheter vilket innefattar familj. Min make är sämre och det ser inte alls bra ut i dagsläget och nu åter igen ligger det på mina axlar att få honom frisk via en hälsosam kost. Han fick strikta order att han måste skärpa till sig om jag ska göra mig besväret vilket upptar extremt mycket energi från mig att han då måste ge fan i både kaffebröd och godis som han har mumsat det sista året då han tagit han om sin egen hälsa.
Det är flera prover som visat sämre hälsa och mer insulin och tabletter måste tas.
Jag har nu via apoteket själv forskat i ett preparat som jag nu först provar på mig själv för att se om det fungerar för att sedan även kunna tala med hans nya läkare om det kan vara ett alternativ för honom. Min behandling varar i en månad och jag ska delge er alla vad det är och vilka resultaten är när jag är klar.
För övrigt har jag själv blivit en aning bättre men det är svårt att inse bromsen i tid.
Hmm...vad har mer varit tro. Nja jag är irriterad över att jag inte får hem de rosetter som Anton har från Norge. Det känns förjävligt då det är hans och jag har betalat för både honom och det som tillhör. Jag har ett papper som säger vad han har fått för priser på utställningar men det är inte samma sak.
Det har varit knöl och strul med allt möjligt med NKK och för kvinnan jag köpte honom av så jag har haft ett långt tålamod då jag betalade hela affären på 20 000 kr utan MH, resan till Norge såklart, anmälan och resan till MH, min tid och energi (utan att ens veta om det skulle funka)...
nu har tiden sedan betalningen gått med många månader och ursäkerna har varit många på vägen och jag har sval. Nu har sista också hänt..översvämning i källare och där låg rosetterna. De blev drabbade men jag bad att de skulle skickas ändå.
Man åkte bort för att uträtta egna ärenden men skickade inte detta utan nu har dottern städat källaren och kastat dem sägen man.
Nu blev jag faktiskt riktigt jäkla arg! Hade man gjort hela affären klar från båda håll så hade jag haft dem nu för länge sedan. Jag är bara så korkad som är för snäll och respekterar när det är besvärligt för andra. Jag tycker så vansinnigt mycket om denna kvinna men jag gillar absolut inte just denna bit. Man ska nu kolla om det går att få ut nya via NKK då jag verkligen behöver dem.
Varför är de så viktiga? Jo för att jag kan bara visa ett papper med koder för valpköpare och ev parnings intressenter. De kan inte kunna att kolla upp hans utställningar i Norge själva utan måste kontakta skk vilket kommer vara ett hinder för mig då man sällan gör det besväret. Det som visas på hans reg nr i skk är tyvärr bara det som jag gjort med honom här...alltså mh.
Bara för att han är importerad är han svår att få uppgifter om.
Detta är naturligtvis ett hinder för mig och ett ganska stort. Självklart så har jag om han nu fungerar som jag önskar tänkt att använda honom i avel för andra som har passande tikar som är enligt regelverket i skk men det känns väldigt knöligt bara för dessa satans rosetter och det borde ha varit den enklaste saken att skicka tycker man.
Det känns så kluvet och hjärtat gråter då denna underbara kvinna är mig varmt om hjärtat men efter så mycket knöl och strul med detta som får mig att börja tvivla på om allt verkligen har varit som sägs. Min känsla kanske är fel men hur som så skulle detta aldrig hänt om man skött affären på det vis som man var överens om....så är fakta oavsett känslor.
Jag hoppas dock att det kan lösa sig och jag hoppas även att man har förståelse för in ganska stora irritation (och jag hoppas innerligt att jag har fel)...det förändrar inte min Anton so tur är men mina förutsättningar att visa honom...
Vi människor ser mycket med ögonen eller hur jag ska uttrycka mig....
Annat..........
Massor med avtal ska skrivas, myndigheter kollas, vänner ska träffas, hus och djur ska skötas och familj ska vårdas. Mitt beslut på hunddagiset är snart slut och jag har möte bokat med ABF...
Trädgården är helt upp och ner, fler är sjuka inom familjen och mängder med mer saker står på tröskeln.
Idag väntar 70 års fest på dagen och 40 årsfest på kvällen. Gunn är hundvakt idag till imorgon...ja you name it.
Sedan finns det människor som kan yttra sig att jag har ett så tråkigt liv och att jag då bryr mig i andras...
Jo jo det har jag ju tid med...inte sant. Man kanske borde tänka först och tala sedan? ( Inte första gången det händer ;))
Däremot om jag ser något som jag tycker är fel så säger jag till men det passar inte....
'tänk att man inte bara kan ta den kritik man bäddar för....människan är det märkligaste däggdjur i många lägen fortfarande.
Hur det än är så är det inget jag lägger vikt på, åter igen har jag inte tid med massa fjoll, man har bara ett liv och det är viktigt att leva fullt ut och göra det bästa av...det går liksom inte i repris
Ha en underbar dag alla <3<3<3
För en stund sedan klev jag ur sängen och tog på mig kläderna och gick ner. Hade då legat och glott i taket en god stund och tankarna hade virvlat omkring. Det är så mycket som far omkring och som ska fixas och lösas, det är så mycket i tankar och planer som jag tyvärr inte kan få ihop ännu då fler parter är inblandade...
Jag har nu försökt att skriva i flera dagar men har inte funnit den tiden alls då det har varit fullt upp. Hela huset i mina ögon ser ut som fasiken och jag har inte hunnit med det heller, kontoret väntar och dit har jag inte heller kommit.
Denna vecka har jag varit på hunddagiset mån, tis, ons, Ledig tors och så åter igen på fre...
Jag hade på torsdagen tid hos veterinären i Linköping med Anton igen då han skulle tillbaka och lämnas klockan 7.30 för att sövas för en ny spolning av sina öron. Man hade ju fortfarande inte efter 2ggr daglig tvättning i 3 veckor och spolning tidigare sett hans trumhinnor och om de var intakta eller inte.
Jag och Patrik åkte dit för att lämna honom och åter igen så gillade han inte sin veterinär som har haft honom under besöken. Det räckte med att han hörde hans röst och såg stetoskopet för att visa sitt misstycke denna gång. Veterinären var även denna gång osäker på just rasen vilket märktes tydligt och jag tog fram munkorgen åter igen för att undersökningen skulle kunna flyta smidigt förbi. Anton mullrade en aning då veterinären gjorde närmanden för att tränga sig på honom för att sätta stetoskopet på hans bröst för att lyssna på hjärtljuden.
Det kom sedan in en sköterska för att hämta honom och henne gillade han bättre men hon hade också ett helt annat bemötande mot Anton så jag är inte förvånad alls.
Summan så här långt i min erfarenhet av just rottisar är att av någon anledning så bör en rottis växa upp med män som de får förtroende för i ung ålder för som vuxna om de inte är vana kan utbringa någon form av utmaning eller hot.. Män har ett helt annat sätt att kommunicera än kvinnor och något i mekanismen gör att kvinnor aldrig är något problem!
Jag har erfarit just detta med ganska många i just denna ras som beter sig likadant så jag skulle nog kunna säga rakt ut att män får skärpa sig lite i fallet med rottisar. Bemöt dem inte med en hård sida för att ta makten över dem ...det funkar inte.
En rottis behöver också den mjuka förtroendefulla sida som kvinnor ofta visar sina barn tex. Man vinner ALDRIG ett förtroende hos något genom att vara tuff men utan man får vad man göder. Når jag har mer tid att skriva kan jag förklara vad jag menar.
Och nu ni män som läser detta...jag pekar inte ut någon specifik man och drar heller inte alla över samma kam men i helhet så har vi män och kvinnor olika beteenden och om man bara drar en jätte snabb slutsats så är tilliten mellan rottisar och kvinnor större och lättare än mellan män och rottisar. (formodar att det handlar och en omedveten tyst kamp om makt vilket säkert inte många skulle erkänna) Detta är inte fakta utan hur jag upplever ras och människor i allmänhet.
De starkare raserna med mycket krut är helt enkelt svårare med män men många kvinnor skulle behöva en mans fysiska kraft i många fall....
Nog om det....blev ett litet sidospår här
Vi lämnade Anton och for vidare till Norrköping. Patrik hade tid på ögonkliniken så jag följde med. Som väl var så såg allt bra ut och inga förändringar denna gång...
Vi for vidare till att hämta ut ett presentkort som låg till mig på guldfynd efter en jäkla massa strul med stölden som ägde rum för ett tag sedan efter att vi kom hem.
När vi sedan varit där så for vi hem, Patrik åkte och jobbade medans jag tog mina babes och inväntade att få åka och hämta Anton igen.
Klockan 16 så skulle han hämtas, Johanna var snäll och gjorde mig sällskap. Allt hade gått bra och nu kan man se hans trumhinna vilken är intakt...åååh så skönt. Han är något röd i örat men inte någon svampinfektion eller så utan det ser bra ut.
Det visade sig att han har väldigt djupa örongångar vilket är orsaken till att behndligen har varit svår då det varit väldigt svårt att komma ner. Han ska nu åter dra ner på kortisonet men får fortsätta att tvätta öronen 2 ggr per dag samt nu även få betnovatdroppar i öronen 2 ggr per dag i 10 dagar för att sedan övergå till en gång om dagen ytterliggare i 5-10 dagar efteråt.
Han kommer om allt går vägen vara färdigbehandlad till 1 maj
Man tog även de prover på magen och tarmar som jag bad om vilket svar kommer på i nästa vecka. Man kan nu redan sätta diagnosen kronisk diarré på honom och försöka bemöta problemet härifrån tills vidare. Jag blev hänvisad ett veterinärs foder från Royal Canin som är 10 kg för 911 kr vilket jag köpte med mig hem.
Jag är dock glad att jag försäkrar mina hundar rejält då denna öronresa har kostat ca 18 000 kronor redan.
Nu fortsätter jag att utreda hans mage, men jag blev orolig att det är ärftligt men det var ingen fara berättade veterinären utan detta är något som tillkommer för vem som helst under utvecklingen.
Så summan är att jag och Anton fortsätter att behandla honom ännu några veckor och så hoppas vi att han blir helt nyrenoverad och mår bra.
Förövrigt så är mina planer på mitt projekt som jag är lite hemlig om på g och jag ska nog kunna få första beskedet om det skulle kunna vara möjligt i nästa vecka....
Jag har även fått fler tråkiga nyheter vilket innefattar familj. Min make är sämre och det ser inte alls bra ut i dagsläget och nu åter igen ligger det på mina axlar att få honom frisk via en hälsosam kost. Han fick strikta order att han måste skärpa till sig om jag ska göra mig besväret vilket upptar extremt mycket energi från mig att han då måste ge fan i både kaffebröd och godis som han har mumsat det sista året då han tagit han om sin egen hälsa.
Det är flera prover som visat sämre hälsa och mer insulin och tabletter måste tas.
Jag har nu via apoteket själv forskat i ett preparat som jag nu först provar på mig själv för att se om det fungerar för att sedan även kunna tala med hans nya läkare om det kan vara ett alternativ för honom. Min behandling varar i en månad och jag ska delge er alla vad det är och vilka resultaten är när jag är klar.
För övrigt har jag själv blivit en aning bättre men det är svårt att inse bromsen i tid.
Hmm...vad har mer varit tro. Nja jag är irriterad över att jag inte får hem de rosetter som Anton har från Norge. Det känns förjävligt då det är hans och jag har betalat för både honom och det som tillhör. Jag har ett papper som säger vad han har fått för priser på utställningar men det är inte samma sak.
Det har varit knöl och strul med allt möjligt med NKK och för kvinnan jag köpte honom av så jag har haft ett långt tålamod då jag betalade hela affären på 20 000 kr utan MH, resan till Norge såklart, anmälan och resan till MH, min tid och energi (utan att ens veta om det skulle funka)...
nu har tiden sedan betalningen gått med många månader och ursäkerna har varit många på vägen och jag har sval. Nu har sista också hänt..översvämning i källare och där låg rosetterna. De blev drabbade men jag bad att de skulle skickas ändå.
Man åkte bort för att uträtta egna ärenden men skickade inte detta utan nu har dottern städat källaren och kastat dem sägen man.
Nu blev jag faktiskt riktigt jäkla arg! Hade man gjort hela affären klar från båda håll så hade jag haft dem nu för länge sedan. Jag är bara så korkad som är för snäll och respekterar när det är besvärligt för andra. Jag tycker så vansinnigt mycket om denna kvinna men jag gillar absolut inte just denna bit. Man ska nu kolla om det går att få ut nya via NKK då jag verkligen behöver dem.
Varför är de så viktiga? Jo för att jag kan bara visa ett papper med koder för valpköpare och ev parnings intressenter. De kan inte kunna att kolla upp hans utställningar i Norge själva utan måste kontakta skk vilket kommer vara ett hinder för mig då man sällan gör det besväret. Det som visas på hans reg nr i skk är tyvärr bara det som jag gjort med honom här...alltså mh.
Bara för att han är importerad är han svår att få uppgifter om.
Detta är naturligtvis ett hinder för mig och ett ganska stort. Självklart så har jag om han nu fungerar som jag önskar tänkt att använda honom i avel för andra som har passande tikar som är enligt regelverket i skk men det känns väldigt knöligt bara för dessa satans rosetter och det borde ha varit den enklaste saken att skicka tycker man.
Det känns så kluvet och hjärtat gråter då denna underbara kvinna är mig varmt om hjärtat men efter så mycket knöl och strul med detta som får mig att börja tvivla på om allt verkligen har varit som sägs. Min känsla kanske är fel men hur som så skulle detta aldrig hänt om man skött affären på det vis som man var överens om....så är fakta oavsett känslor.
Jag hoppas dock att det kan lösa sig och jag hoppas även att man har förståelse för in ganska stora irritation (och jag hoppas innerligt att jag har fel)...det förändrar inte min Anton so tur är men mina förutsättningar att visa honom...
Vi människor ser mycket med ögonen eller hur jag ska uttrycka mig....
Annat..........
Massor med avtal ska skrivas, myndigheter kollas, vänner ska träffas, hus och djur ska skötas och familj ska vårdas. Mitt beslut på hunddagiset är snart slut och jag har möte bokat med ABF...
Trädgården är helt upp och ner, fler är sjuka inom familjen och mängder med mer saker står på tröskeln.
Idag väntar 70 års fest på dagen och 40 årsfest på kvällen. Gunn är hundvakt idag till imorgon...ja you name it.
Sedan finns det människor som kan yttra sig att jag har ett så tråkigt liv och att jag då bryr mig i andras...
Jo jo det har jag ju tid med...inte sant. Man kanske borde tänka först och tala sedan? ( Inte första gången det händer ;))
Däremot om jag ser något som jag tycker är fel så säger jag till men det passar inte....
'tänk att man inte bara kan ta den kritik man bäddar för....människan är det märkligaste däggdjur i många lägen fortfarande.
Hur det än är så är det inget jag lägger vikt på, åter igen har jag inte tid med massa fjoll, man har bara ett liv och det är viktigt att leva fullt ut och göra det bästa av...det går liksom inte i repris
Ha en underbar dag alla <3<3<3
måndag 11 april 2016
En trevlig lördag trots ansträngning...
Goddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Min lördag var jag fast besluten att ta hand om min lilla Winston som behövde all pälsvård an kan tänka sig. Det var nu länge sedan han blev klippt och jag har nu blängt och har haft dåligt samvete att han ser ut som han gör ett tag.
Patrik började morgonen väldigt tidigt med att gräva upp tomten utanför Entrén på framsidan. Jag kan säga att det ser rent ut förjävligt ut just nu men det blir alltid värre före det blir bättre så det är bara bita ihop och hänga i.
Bilder på Winston kommer i nästa inlägg men så här såg det ut utanför dörren i lördags...
Min lördag var jag fast besluten att ta hand om min lilla Winston som behövde all pälsvård an kan tänka sig. Det var nu länge sedan han blev klippt och jag har nu blängt och har haft dåligt samvete att han ser ut som han gör ett tag.
Patrik började morgonen väldigt tidigt med att gräva upp tomten utanför Entrén på framsidan. Jag kan säga att det ser rent ut förjävligt ut just nu men det blir alltid värre före det blir bättre så det är bara bita ihop och hänga i.
Bilder på Winston kommer i nästa inlägg men så här såg det ut utanför dörren i lördags...
Äntligen är det gjort....
God middag alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Min morgon startade ganska tidigt då jag slog upp gluggarna reda klockan 6 trots nattens sena timmar. Jag hade ju haft en väninna på besök och vi hade suttit och snackat och tagit lite flytande förtäring. Hade verkligen trevligt. Nog kände jag för att fira gårdagens fina framsteg så glädjen fanns där ännu mer idag.
Jag gick upp ganska tidigt efter att ha legat och glott i taket och inte riktigt vetat vart jag skulle börja min dag. Jag beslutade mig för att fortsätta där jag slutade igår.
Eftersom jag klippte Winston då så var det bara resten kvar. Det var en rejäl borstning och uttunning av hans päls som var prio 1.
Det tog mer eller mindre hela dagen men så var också vartenda hårstrå på hel hunden genomgången också.
Jag hade sjukt ont i kroppen då jag var klar men vansinnigt nöjd med resultatet. Patrik var ute på tomten och grejade under hela tiden som jag borstade hund, och det syntes bra mycket mer vad han gjorde än vad jag gjorde kan jag lova.
När jag slutligen var klar med honom så var han sååå glad i vanlig ordning och dansade som vanligt.
Anton var ganska gapig idag med men Alice fick vara ensam under dagen för att vila från honom och för att ladda om i orken igen, likaså Anton ....om nu inte dessa dagar nu är över då chansen om parning nu var över vilket visar sig vid nästa möte igen, vilket skall ske senare under kvällen.
När nu Winston var klippt, örontvättad, kloklippt, ögondroppad, borstad och fått beröm för hur han uppfört sig så blev resultatet så här ....
Min morgon startade ganska tidigt då jag slog upp gluggarna reda klockan 6 trots nattens sena timmar. Jag hade ju haft en väninna på besök och vi hade suttit och snackat och tagit lite flytande förtäring. Hade verkligen trevligt. Nog kände jag för att fira gårdagens fina framsteg så glädjen fanns där ännu mer idag.
Jag gick upp ganska tidigt efter att ha legat och glott i taket och inte riktigt vetat vart jag skulle börja min dag. Jag beslutade mig för att fortsätta där jag slutade igår.
Eftersom jag klippte Winston då så var det bara resten kvar. Det var en rejäl borstning och uttunning av hans päls som var prio 1.
Det tog mer eller mindre hela dagen men så var också vartenda hårstrå på hel hunden genomgången också.
Jag hade sjukt ont i kroppen då jag var klar men vansinnigt nöjd med resultatet. Patrik var ute på tomten och grejade under hela tiden som jag borstade hund, och det syntes bra mycket mer vad han gjorde än vad jag gjorde kan jag lova.
När jag slutligen var klar med honom så var han sååå glad i vanlig ordning och dansade som vanligt.
Anton var ganska gapig idag med men Alice fick vara ensam under dagen för att vila från honom och för att ladda om i orken igen, likaså Anton ....om nu inte dessa dagar nu är över då chansen om parning nu var över vilket visar sig vid nästa möte igen, vilket skall ske senare under kvällen.
När nu Winston var klippt, örontvättad, kloklippt, ögondroppad, borstad och fått beröm för hur han uppfört sig så blev resultatet så här ....
Före
Efter
Världens underbaraste gamelgubbe <3<3<3
En söndagseftermiddag i trädgården...
Goddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Gårdagen innehöll lite av varje kan jag väl säga.
Jag har nu retat mig länge på att hundarna springer över mina rabatter hela tiden så jag har länge bestämt att jag ska åtgärda det problemet. Jag köpte för länge sedan nät för att sätta i staketet ifall jag hade mindre hundar på besök som går igenom de stora hålen som är och så att jag även förhoppningsvis kan hindra katter för att ta sig in väldigt lätt på tomten.
Än så länge så har jag inte tagit hand om det utan har rullen med nät ståendes då jag vill ha staketet nymålat och snyggt innan jag tar tag i nästa del såsom ett nät med.
Nu när jag äntligen kom ifatt lite i tiden så har jag nu tagit hand om den rabatt som det redan finns perenner i som börjar spricka fram nu.
Patrik grejade med tomten hela dagen på annat plan men det visar jag i annat inlägg ;)
Så här blev det i alla fall efter min insats som hastigast igår. Med tiden kommer det att fyllas med blommor och lamporna kommer att göra sig bra när solen varit aktiv med sin närvaro. Även om det inte var så stor insats och att stenarna har blivit nötta och fula så är jag ganska nöjd ändå. Det ser åtminstone vårdat ut...
Före
Efter
En hetsig morgon....
Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Sitter nu och väntar på att starta mitt pass på hunddagiset 😊.
Har haft en välfylld helg som jag ska berätta om av blandad karriär.
Det har varit en rolig men slitsam helg och nu en stressig morgon för att även före passet köra Pia till bussen.
Jag återkommer senare och berättar vidare ...
Puss...
lördag 9 april 2016
Att finnas för de man älskar...
God förmiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Nu är äntligen morgonbestyren med hundarna över för en stund men jag har fortfarande Anton att ta hand om. Anton och Alice är nu ute och det är inte lätt att få dem till att hålla sig lugna så jag får ge dem den tiden så det blir lite senare med det som de ska ha i vanliga fall då faktiskt inte ett skvatt funkar hemma som i vanliga fall ;)
Igår var en blandad dag ska jag erkänna. Jag klev upp och gjorde mig iordning för att åka med Anton på ett återbesök till veterinären i Linköping för hans öra.
Jag hade med mig Ullis som erbjöd sitt sällskap redan förra veckan och det var trevligt som vanligt. När vi väl nådde fram så rastade jag som vanligt Anton och lät honom sedan vänta i bilen där han var lugn. Ett lugn hos honom har varit svårt att få till nu under löpet så jag lät honom stanna i bilen tills att han skulle få komma in.
Det dröjde ut på tiden då veterinären måste fått ett akutfall eftersom vi inte fick komma på bokad tid, utan fick vänta nästan i en timma innan det blev Antons tur.
Jag var ute och rastade honom rejält åter igen då det dröjde ut på tiden. Han har haft svårt att kunnat ge sig tid med att göra ifrån sig ordentlige och inte heller äter han just nu. Det är väldigt påfrestande som hundägare då jag är orolig för honom eftersom han tappat mycket vikt redan.
Han kom till oss med 54 kilo men tappade ca 5 i samband med flytt och löp då. Ca 2 kilo till har fallit av honom och det kanske av den infektion han fick i sitt öra. Visserligen inget konstigt men jag är lite orolig ändå då jag vill att mina djur är i riktigt god kondition.
Nu hade det egentligen varit optimalt med att haft Anton i vila men så kom ju ett löp precis vilket jag inte kan göra något åt så vila går absolut inte att få honom att göra då han är helt galen efter Alice. Han gapar och skriker så fort han inte ser henne eller om jag lämnar hans sida.
Vi fick nu komma in till veterinären och hade denna gång en annan. Jag berättade hur Anton varit och är vilket har varit en bra återhämtning med just örat men att han nu inte äter pga löpet.
Jag har haft lite delade tankar om att låta honom para nu när han inte är helt återställd ...alltså inte klar och fin i öronen än och funderat på om det kan påverka honom men det har jag fått svart på vitt för att det inte är någon fara. Det som skulle kunna vara i så fall är att lusten faller bort (vilket den definitivt inte gjort) eller att spermaproduktionen inte är densamma som i vanliga fall.
Örat visade sig fortfarande vara väldigt gojsigt långt ner och man kan fortfarande inte se trumhinnan men han är inte svullen längre utan han har blivit bättre. Det märktes då de kikade i örat för denna gång sa han ingenting vilket han har gjort tidigare.
Jag bad om att de även skulle ge mig tips och råd angående maten och hans dåliga mage som jag har tagit upp redan första gången vi kom dit. Kanske kunde man ta reda på om det är något fel såsom allergi, överkänslighet eller något. Jag vill ju få bukt med hans dåliga tarmflora. Inte lätt att få vikten att stanna kvar då han var dag har diarré.
Nu ska vi starta en utredning av magen så man kan få bukt med det. Han ska även komma tillbaka till kliniken på en ny öronsköljning i nästa vecka.
Jag ifrågasatte nu det här med parningen och sköljning vilket inte riktigt är optimalt kanske.
Då tillfället för sköljning innebär full narkos igen så avvaktar man till på torsdag med örat då det inte är akut utan låter honom få para sig innan om det nu vill sig.
Eftersom nu veterinären anpassar honom efter parningen för sin fortsatta behandling så vet jag med säkerhet att det inte nu är någon fara för honom vilket jag varit lite orolig för.
Jag kontaktar hunddagiset och berättar att jag blir sen idag eller om jag rent av skall byta dag då jag inte kommer att kunna hinna den tid jag skulle idag utan tar den dagen nästa vecka vilket vi var överens om då det blev som det blev.
Efter undersökningen och vårt samtal åker vi nu hem med något nedtrappning av kortisonet igen.
När jag kommer hem så rastar jag alla de andra medan Anton får vara kvar i bilen en stund eftersom jag vet att han kommer bli galen när han når tomten igen och känner Alice starka doft i sitt löp.
Mycket riktigt! Det är bara att ge dem en stund då de inte fungerar alls på varsitt håll! Herregud vilket liv!
Åter igen är resultatet som tidigare men att de lugnar ner sig. De får därefter vila i sina boxar då det inte funkar någon annanstans...
Man blir helt slut på detta kan jag lova, dessa drifter de har är helt enorma, mer än jag tidigare erfarit men så har jag inte heller haft en avelshane själv heller så det är ju annorlunda såklart.
Jag grejar sedan med lite annat under dagen, passar på medans jag kan så att säga. Det är inte lätt med tiden dessa dagar...
Under kvällen så skulle Patrik starta en brasa men jag sa ifrån även om det var svalt. Han undrade varför och jag berättade att Anton och Alice inte alls skulle kunna vara här då så det fick vara. Han blev lite förvånad och frågade att...Jaha jag trodde inte de skulle det , de har ju varit ihop idag.
Ja sa jag men det går ju inte rätt till och de beter sig som om det borde fungera i taget.
Jag bad att Patrik höll koll på Anton som fick inta transportburen ett par minuter medans jag lät Alice få kissa ...Ni anar inte ...det går inte att ha Anton stilla alls utan han hoppar över grindarna direkt så för att undvika skador så fick han vänta i ca 3 minuter på buren, vrålgapande som en tok! men med Patriks övervakande ögon.
Och sedan var det dax igen för en ny test...
Anton var het på gröten och Alice ställde åter upp sig. Dock är hon väldigt intresserad av då han får ut den att vända sig om för att tvätta honom så jag valde direkt denna gång att hjälpa till för att undvika just det.
Det tog några vändor av upphopp och juckande men så ett avkliv igen. Jag kände dock att Alice var lite annorlunda, hon sänkte ner sitt huvud i mitt knä och höll mer emot själv i stötarna för att inte gå framåt som tidigare.
Jag ser trevandet efter att komma rätt vilket jag sett tidigare...
Han är nu rätt...intensivitetet tar i och jag lyckas att stötta Alice att stå kvar...juckandet håller nu längre.
Och efter en liten stund så plötsligt har det hänt!!!
YES; YES;YES!!!! EN HÄNGNING!!! Äntligen! Så efterlängtat! Alice kvider en aning och vill röra sig men jag håller kvar till en början så de inte ska skada sig och varandra. Det är ett rejält häng. Anton kliver ner med frambenen på ena sidan omgående och står kvar. Så står de nu länge medans jag stöttar dem båda med lugn röst och smekningar samtidigt som jag talar om att de är så duktiga. Så fort att jag slutar klappa och beröra dem så börjar Anton röra sig. Han vill gärna få över benet så han kan vända runt med rumpa mot rumpa. Tyvärr sitter jag så tokigt till så jag kan inte hjälpa honom utan ber honom att stå stilla..han gör som jag ber...
Patrik erbjuder sin hjälp att lyfta hans ben men så fort att han närmar sig så ser jag en hukning hos Anton, i mina ögon ett missnöje så jag avblåser Patriks hjälp och tror att det är lämpligare som det är.
Efter ytterliggare minuter så lyckas jag själv nå Antons ben och lyckas nu själv kunna ta tag i benet och lyfta över det över Alice bakdel så han hamnar i en bättre ställning. Anton är nu nöjd och även Alice.
Hängningen varar i hela 27 minuter och jag har nu kramp i hela kroppen efter de bådas tyngd. De är verkligen jättetunga att hålla men hur ont jag än har och hur svårt det än är så fick jag krafter från ovan...allt för att stötta de båda, och skönast av allt var att jag verkligen kände att de ville ha mig där så nära...en upplevelse som inte går att beskriva i ord! Detta är något någon ALDRIG kan ta ifrån mig. Det förtroende och den tillit de visat i ett sådant tillfälle av intimitet och även smärta.
Alice har visat att hon vill ha mitt stöd i alla lägen och bara jag finns vid hennes sida så är hon lugn.
Denna kväll blev en ny erfarenhet i agendan och ett nytt förtroende skapats, en verklig BULLSEYE och vi alla är nu nöjda och glada.
Hundarna fick efter detta lägga sig till ro för att slicka sina organ och vila efter kvällens ansträngning. Efter ca 2 timmar blev det en nattiskiss och lite mat för att sedan samla nya krafter för natten. Ebba och Winston fick nu byta plats för att nu få sitt space som de med behöver och Ebba har sovit hos matte åter igen.
Jag var på topp under kvällen och hade kunnat gå ut och firat detta då en tung sten lossnade från mitt bröst, jag serverade mig några cider, Patrik somnade vid 22 och jag fick avsluta kvällen ensam men tillfreds. Vid tolvtiden flyttade jag mig upp men orkade inte skriva då John Blund visat sin närvaro och med det så var denna dag över....
Det var en riktigt lyckad parning och nu hoppas vi såklart på resultat vartefter i form av tillökning. Första steget är nu taget och lyckat så nu är det bara resten kvar...
De båda vill att jag stöttar dem i sitt tillstånd och håller sig betydligt mer harmoniska så länge de känner mina smekningar och lugnande ord av beröm <3<3<3
Får ta det imorgon...
Godnatt alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Har nu nått sängen efter en riktigt blandad dag med veterinärbesök ...trevande och enorm glädje...
Jag skulle ha skrivit nu men är lite trött och fastnade i en film som var lite rolig.
Återkommer med blandade känslor imorgon 😉
Puss och godnatt 😙
torsdag 7 april 2016
Vet inte om jag ska skratta eller gråta....
Ja ni bloggläsare nu är jag åter efter att ha nattat mina babes. Förhoppningsvis kommer det vara lugna gatan nu men det är inte att ge sig fan på om man säger så.
Tiden jag har väntat på har nu kommit och alla förberedelser var nu klara....men det är inte trots det säkra kort kan jag tyvärr meddela.
Vad har nu varit då? Jo det ska jag berätta...ingen kanon tid direkt.
Alice började sitt löp för en tid sedan och var på sin 10:e dag i Söndags. Jag tippade på tidigt att det skulle vara den dagen som var den första dagen av parnings intresse och det visade sig att jag hade rätt.
Det känns enormt bra för egot när man har rätt kunskap och att man kan förutspå saker ....tyvärr är inte saken klar ens här.
Nu är det så att jag har en ny tik som inte riktigt haft ordning på löpen utan varit något oregelbunden. Hon har en översexuell mamma att brås på men som var både duktig och vass så man vet inte alls vad man har.
Den nya hanen har man heller ingen sådan kunskap om utan det jag vet är att han under hängningen har fått hjälp att vändas för rumpa mot rumpa och varit lös till resten av parningen. Man har både varit med och sett lite tidigare och fått hjälpt till då hanen var en tung herre och stöttat med att finnas vid tikens sida så hon inte får för sig att skada hanen som sitter fast i henne vid hängningen.
Nu kommer då nästa sak...hur går det nu..från 2 erfarna till 2 relativt oerfarna?
Min tankeverksamhet har gått på högvarv och självklart är det bästa att de gör det de ska själva och reder det. Eftersom jag känner Alice så tvivlar jag på att hon står stilla under hela akten då hon i vanliga fall är en promenerande hund.
Man vet att det är stor kraftfull ras med mycket krut. Vad kan hända? Vad ska man göra?
Jag beslutar mig för att på 10:e dagen prova intresset och det finns. Anton kliver på. Det är till en början problem. Alice bjuder in vänder bort svansen och inbjuder till parning, men står inte stilla så han kan komma till skott.
Första skottet var han nog i, Alice tjöt men det blev ingen hängning och han svällde utanför ...
En miss alltså. Nu är det inte 100 att det är kört för det då hanarna tömmer då de tränger in, så man får väl hoppas ändå.
Jag har även provat att hålla tjejen och hon vill det men om jag håller i lite hårdare för att hon ska vara stilla så blir hon arg på hanen vilket inte funkar. Hon bjuder alltså in men visar en osäker sida mellan varven. För säkerhets skull har jag vid dessa tillfällen gett henne en munkorg då jag varit rädd att reaktionen om en svällning vid hängning ger smärta som övergår i aggression och att hon vill skada hanen som dessutom då sitter fast. Så i förebyggande så har jag varit beredd...
Dagen därpå fick de åter köra ett varv igen...samma visa igen. Åter igen ingen hängning...
Var gång så bjuder Alice in. Anton har problem att komma till skott i mina ögon...frågan är ..
Vad beror det på?
Är han dålig? Är det inte rätt dag? Sänker tiken ner sig? Är han för hög? Okunskap? frågorna haglar.
Varenda gång blir likadan! Varför?
Man blir en aning frustrerad. Nu hade jag tänkt att låta dem vara på skilda håll så att Anton får tanka på nya spermier ordentligt. Men ingen kan ana hur han varit de 2 sista dagarna? Jag kan inte lämna honom någonstans. Han är helt galen om jag eller Alice inte finns vid hans sida! Och jag menar verkligen galen!
Han vrålar rakt ut som en tok, är mer eller mindre i taket i boxen och försöker bryta sig ut, i hundgården försöker han att ta sig ut där trädet som föll över hundgården har buktat ner gallret en aning. Om jag stänger honom i groventrén så attackerar han fönstren i dörren! som sagt helt tokig. Han har kissat inne några gånger, kräkts en flod av vatten i ren upphetsning, vill knappt äta alls och sprutat sperma helt fel...
Man blir en aning frustrerad om man säger så. Värst i allt detta kaos är att gubben häver ur sig en sjö av elaka saker så som att Norrbaggen är korkad, dum i huvudet som inte vet hur man gör, eller vilken idiot han är.
Jag mår skit av detta och ber att om man inte har något vettigt att säga så håll då käften. Jag känner nog själv frustrationen efter allt slit och att nu inte få till det med åtminstone en hängning.
Självklart är det invärtes stressande ändå. Jag hade känt innan att jag behövde ha gubben hemma om jag behövde hjälp att lyfta runt Anton men ändrade mig då dessa kommentarer dök upp. Kom även på att det inte skulle finnas en chans att han skulle acceptera att det var Patrik som skulle lyfta i hans ben för att hjälpa honom så jag beslutade att ta hand om alltihopa själv...
Nu är dag 14 och Anton var nu nyladdad. Åter igen är resultatet samma sak. Han halkar ur och sväller utanför. Det var den satsen åt helsike...
Idag har jag nu dragit några djupa andetag och nu får de sköta sig själva helt men att man står i beredskap. Jag är dock rädd för att hon hoppar till i ett fnatt om han fastnar så det är full kontroll då de är ihop.
Hela eftermiddagen har de umgåtts. Jag skulle ha gjort massor med Winston idag, men eftersom Anton har varit helt tokig så har man fått anpassa sig.
Nu under kvällen så har Alice intresse svalnat en aning så visar inte samma sug längre...om det inte bara var nu för att man var lite trött efter dagens bestyr.
Kanske är detta allt som blev, kanske inte, tiden får utvisa...
Men vad gäller parningen så är ovanstående text ett faktum.
Saker jag inte blir klok på är ...hur är det denna gång kanske var den sista dagen Alice tillät? Är det bara vänta och hoppas?
Man vet inte men man kan ana, tro och observera vilket jag gör....
Detta är vad som varit nu under dagarna i just detta avseende...dålig action på det man vill ha och strävat efter...
Trist men inte en säker garanti att det gått dåligt heller...vi väntar och ser vad som händer...
puss <3
Mitt hus är fyllt av sexlust .....
Godkväll igen...nu kör vi väl lite uppdatering tycker jag....
Sitter just nu i vardagsrummet med liveporr lite då och då. Andetagen är snabba och kräver återhämtning både nu och då efter stunder av juckande.
Som väl är pratar jag inte om mig och min man utan om mina hundar.
Det är nu dax för parning v mina rottisar som man nu längtat efter väldigt länge och har jobbat för väldigt länge. Det har kostat extremt mycket tid energi och pengar så de som tänker öppna truten om att jag är ute efter att tjäna pengar kan vara snälla och knipa igen. Min tik har jag fött upp själv och kämpat med i 3 år för alla krav som skall tillfredställas och min hane har jag lagt ner massor av energi på samtidigt som jag har resten med hundar. Jag har importerat killen från Norge och tagit honom genom ett Mh som saknades när jag köpte honom.
Han fick för inte alls länge sedan en öroninflammation och blev inlagd över natt på djursjukhus för observation och öronsköljning. Jag har nu vårdat honom efter det med örontvätt 2 ggr/dag sedan dess och det har funkat jättebra med snabb återhämtning.
Det jag försöker berätta är att det har kostat en del för er som inte tror det. Min hane har kostat ca 40 000 så här långt så om någon tror att det handlar om pengar så var snälla och knip i så fall. Är man korkad och inte vet vad man pratar om och inte har kunskap så bör man skaffa det först. Detta är en stor del av mitt liv och jag älskar verkligen det jag får uppleva.
Jag har längtat och planerat dessa dagar i 2 år...enda från dagen då jag fick veta att röntgen var bra på tiken.
Jag har kämpat i många uppförsbackar och lärt mig massor på vägen och nu har vi kommit till tiden då jag har tiken i höglöp och en egen hane som är en bra kombination i teorin. Vad praktiken sedan säger vet man inte förrän om det blir valpar och när de är röntgade vi 12-18 månader samt mh testade. Allt har sin tid, man kan inte ha bråttom om man jobbar med djur av något slag men framförallt inte detta.
Jag tänkte försöka sammanfatta den sista veckan och dela med mig av men jag måste ta hand om mina älskade 4benta först innan jag får fritt för kvällen. Jag återkommer om ni vill hänga på och veta mer om detta ämne och vad som varit här....
Puss så länge <3
Sitter just nu i vardagsrummet med liveporr lite då och då. Andetagen är snabba och kräver återhämtning både nu och då efter stunder av juckande.
Som väl är pratar jag inte om mig och min man utan om mina hundar.
Det är nu dax för parning v mina rottisar som man nu längtat efter väldigt länge och har jobbat för väldigt länge. Det har kostat extremt mycket tid energi och pengar så de som tänker öppna truten om att jag är ute efter att tjäna pengar kan vara snälla och knipa igen. Min tik har jag fött upp själv och kämpat med i 3 år för alla krav som skall tillfredställas och min hane har jag lagt ner massor av energi på samtidigt som jag har resten med hundar. Jag har importerat killen från Norge och tagit honom genom ett Mh som saknades när jag köpte honom.
Han fick för inte alls länge sedan en öroninflammation och blev inlagd över natt på djursjukhus för observation och öronsköljning. Jag har nu vårdat honom efter det med örontvätt 2 ggr/dag sedan dess och det har funkat jättebra med snabb återhämtning.
Det jag försöker berätta är att det har kostat en del för er som inte tror det. Min hane har kostat ca 40 000 så här långt så om någon tror att det handlar om pengar så var snälla och knip i så fall. Är man korkad och inte vet vad man pratar om och inte har kunskap så bör man skaffa det först. Detta är en stor del av mitt liv och jag älskar verkligen det jag får uppleva.
Jag har längtat och planerat dessa dagar i 2 år...enda från dagen då jag fick veta att röntgen var bra på tiken.
Jag har kämpat i många uppförsbackar och lärt mig massor på vägen och nu har vi kommit till tiden då jag har tiken i höglöp och en egen hane som är en bra kombination i teorin. Vad praktiken sedan säger vet man inte förrän om det blir valpar och när de är röntgade vi 12-18 månader samt mh testade. Allt har sin tid, man kan inte ha bråttom om man jobbar med djur av något slag men framförallt inte detta.
Jag tänkte försöka sammanfatta den sista veckan och dela med mig av men jag måste ta hand om mina älskade 4benta först innan jag får fritt för kvällen. Jag återkommer om ni vill hänga på och veta mer om detta ämne och vad som varit här....
Puss så länge <3
Uppskattar visad respekt...
Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Jag har fått stor respons på facebook där många har visat att man vill följa med i min blogg om vad som händer och sker här. Eftersom jag länkar till min facebook så kommer många kommentarer där i stället för just här.
Nu har en av mina vänner som jag vet följer mig men som inte förstått hur man gör lyckats att skriva sig som följare och det tackar jag för.
Hoppas att ni andra också kan lägga den lilla energi som krävs för att utföra den lilla tjänsten för att göra detsamma.
Tackar för det ...det betyder mer än ni tror <3
Jag har fått stor respons på facebook där många har visat att man vill följa med i min blogg om vad som händer och sker här. Eftersom jag länkar till min facebook så kommer många kommentarer där i stället för just här.
Nu har en av mina vänner som jag vet följer mig men som inte förstått hur man gör lyckats att skriva sig som följare och det tackar jag för.
Hoppas att ni andra också kan lägga den lilla energi som krävs för att utföra den lilla tjänsten för att göra detsamma.
Tackar för det ...det betyder mer än ni tror <3
En önskan. ..
God middag alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Jag har sett att även att jag varit dålig på att skriva på bloggen så har antalet följare ökat. Även vänförfrågan via fb från fler olika länder har inkommit.
Jag har en önskan att ni som verkligen följer och vill följa mig och mitt arbete för en strävan framåt i livet visar det på följare i bloggen då det är lite roligt för mig att se vem som tycker min text är intressant.
Det är en lite sporre till att komma till skott att blogga mer när det tar I mot och jag vill verkligen få saker nedskrivet för egen del. Så det ni gör genom att trycka på Följ knappen är att hjälpa mig att dokumentera mer ...
Tackar på förhand. ..tycker det är jätteroligt att det finns människor som tycker att en del av det jag skriver är av intresse 😙❤.
Tack för ert visade stöd. ..jag uppskattar det från hjärtat
Äntligen några rader!
God natt alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Nu äntligen har jag nått sängen och har lite batteri i datorn. Lurarna är i, och Bryan Adams ljuder med sina underbara toner medans jag skriver.
Som jag skrev tidigare så har det varit sjukt mycket att göra trots att jag inte har mycket på papper i tid som ska göras. Så har det väl alltid varit mer eller mindre. Har väl lite som jag själv kallar det A-Ö.
Kan sällan bara sitta och glo utan måste göra något. Om jag inget gör blir jag mer eller mindre sjuk och mår dåligt. Nackdelen är att jag mår skit om jag har det skitit och rörigt runt mig så jag måste mer eller mindre alltid eliminera det problemet först vilket inte alltid är lika enkelt. Huset är stort, 4 hundar och en himla massa att ta hand om jämt.
Nu sista tiden har jag som sagt varit helt ockuperad i ett nytt projekt som jag planerar för fulla muggar. Jag har inte kommit till det läget ännu att jag tänker yttra vad det handlar om utan fortsätter att vara tyst om det ett tag till. Jag är inte hemma ännu och jag vet fortfarande inte om det finns en möjlighet att komma någon vart.
Hur som så har jag inte heller tid att bara göra ingenting åt det och går det inte nu så kommer en tid då min tid är kommen och då är ja redan klar med ett färdigt koncept för det projekt som jag vill satsa på.
Om det är något jag alltid fått göra genom livet så är det att vänta, vissa saker är jag dock riktigt dålig på att vänta på!
Nog om det, idag har jag inget gjort åt det projektet idag utan jag gick upp vid 6 i morse och då gubben åkte så började jag att gräva i min bråte.
Hela sovrummet var fullt med tvätt, ouppackade resväskor och massor med annat så det var bara att hugga i....
har nu bara golven kvar att ta där.
Anton har fått sin vård varje dag viket verkligen har blivit en ritual, och trots det så kommer han hur trist det än är varje gång. Han är en riktigt trevlig kille.
Alla babes har fått de de behövt för dagen....samt ett parningsförsök...vilket jag återkommer till.
Hela vardagsrummet är snyggt. ..golven..undan plockat. ..dammat,
En hel soptunna tvätt rent efter att jag vikit tidigare maskiner 4st och fått in i skåpen. Mattor. ..fällar och arbetskläder är också tvättat. Matrummet klart...köksgolvet klart...hallen likaså.
Jag har fart som en tok överallt för att få saker klart.
Gubben och jag har haft en dispyt som jag kan hända återkommer till men nu är jag för trött.
Ja en himla massa har jag nog fått gjort men har massor mer att skriva. Tyvärr är jag så nära att somna så jag får återkomma. ..
Puss 😙
onsdag 6 april 2016
I ett satans kaos....
God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Just nu känns allt rörigt...hopplöst och känner mig helt förtvivlad 💔 och vill ge upp..
Det vänder som väl är fort bara jag kommer ifatt och får upp humör och gnistan. ..
Har varit sjukt upptagen i planering...förberedelser. ..hundar...jobbet...kärleksliv....dator...fakturor...möte...viktiga samtal. ..veterinären. ..städ.. tvätt...planering av tomten...kontoret höglöp amt en galen hane och säkert mer än så.
Tänkte försöka ta en liten del och skriva under kvällen om jag inte fastnar i något annat.
Behovet att skriva är stort och kanske finns det någon som vill förstå mina tankar och som kanske undrar vad som händer ...
Tiden är bara lite knapp ibland 😘
måndag 4 april 2016
Sexualdriften ökar...
Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare ❤
Sitter nu vid brasan och ska svälja kaffet för att besöka duschen. Hundarna har fått varit ute och 2 är fortfarande kvar i hundgårdarna.
Jag blir nog tvungen att ta in dem till frukost då Anton sjunger i falsett över byn. Han sjunger kärlrkenstoner för Alice som gärna uppvaktas av en tjusig herre.
Hela dagen igår försökte jag att förbereda en hemsida till min förhoppningsvis kommande bomb av idéer. Och början känns väldigt bra.
Har väldigt mycket i tankar och gärning just i nuet och jag vägrar att stoppas.
Kämparglöden är större än någonsin men om jag yttrar mina tankar så blir jag nog åter igen kallad helt galen...
Men skillnaden nu för tiden är att hur otroligt det än låter så tror man på mig vilket jag bevisat många gånger under de sista 10 åren.
Jag hoppas nu ödet ger mig chansen att förverkliga mina idéer för de är riktigt bra och väl genomtänkta.
Önskar att man får chansen att bevisa det...men jag avslöjar fortfarande inte vad jag har i görningen förrän jag kommit en säkrare bit på vägen....väntan var dag är lång för mig med och mycket som ska förberedas...
Men jag tror på det jag gör och vill åter en gång och får jag bara chansen vägrar jag misslyckas
Puss
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)