Äntligen. ..:-)

God förmiddag igen alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Eftersom jag sprudlar av glädje så kan jag inte annat än att även delge detta över hela världen. Jag har nu äntligen fått mitt Kennelnamn klart så nu är det fritt fram för mig att fortsätta med mina älskade babes och kunna fortsätta att registrera dem som jag gjort tidigare. Jag har nu väntat i ett halvår på att allt skulle bli klart och det har varit långa månader kan jag lova...

Nu har jag massor med ställen jag måste kontakta i och med detta...det är försäkringsbolag samt foderleverantörer och så vidare för självklart så finns det en aning fördelar med att ha ett registrerat kennelnamn. 

Om jag inte hade gjort detta nu så hade jag inte kunnat fortsätta med mina babes på det här viset då jag redan tagit det maximala i kullantal, dvs 2, för därefter får man inte registrera fler utan kennel i ryggen. 

Jag är så himla glad så det finns inte ord. Ännu en gång har jag löst min situation med vad jag verkligen tror på och för att kunna komma vidare. Jag har många gånger sagt saker jag ska göra och när jag sagt dem högt så menar jag verkligen allvar och tar tag i min situation. 

Folk får gärna tycka att jag skryter eller vad det nu kan vara för det rör inte mig i ryggen alls, jag tror på mig själv och är glad över den jag är så jag bryr min inte alls om vad andra säger för oftast handlar det om ren avundsjuka och inget annat. 

Måste säga att jag fått ganska trevliga födelsedags presenter vissa år som jag kirrat själv. Denna gång blev jag kennel och på min 23 års dag alltså för 16 år sedan tog jag mitt körkort som privatist. Även den gången var jag så vansinnigt glad över min egen prestation att jag grät floder...

Vem hade någonsin trott att denna 15 åriga höggravida tjej skulle komma någonstans i livet och inte sluta i tragedi?

Ni anar inte vad jag lyckats gå igenom under mina inte så många år i livet...att sitta på röven och gnälla och skylla saker på andra är inte riktigt min grej utan jag tar nog tag i mina egna problem och gör något åt dem, jag vet vad jag vill och är definitivt en överlevare...

Här är mitt diplom på mitt Kennelnamn från SKK

Här är även min tjusiga Kennel logga som Johanna hjälpte mig att fixa och självklart har jag med mina babes Ebba och Alice...

Winston är självklart inte med då kenneln är reggad för rasen Rottweiler i första hand. Men visst...man vet aldrig vad framtiden har att erbjuda...

Kanske ses vi något mer idag, beror på vad som händer här under dagen, puss så länge <3

En otroligt underbar dag, min födelserdag.....

God förmiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Det har varit mycket nu ett par dagar så jag har inte hunnit med att inviga min nya kompis ännu. Jag har skrivit en del mellan varven via fb  om vad som händer men inte hunnit med att delge något i bloggen så jag kommer försöka komma ifatt med dagarna här med eftersom jag vill ha ner allt i en sk dagbok.

Stort Jättetack för presenterna <3

Tack till Patrik som köpte sin fru en ny laptop en HP Note med tillhörande antivirus program. Nu ni gott folk ska jag kunna skriva med glädje :-)

Tack Key som överraskade mig då jag var iklädd morgonrock. .okammad och riktigt snygg och hade fina presenter som hundficka och en tjusig kappa som överlämnades till mig <3

Tack till Kalle som gav mig min första guldtacka och till Gulliga Anna som skickade mig en överraskning på posten <3.

Ett enormt tack till alla som uppvaktat mig på fb...sms..besök och på alla vis. Över hela 70 på fb..3 via sms och mina besök.  Kunde inte i min vildaste fantasi tänka mig att de fanns så många som sände mig en tanke. Kan heller inte beskriva hur mycket det betyder och hur bra själ och hjärta mår att ni allihopa finns där <3.

Mest känslosamt var när lilla Vera sjöng för mig...då grät jag av berörd glädje..enormt tack Örjan med familj för det <3<3<3

Jag är en hårdnackat tuff brud..men jag tror att vad gäller känslor...vänskap och kärlek är en ganska känslosam själ. Har lätt till glädjetårar och får ofta höra att jag är "så känslig" men jag bjuder gärna på det.... :-)

Ännu en gång tack till er ALLA ni gjorde min dag fantastiskt bra och är vansinnigt tacksam för det. Puss och Kram till er Alla <3<3<3<3

Här är min nya kompis som jag fick av min man. Jag har nu länge längtat efter detta men har tyckt det varit onödingt eftersom jag har en sedan tidigare. Den har varit jätte seg och knölat som tusan

Ett tillhörande antivirusprogram...

Fick min första guldtacka av vännen Kalle :)

Här är kappan jag fick, dock kommer jag precis ur poolen så därför har jag otroligt vacker utstyrsel till kappan, tog kortet bara föra att visa och tacka :)

Denna present kom i ett paket på posten som Anna hade gjort sig besväret med att skicka. En riktigt gullig chest , Tack snälla för det <3

Tiden är snart inne...

Ligger nu i sängen och funderar. ..
Kanske är jag mogen nog att berätta? Mitt liv har inte direkt varit en dans på rosor. Människor har suttit vid sidan om och avundats mitt liv...det jag har och vem jag är. Vägen hit har inte direkt varit varken rak eller enkel. Några vet några botar ur mitt förflutna men oj så långt ifrån en bråkdel.  Kanske bör jag inte alls skriva något alls...kanske bör jag fortsätta att hålla käften. Jag har nu länge berättat vem jag är..och vad jag gör med mitt liv. En del känslor för dagen men knappt något från svunnen tid....
Skulle någon verkligen vilja veta? Kanske är det korkat? Varför ska jag berätta....det ändrar inte vem jag är idag...
Hur uppfattas jag idag? Vem är jag för dig? Varför finns intresse att läsa vad jag gör och vad jag känner och hur jag kämpar för bättre tider?
Delger emler tillför jag något till någon som är av värde? Är det någon som känner igen sig i något? Borde jag bara fortsätta leva med allt bakom? Har jag kommit igenom allt innerst inne...eller finns det obearbetade saker långt in i själen som jag stängt av?
Borde jag berättat för länge sedan?
Jag valde min väg en gång i tiden...den som jag pratat med genom åren har lämnat jordelivet för nu exakt på dagen 5 1/2 år sedan....det var min älskade farmor. Det var den människa som visste vem jag varit i hela mitt liv...den som gråtit i mitt ställe när jag sopat saker under mattan och förträngt...den som alltid fanns där som en fast punkt. Med åren så blev det ombytta roller...jag blev äldre och hon med. Hon hade då ingen annan som hon alltid kunde räkna med förutom mig.
Hon var allas farmor..bland mina vänner...min brors vänner...grannar...ja faktiskt överallt.  De flesta visste inte ens hennes namn...hon var ju farmor.

Farmor sa en gång att jag skulle skiva en bok. ..skriva  noveller och börja tjäna pengar på min skrift...hon sa alltid att jag var så duktig.

Vem har jag idag? Har bakgrunden format mig till den jag är idag???!

Nöjd med dagen...

Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Efter nu en dag full av sysselsättning så som...
Torkat golven på övervåningen...bäddat sängarna...tvättat...kontoret och alla dess uppgifter för december...en riktigt skön dusch...skottat fram bilen...möte på af...middag...dammat....kökets bänkar och disken samt sett farmen....bakat toscakakor och sockerkakor tycker jag att jag nog är klar för idag .
Hoppas ni alla haft en underbar dag...själv älskar jag när jag får saker gjort 

Sätter mig en stund...

God natt alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Nu har jag satt mig en stund för att skriva några rader.
Hela tillvaron har varit helt upp och ner vilket tar på krafterna. Mycket händer hela tiden och tiden är den som jag jagar nästan jämt, den liksom bara rinner iväg och jag känner att jag inte riktigt hinner med.

Den här helgen har varit lite av något extra, jag har gjort saker jag aldrig trodde var möjligt igen, visst har kroppen tagit stryk som attan och det var absolut inte något jag bör göra men roligt var det och sviter har jag så klart efter mitt handlande. Vi var på Hugos och spelade en serie bowling i lördags. Vi var 4 goa vänner som hade trevligt. Tyvärr så kan jag inte spela som förr, eftersom jag inte kan ta i och bära och inte heller komma ner ordentligt för att få iväg klotet men jag försökte i alla fall...och det fick mig att känna mig mer levande än på länge, det tände lite mer hopp än vad någon kan ana.
Vi har haft en jobbig tid i det närmsta men nu känns det riktigt bra, faktiskt bättre än på länge. Det kan vara möjligt att det var dax att verkligen sätta saker på sin spets vilket hände och man fick bestämma hur man gör härifrån. Som så många gånger för under vår tid tillsammans så kom vi åter fram till samma sak, vi är båda beredda att gå genom eld och vatten för att komma vidare. Man får sig en rejäl tankeställare när man faktiskt exploderar så som vi denna gång gjorde....men som sagt det är nu över och helt plötsligt så känner jag och gubben saker för varandra som legat åt sidan länge...
Jag hoppas och ber en stilla bön att det kommer hänga i länge då detta är extremt trevligt, vi har hjälps åt med allt möjligt, man har visat så mycket som man nästan glömt hur det var, vilket jag inte skriver utan bara tänker ;).
Vi fortsatte från Hugos till Wasa och hade även där riktigt trevligt, men herre min ge vad folk! Vi stod i kö för att komma in ganska länge, det var kö till garderoben men när det väl var dax att lämna in jackorna så var det fullt så de hade inte ens plats för fler så vi fick ha dem på oss. Jag var super nödig när vi kom in där och jag gick raka vägen till toan....och vilket kö!!!
Innan jag kommit fram så trodde jag nästan att det skulle vara försent flera gånger men det gick till slut vägen. Inne på Wasa träffade jag människor som jag inte sett på riktigt lång tid, sedan tonåren skulle jag nog kunna påstå. På den tiden man var ung och en aning vild då jag var barnledig. Riktigt roligt. Träffade även en släkting som jag inte sett på herrans många år men har som vän på fb även att vi nästan aldrig pratar med varandra.
När vi kommit därifrån tog vi svängen förbi leons för lite nattkäk innan vi for hem. Gissa vem som var tröttast i samlingen...helt rätt..jag!
Jag somnade som en gris och sov riktigt hårt enda tills klockan ringde 8. När jag vaknade hade jag sådant migränanfall så jag trodde att jag skulle ligga hela dagen och kräkas och bara må skit men så blev det inte. Jag gick upp och tog mina mediciner och lade mig igen ett tag. Nästa gång jag vaknade mådde jag riktigt bra då medicinen gjort verkan. Jag hade dock riktigt ont i ryggen men det får jag skylla mig själv om eftersom jag vet att jag gjorde saker jag inte borde. Jag kan nog så här i efterhand även påstå att jag haft träningsvärk i ryggslutet också, har varit mycket stelare än på länge, kanske inte så värst konstigt. Jag var dock lite rädd att jag skulle bli värre, men de säger det som inte dödar det härdar, så jag väljer att tro på den repliken.
Söndagen förövrigt bjöd på ganska mycket lugn och även några filmer då man var ganska trött efter Lördagen. Det som var mest konstigt är att varken jag eller gubben har kunnat låta bli varandra och har varit mer intima på ett sätt som jag inte vet om det någonsin hänt, och nej jag har inte hamnat i någon kris med mig själv utan mår väldigt bra på det viset.
De sista dagarna har vi även varit iväg på gemensamma promenader då jag haft alla hundar själv till den stora delen. Patrik har tagit över när jag blivit extremt trött i ryggen på allt dragande, vilket jag varit glad över.

Idag har vi åter varit iväg på en långpromenad, det snöade som attan det blev i alla fall 5,4km. Alla hundar var rejält klädda i regnställ, skyddsdress för snön och även värmetäcke till lilla Winston.
Hela ligan var borta i ca 1,5 timma. När vi kom hem så skulle jag ha gjort massor men har inte gjort ett enda dugg
Jag skulle ha städat eftersom jag kanske får hit någon när det nu är dax för att utöka åldern med ett år på nacken och det känns bättre när det är snyggt och fräscht om någon dyker upp.

Patrik har varit iväg och kört snö jätte tidigt i morse så han har varit en trött herre idag, jag har sovit hela tiden han var borta.
Ingen av oss har tagit tag i något alls under dagens städ då vi båda saknat inspiration, men vi har åter igen tagit hand om varandra..vilket har varit prio ett. Nu under kvällen så har gubben varit extremt trött så jag bad om att få dammsuga övervåningen så han kunde få gå och lägga sig vilket jag tyckte han behövde. Han godtog min önskan och när jag ändå var där uppe så bäddade jag rent i sängarna och erbjöd min kära make att krypa ner i en ren fräsch säng. Jag gick ner och fortsatte med golven på nedre våningen, tvättade 2 maskiner, tog hand om köket och plockade undan en del, en brasa tändes, golven tvättades och hundarna togs som vanligt omhand.
Nu har jag även skrivit ifatt till viss del så nu är det dax även för mig att packa ihop mig och krypa ner i en ren nybäddad säng hos min gubbe.

Även om det känns hopplöst ibland så finns det ingen annan än du själv som måste göra något åt problemen som uppstår. Våra problem som vi haft brukar varje gång sluta med att vi är mer sammansvetsade än någonsin oavsett vad som hänt och vad vi lyckas möta, så känns det även denna gång....
Det funkade bara att tänka tanken på att bryta upp så vände hela tillvaron radikalt. Dessa svängningar är naturligtvis jobbiga men det ger styrka när man kommit igenom, även om man tror att det är omöjligt.

Nu fortsätter jag med fortsatt planering som jag tänkte före denna storm och dessutom förbereder mig på en ny familjemedlem nästa vecka....

Puss från mig, hoppas ni haft en bra dag och sover skönt, kanske ses vi snart igen <3

Något är fel...

Gjorde ett inlägg om vår utflykt igår men blogger publicerar den hela tiden...ett dygn nu. Hoppas att felet inte kvarstår..

Dagens utflykt

God eftermiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Idag har vi varot ute på en promenad till viltvattnet. Där grillade vi korv och hade en god stund lös hund där alla 3 fick utforska isen och de platser de tyckte luktade spännande. Promenaden blev 6 km och det var alldelles lagom eftersom det var ganska halt. Vi ha nu kommit hem för ett bra tag sedan och hundarna slog ihop som ett korthus :-). Kallar detta kvalitetstid med mina älskade...dock avböjde Johanna men i tankarna fanns hon med 💖

Tack till hjälpmedel :-)

Så här ser vi ut när vi är ute... maximal utrustning och ser inte kloka ut ...men det funkar :-).
Eftersom jag har rejäla ryggproblem och starka hundar och även en som drar vansinnigt så måste midjebälte användas och även halti. Winston har fått dressen jag sydde för att slippa få extremt med kramsnö fastna i pälsen samt ett värmetäcke. Det funkar numer för mig att kunna promenera hela ligan själv vilket inte varit möjligt alltför länge på grund av ryggen.

Och vet ni. ..jag skiter i hur vi ser ut för vi njuter varje sekund tillsammans 💖 

Hoppas på bättre...

Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Sitter ner framför brasan ännu en gång efter ha tänt upp som vanligt. Åter igen med min kopp kaffe...
Dagarna är ganska lika varandra så här dax. Hundarna har fått varit ute på första kissningen och trampar nu omkring runt mig och vill ha sin frukost. Ute är allt vitt efter all snö men himlen är grå...
Idag är jag extremt trött men har förhoppning om att få vakna till ordentligt och att smärtan i ryggen avtar....idag är den inget rolig alls...men det är en vanesak. Jag skriver inte alltid hur jag mår kroppsligt men kan erkänna att det sällan är helt bra. Sista veckan har även min migrän varit fruktansvärd igen....men som sagt så är det...bara acceptera och försöka finna glädjen ändå.
Andra koppen kaffe slinker nu ner. Jag hoppas innerligt att jag kan komma i form ännu en dag trots förutsättningarna. 
När man har dagar som mina så startar man varje morgon med en funderare...man tar sina mediciner och inväntar verkan. Man rycker upp sig eftersom inget blir bättre av att gnöla...och försöker forma sin dag. Gudarna ska veta att det oftast blir långt ifrån vad man hoppas om dagarna men man tar det. Man börjar om nästa morgon. Det som är jobbigast med att leva så här är nog att man blir tagen som alla andra...alla friska personer. Många har svårt att förstå att man kämpar för att kunna vara den man är varje dag.
Dagarna blir även långt ifrån vad man önskar och man har fått lära sig att inte hänga upp sig på besvikelsen över sina egna misslyckanden dvs det man haft förhoppningar om men inte klarat av. Till en början var detta psykiskt påfrestande men man lär sig med tiden.
Nu när ni vet hur mina dagar startar så kan vi väl gå vidare.
Jag planerar aldrig vad jag ska skriva utan det bara kommer...tänker aldrig innan.
Idag har jag ett kök som ser ut som hiroshima efter igår....två soptunnor tvätt att ta hand om och vika...en långpromenad som väntar...likaså en hel övervåning som väntar på ett storstäd och så kontoret som ligger efter tack vare veckans rejäla svängning. Ja tro nu inte bara att det är detta jag har ...ni skulle dra täcket över huvudet om jag sa allt så jag stannar här. Känns som om det är här jag får börja iallafall. 
Nu kanske det låter som om jag är bitter...men så är det inte alls. Jag är bara inte vaken ännu...;-).
Natten har varit full med sömn...dock för mycket. Somnade på 2 röda igår när jag lade mig till sängs igår. De förhoppningar jag hade för kvällen igår gick hädan..jag var för trött...Patrik hade somnat efter maten och när han vaknade och frågade om vi skulle bubbla så orkade jag inte. Jag hade nog somnat i poolen ;-).
Jag är inte besviken på gårdagen men visst är det trist när det inte blir vad man önskar..men åter igen så lägger man det åt sidan och tar nya tag.

Annars då? Hur mår jag? Jo tack jag mår nog riktigt bra....och varför i "mitt elände"? Det kanske jag berättar senare ;-)

Önskar alla en underbar dag...jag har tänkt ombesörja min väl bara jag vaknat till :) puss

Mycket väl godkänt...

Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Som jag lovade så kommer nu här den klara middagen som serverades. Resultatet med smaker och hur gott det faktiskt var blev över förväntan. Det bästa med allt var att det endast var efterrätten som Patrik stod för, som var den onyttiga delen av alltihop.
Jag är ju inte överförtjust i semlor så jag överäter mig inte direkt.
Delar nu bilderna på middagen när den nu blivit klar och utvärderad. .;-)

Kvällsmiddags förberedelser

Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Fick en önskan tidigare idag av en god vän att skriva om mat så nu delger jag kvällens a la Lola...;-)

Hackad purjolök...röd paprika..broccoli. .färska champinjoner..kinesisk soja..olivolja... bacontärningar. Allt detta som grund för basen. Självklart nymald salt och svartpeppar..lite bbq sås som tillsatser för smaken..

Redning för stanning av gratängen..

Turkisk youghurt... vitlökscream fraische...3 ägg...kryddor..matlagningsgrädde.

Toppat med färsk bladpersilja...

Smeten i formen och på med vispgrädde samt soya..toppat med ädelost..

Tigerräkor stekta i Marockansk chili och sweet and soursås

Här tinas nu nötsteken som ska serveras till de redan redovisade förberedelserna..

Ja nu återstår bara resten...dvs resultatet...återkommer ;-)

Önskar alla en fortsatt trevlig kväll :-)

Förhoppningar. ..

God eftermiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Nog är jag nu åter trött vilket gör mig arg. Jag vill nu vara pigg som en mört! Har förhoppningar om kvällen. Gubben är nu ute och kör snö men kommer inte allt för sent. Idag och de sista dagara har han varit jätte gullig (om man fortser från skägget förstås ;-)). Han har varit omtänksam...rar och hjälpsam på andra plan än vad jag är bortskämd med. Sådant gör mig glad.  Någonstans där inne brinner en fruktansvärd längtan..en längtan som inte kan förklaras.  Jag har velat vara på lite avstånd efter att vi hade en dispyt för några dagar sedan då vi rensade luften ordentligt. Det är det slentriana tråkiga och med spydigheter. ..elakheter och sist men inte minst lyssnandet för varandras dras behov som spökat. Nu har vi även denna gång rensat upp och vi ger inte upp..
Det har varit sjukt jobbigt att försöka hålla avstånd då man dras till  varandra ändå. Huvudet säger en sak och kroppen en helt annan...
Jag erkänner...jag har inte alls varit lika gullig som han. Inte otrevlig men heller inte inbjudande...varför? Man behöver hinna med i huvudet också när kroppen agerar...
Nu orkar jag dock inte motstå längre.....ännu en gång....jag älskar ju min man så innerligt så det gör ont. Jag är inte hel utan honom och inte han utan mig...
Att förenas till ett igen efter sådana här laddningar går inte att beskriva. Självklart känns mitt samvete för tösen otroligt tufft...hon ser och hör onödigt mycket men säger aldrig något...
Hoppas och ber en stilla bön att hon inte tar för mycket stryk av våra duster. Det är alltid de andra två som hänger ihop i dessa stunder då jag inte kan få fram glädje till något alls utan behöver egen tid. Jag får det alltid som väl är...så jag kommer snart igen.
Nu är mina förhoppningar åter igen höga. Vill inte bli besviken....kanske är det därför jag behöver lite space ...vem vet?
Humöret är bra...känslan i kroppen är lite pirrande igen..vill så mycket och för varje fin chest så väcker det en ännu större längtan på närhet...tror inte jag är ensam som kvinna att känna så...eller så är jag. För mig så kan dessa små söta saker som omtänksamhet...en blick..lite fina ord..ömhet och trevliga omtänksamma gester vara det mest upphetsande förspelet ever....visst kan råa rakt på sak yttranden vara det med men kanske inte i alla lägen
Så ni grabbar som nu läser...kanske är fler kvinnor som jag. Samla poäng genom respekt och ömhet...jag är säker på att ni får igen. Och ni kvinnor som läser..kommentera gärna hur just ni känner ...är jag ensam? Om ni är likasinnade så kanske vi kan lära männen något nytt ;-).

Ska nu se över vad jag kan hitta för tuggbart till kvällen. Skulle så gärna vilja piffa till det lite extra för mina kära hemma...visa på olika vis att jag är beredd att dela det jag får...att visa vad jag älskar att göra i vardagen för de jag älskar...

Kanske återkommer jag senare igen...Om ni vill veta fortsättningen på mina förhoppningar förstås ;-)

Uppskattas. ..

Goddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Vill bara tala om att jag verkligen uppskattar att ni som finner intresse och läser min blogg och faktiskt följer den ger er till känna och trycker på knappen :-). Enormt trevligt att få lite respons och inte bara skriva ut i tomma intet och alla har möjlighet att läsa utan att det faktiskt finns människor bakom siffrorna. Jag kräver inget i gengäld eller var ifrån man läser det jag skriver.  Det som gör skillnad för mig är den lilla tryckningen. Den lilla responsen kan omöjligt förklaras. Jag har vänner via fb som följer bloggen stadigt och skulle bli glad om jag även där får samma respons tillbaka. Det är inte avancerat alls och jag hoppas att ni kan göra det lilla för mig...ni ber mig att inte sluta skriva och säger att ni följer allt jag skriver. ..upp till bevis kära vänner 💖 orkar ni göra en liten ansträngning för min skull? Fortsätter länka till fb för er skull ....Väntar med spänning på vad jag får tillbaka..puss
Att ge och ta är vad vänner gör för varandra....inte sant? ;-)

Förändring...

Jag på Lund 1978 som barnbarn på gården.
36 år senare...
Jag på Lund 2014 som ägare sedan 2010 till en avstyckad tomt med dess byggnader.

Tack Johanna för ditt arbete där jag blev ålagd att vara modell för ett skolarbete. Fint gjort 💖
Intressant förändring...

Tar tag i gruppen

Tjenixen alla hundvänner och alla ni sociala ;-)

Imorgon kl 10.30 tar vi en promenad från Lund till Klarsjön...grillar lite lunchkorv...umgås och bara har trevligt 😁
Alla är såklart hjärtligt välkomna att göra oss sällskap dock samma regler gällande våra promenader som vanligt. Om någon inte är med i hundgruppen men önskar så skicka på Lolas hundar och vänskap i Söderköping så lägger jag till er.

Wake up! :-P

Godmorgon alla goa...idag blev en sådan där konstig morgon igen!
Har man börjat bli tant på morgonen som inväntar tidningen  (har dock ingen men kan göra momentet) men undom på kvällen som aldrig kommer i säng??
Hur ska detta sluta tro? Jo jag kommer säkerligen sten dö lite senare ;-).
Puss 😄

Kvällsaktivitet....

Godnatt alla kära vänner och bloggläsare <3

Avslutar här nu kvällen med några ord...
Tog ett skönt bubbelbad för ett tag sedan och fick en ordentlig massage över hela kroppen...riktigt välbehövligt. Blev även serverad en god middag tidigare då gubben lagade mat och tog hand om köket vilket inte var något jag hade förväntat mig som gjorde mig glad. Efter poolen så satte vi oss en stund..nattade hundarna och tog en dusch för att bli av med alla kemikalier efter poolen. Sist men inte minst så har vi nu spelat lite ruzzle som hjärngympa. Tråkigt nog sover min andra hälft....kanske hade det kunnat hända grejer då kroppen lever ett eget liv...
Jobbigt många gånger när man inte kan styra över alla signaler. Kan ärligt säga att egentligen i nuläget är det kanske något jag skulle vilja undvika då det varit i blåsväder...men vem vet behovet är stort och kanske lättar trycket på fler vis..
Hmmm.....vad som händer återstår att se...;-)

Säger nu godnatt och antar att vi ses snart igen...

Ska jag ta ett varv igen???

Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Ibland halkar man efter med olika saker här i livet och nu har det gått ett tag som jag blängt snett på min lilla cockerspaniel som inte har blivit klippt på ett tag. Jag hade nu en milslång lista att börja beta i denna vecka. Idag har vi kommit till torsdagen och mycket av olika karaktär har hänt under veckan.

Jag har nu haft ny gnista till ve och fasa...man får sina nederlag lite då och då så som alla människor får. Det dröjer några dagar och även mycket tänkande för att försöka komma i form igen.  Jag hade nu till den fasen då gnistan var ett brinnande faktum igen och allt kändes i allt elände med instanser ändå ganska bra. 

Jag tog mig i kragen och började min dag med att börja röja upp runt omkring mig där jag kände att saker hängde över mina axlar och tyngde dem. 

Just nu när jag sitter här på torsdag kvällen och ska försöka skriva så håller mina andra familjemedlemmar på att förhöra varandra på engelska glosor och det går då inte lugnt till väga vill jag lova utan det är ett herrans liv! Får se om jag lyckas sammanfatta vad jag gjort då även tv.n är på och hundarna knölar runt när jag sitter med lapptoppen i knät i vardagsrummet...

I måndags hade jag en himla fart i alla fall. Jag gjorde köket ur tjusigt och naturligtvis var då även all disk borta 4 maskiner tvätt tvättades och alla maskiner sorterades som väntade på tvättmaskinen. Jag tog en långpromenad med alla babesen och gubben genom skogen där hundarna fick springa fritt var för sig, en go lunch intogs och därefter lite vila för att orka gå igång igen. Groventén gjordes snygg och humöret på topp. Hade en riktigt positiv känsla i hela kroppen och livet frodades...underbart!

Ville hemskt gärna dela med mig av min då positiva energi som sprudlade :).

Ville få alla människor i världen att le...

Jag fortsatte med att dammsuga hela undervåningen, tvättade 4 nya maskiner tvätt samt hängde en del av det. 

Gubben och jag tog en varm skön ångdusch tillsammans nu när han äntligen hade lagat vattnet så vi fick lite värme där efter nu ha duschat fesljummet i ett par månader och varit super irriterad på detta. HJälpte även en god vän att dra ut nya lönespecar som hon behövde till ett arbetsgivarintyg. Plockade undan från undervåningen och slog nu hål i hela pappershögen av min blogg sedan jag startade för att få in det i pärm som ska sparas för framtiden, det blev 2 hela pärmar från bloggens start till runt 10:e december då jag drog ut bloggen i pappersform.

Kikade på farmen under tiden för att därefter ta nya tag igen ...

Fortsatte med lite kontorsjobb, betalade de sista fakturorna, gjorde fakturor att skicka till kund, drog alla kopior som behövdes, drog ut alla insättningsuppgifter samt rutavdrags ansökan till skatteverket. Nästa gång tänkte jag ta resten på kontoret.

Jag var fortfarande inte klar så jag gick nu åter på nästa grej...

Nu gjordes hundarna klara för natten vilket var skönt, 2 nya maskiner åter en gång. Massor blev gjort denna dag och nästan ingen smärta alls! Underbart!!! Dock var nu ett migränanfall på g men det hävs enkelt med medicinerna så jag var fullt nöjd ändå. Nu tyckte jag att jag hade förtjänat en mumsig kopp med kaffe vilket jag tog, satte mig en stund och tänkte på dagens aktivitet vilket jag skall försöka komma ihåg till morgondagen och ta en ny likadan ...ångan var på topp och kämparglöd och glädje likaså :).

Önskar att lyckades att insperera någon till att fylla vardagliga saker med glädje :)

Dagen som kom därefter var inte lika bra. Jag råkade ju komma upp kl 04.15 utan att veta om det då jag bara automatiskt gick upp som jag redan skrivit om i tidigare inlägg, skrev även då vad som hände på morgonen och hur pigg och glad jag var...

Efter ett par timmar blev jag dock trött och kände att jag var tvungen att vila för att orka fortsätta men det hände aldrig. Jag lade mig för att kunna vila satte klockan på en timma men fick 15 minuter. Gubben kom hem efter ett besök på vårdcentralen, man slamrade och visade enligt mig ingen respekt alls, man stängde av radion jag lyssnade på och satte på tv.n istället! Jag exploderade, nu var måttet rågat! Va fan kunde man inte ta en annan tv för??? låta mig få vara i lugnets stilla stund för?....

Jaja jag blev förbannad och försvann dundrande upp en våning. Det har varit mycket annat som har varit kämpigt på vissa plan men man har stuckit det under stolen och svalt, då visserligen från båda håll men nu var det nog...

Vi rök ihop rejält lite senare under dagen, vi är båda ganska kraftiga i våra känslor och jag kan säga att det inte är så små saker som exploderar när det väl gör det, mycket har hänt under ganska lång tid och nu kom allt till ytan.

Efter en hel dag med en den ena och en den andra så har det lagt sig en aning. Många diskussioner har passerat. Det är väl som hos alla ....

Jag går nu inte in på detaljer utan nöjer mig med i stora drag som jag nu gjort, detta har resulterat i att jag är lite avtrubbad och glädjen blossar tyvärr inte längre...

Nog löser det sig på något vis men just i detta  så var det extremt jobbigt....

Dagen so denna blev det aldrig av att jag klippte klart min lilla kille, jag orkade helt enkelt inte, tappade sugen på allt. Jag klippte honom så pass att hela överdelen var klar och öronen , jag lyckades även få skruva ihop min klippmaskinen som bara la av mitt klippningen. Lyckades få igång den för att kunna fortsätta och som sagt gjorde honom klar till hälften.

Nu igår blev han helt klar då jag inte hade samvete att låta honom ta en promenad i kramsnö innan jag hade klippt hans tassar och underrede så pass att inte allt skulle fastna i hans päls. Det brukar kunna sluta med att Winston inte alls kan gå då allt fastnar i pälsen och det känns så grymt för den stackaren. 

Patrik tömde poolen och tvättade ur den samt fyllde på nytt igår. Idag har jag skurat locket och haft i alla nya medel som skall tillföras. En del av tvätten har vikts och en del nytt åter tvättat. Det blir oerhört med tvätt här då jag ofta tvättar handdukar och fällar, filtar och annat som hundarna har. Avskyr när det flyger massor av damm överallt så jag gör vad jag kan för att försöka hålla efter. 

Det har väl varit en hel del till som passerat men just nu rakt upp och ner så står det stilla i huvudet på mig så jag ger mig nog här i just detta inlägg. Men detta är lite av vad som varit i alla fall. Min vecka har stormat rejäl och varit fruktansvärt bitvis men jag överlever även denna gång...värr har jag varit med om vill jag lova ;)

Lilla Winston med för mycket päls....

Efter några timmar i mattes vård så ser min lilla gubbe vårdad ut igen och visar som vanligt sin glädje genom att dansa när man talar om att han är en snygg kille...

Tacka  här för mig just denna gång så får vi se om vi ses igen puss ;)

Vi hjälps åt...

Godmiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Nu får ni läsare hjälpa mig med lite insperation!
Har tappat suget en aning...varför....jo det kanske jag berättar..
Men först vill jag be om en tjänst.
Jag vill ha en intresse sporre av mina läsare..jag ber därför er att få se vilka som följer min blogg eller de som har intresse av den och varför.
Jag vill se lite respons om jag ska fortsätta dela mina tankar, känslor och upplevelser.
Är ni följare så gå in på Google och skapa ett konto där om ni inte redan har det och visa mig att  i följer om ni gör det. Jag länkar allt via fb men känner inte att intresset finns om länken tas bort.
Jag ber även om kommentarer om önskemål man vill att jag ska skriva om. Jag har ett otroligt bagage att dela både glatt och oroväckande jobbiga saker. Jag skriver för egen del och kan göra det utan att dela om inte intresset finns...så kom igen nu och lätta hjärtat och visa dig utan att jag endast ska se statestiken. Jag vet att det finns enstana krakar som aldrig skulle erkänna att man läser min blogg av olika anledningar.
Hur svårt är det att tala om öppet att man finner ett intresse när någon ber...för att få fortsätta läsa?
Som sagt mitt intresse har svalnat här, men fortsätter gärna om ni ger mig något tillbaka...

Får se om vi ses...mina inlägg kan även dras ut enkelt från utkastet till mig själv.
Jag vänder mig nu inte till de som redan följer via bloggen eller google+ utan er andra.
Om intresset verkligen finns så borde det visa sig inom kort...

Önskar alla en bra dag. ..puss

Allt kan hända...

God eftermiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Ja jag vet jag ber om ursäkt jag har varit super dålig och många väntar på att jag ska skriva. Igår hade jag tänkt att jag skulle göra det man hela dagen var kaos!

Min morgon började lite annorlunda mot den brukar.

Jag vaknade, klev upp och gick på toa som vanligt. Jag ar pigg som tusan även om jag kom i säng vid midnatt och inte somnade förrän runt 01.00 tiden. Jag klädde mig och gjorde mig i ordning en aning för att möta dagen. Knallade en trappa ner , kände kylan i vardagsrummet så jag tog in ved och tände en brasa. Gick vidare ut i köket och satte igång kaffebryggaren och släppte in de stora brudarna som sover i groventrén. Nu körde jag igång kaffet, väntade kvar medans det blev klart ....gick vidare in i vardagsrummet, rullade en cigg och satte mig vid brasan för att röka. Jag tog upp telefonen och ser då att klockan är 04.15!!!

OJ! det blev inte riktigt som jag tänkt mig, det blev väldigt tidigt ur sängen denna gång! Man kanske ska titta på klockan lite ibland innan man bara tar för givet att det är dax att gå upp. Jag förstod att det var tidigt eftersom det var svart ute men inte tänkte jag mer än så...

När jag väl nu var uppe var det bara att ta tag i dagen så jag startade med disken och diskmaskinen ännu en gång. När jag var klar där var det riktigt fint, jag körde igång 2 nya maskiner tvätt, vek 2 av de 10 jag tvättade igår, tur jag har 2 tvättmaskiner..

Allt var nu på g, radion spelade ljuva toner för mig vilket var mysigt. Jag har nu mått lite dåligt över att jag inte tagit hand om min lilla Winstons päls på ett tag nu, så jag plockade fram hela kittet för att dra igång. Klockan var fortfarande inte mycket, jag startade att klippa min lilla vän. efter en liten stund så gav maskinen upp så jag fick skruva isär skiten och göra rent den och reparera den för att få igång den till att kunna tagga av resten av den päls som skulle bort. Patrik kom upp och hans enda kommentar var att jag var störd ...

Han tyckte väl att jag kunnat sova ett tag till. Jag var fullt medveten om att jag kommer att vara tvungen att vila en stund sedan för att orka dagen. Jag hade en hel lista att ta tag i och humöret var på topp. Jag kände att det var min dag i dag :). När Patrik åkte ner till vårdcentralen för prover och jag då lagt mig en stund för vila. Satte klockan på en timma men fick ligga i 15 minuter innan helvetet bröt lös på de värsta plan man kan tänka sig....

Morgonbrasan..

Klippbordet klart i väntan på min lilla Gubbe..

Min hårboll som väntar på barberaren ;)....

Morgonens framtagna tvätt att reda upp...

Här är den tvätten som låg på soffan redo för att hamna i skåpen.

Tanken var nu att hela dagen skulle bli en enormt aktiv dag, glada toner, känslan av att känna att man duger till, att man lever och tillfredsställelsen av att man har det fint och har gjort både nytta och betydelse...

Men allt kan ändras otroligt fort....

Har inte dött ;-)

Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Ledsen men orkar inte skriva nu..blir när jag hinner ;-)
Dagen har varit kanon men berättar en annan gång puss

Nya tag..

Godmiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Nu ser vi åter framåt igen...
Det har varit en tung tid ett tag nu och är väl kanske fortfarande men det känns ändå lättare på något vis. Har nu åter insperation att ta tag i tillvaron utan att bara blänga snett på allt och känna hur jobbigt det är. Nya tankar för framtiden formas. ..även om det är i startfas men det känns bra. Ryggen har varit ganska snäll och själen mår åter bra. Det var varit en tid som är upp och ner i migränvärlden men helt ok tack vare mediciner. Har nu under förmiddagen suttit med en del papper..brukar har förmågan att växa skapligt under veckorna. Resursteamet är inkopplat för en utredning via af sedan förra veckan vilket känns som om det går åt rätt håll.
Har tagit hand om nya lånevillkor på banken idag så det är i sin ordning. Gjort en del överföringar som väntat...sorterat mina tankar och fortsätter nu bit för bit. Hoppet framledes känns positivt men ett enormt arbete väntar i form av planering och förberedelser.
Har några projekt i rockärmen för framtiden och livsandan för att åter kämpa och förverkliga tankarna till verklighet har slagit gnista...dax att få varje del att börja brinna ;-).
Fortsätter nu med räknings delen först för att bli av med lite så friheten för de nya tankarna har plats att ta form.

Önskar er alla en super trevlig söndag....jag jobbar på min och många små delar har åter blivit ljusare igen :-) puss

Ett ryck av abstinens...

Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare. .

Hittade ett inlägg som jag glömt låg i utkastet.  Här är lite absyinens göra jag råkade springa över mär jag var sysslolös en dag..:-)

Har lyckats slarva bort före bilden med det var en vanlig obehandlad osb skiva.

Efter lite färg

Sjukt trött bå dey fula bordet..

En aning lättare att stå ut med :-)

Man klarar lite grann lite då och då med välbehövliga mediciner ;-)

Observera att detta jobb är nog nu två veckor sedan så nu är det ju gammal info ;-) puss

Vägra sluta kämpa?!

Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Ligger nu i sängen och har tv:n på i bakgrunden....samlar krafter fortfarande. Klev upp ganska tidigt i morse,  då jag kände kvoten av sömn var fylld. Gjorde mig redo för dagen mentalt men var inte riktigt där i praktiken. Johanna kom in till mig och bad om skjuts till bussen då hennes bil var igenfrusen. Det blev bråttom...jag startade upp bilen och vi hjälptes åt att skrapa rutorna.
Jag hann ganska perfekt i tid ner med henne och det var jag tacksam för.  Åkte direkt hem igen. När jag kom hem möttes jag av 3 underbara babes som inte ens fattat att jag hade varit borta en stund. Jag tröck igång en kaffe och tände en brasa igen...
Vi mös en stund innan jag serverade deras frukost och släppte sedan ut dem för en morgon kiss.
Startade straxt därefter med en maskin tvätt. ..mina gardiner ...känns fantastiskt. Jag hade som vanligt intagit mina mediciner vilka behövs för att kunna röra mig...
Var på ett super humör och smärtfri....Underbart!   Skrev några inlägg på facebook. Jag hoppades på att kunna dela lite glädje av det rus jag hade.
Jag tog mig an köket. Disken plockades ur maskinen och fylldes igen.
Gardinerna som nu var tvättade hängs upp i köket...alla ytor tvättas. Såklart så sattes musiken igång. Allt gick som en dans...
När jag var klar med köket  så tog jag med Alice ut på ett nytt träningspass där fokus fortsätter med kontaktövningar.
Det funkar ganska bra.... 
En bil stannar...det är Micke som vill ha kaffe.
Han fick vänta lite tills jag var klar i mitt arbete med hunden. Jag vägrar avbryta nu när jag äntligen kommit igång och gör framsteg. Hon drar inte som en tok nu...men långt ifrån perfekt...släpper jag henne kommer hon när hon har lust så vi har fortfarande enormt mycket att jobba med. När jag gick hemifrån tjöt Ebba så det skar i hjärtat :-(. Klart hon kan få följa med men när vi tränar måste jag ha full fokus på bara Alice...misstag och okoncentration funkar inte alls då är vi tillbaka på ruta 1.
När jag avslutat mina övningar efter 50 min idag så fikade jag och Micke. Pratade om allt mellan himmel och jord som vanligt...jätte trevligt.  Ca 30 min innan han skulle åka så började kroppen säga ifrån...
Jag orkade inte längre...blev extremt trött. Kunde nästan inte vara vaken längre utan bad om ursäkt för min trötta själ. Han vet hur jag mår och tar inte illa upp...det är inte första gången. Det är dock sjukt påfrestande! Jag är en glädjefylld person som älskar livet och dess erbjudanden. Vill vara en aktiv själ och verkligen leva och sprida glädje där jag är...men jag orkar inte alltid...kroppen sviker.
När Micke väl åkte så var det dax för de andra i familjen att komma hem. Jag var då så trött och hade så ont så jag hade kunnat fälla några tårar..ville bara sova.
När jag slumrade till så röcks det tag i handtaget och friden var slut.  Patrik kom först helt oförsiktig och slamrade och började vissla...Johanna såg att något var på tok. Patrik började tjattra om vad jag tänkt laga för mat och just då kände jag bara avsky. Avsky för den oförståelse...den respektlöshet jag just då kände...jag mådde bara så fruktansvärt dåligt.  Illamåendet kom fort...och huvudet kändes helt plötsligt som om det skulle explodera. Kunde inte sova...
Johanna hämtade 2 sumatriptan mot min migrän och en extra depåtablett mot min ryggsmärta...
En stund senare gav jag upp...gick upp och lade mig. Satte klockan på 50 minuter. ..frös som en tok men somnade omgående.
När jag sedan vaknade var jag fortfarande helt slut...orkade inte röra mig..men ville.
Efter en stund tog jag fart och reste på mig. Migränen och den värsta smärtan var nu borta.  Gick ner.
På undervåningen blev hundarna jätte glada att se matte men husse sov som en stock. Han låg på den enda sidan i soffan som jag kan sitta så jag återvände till sängen ca 1 timma och satt med ryggen i sittläge. Började då skriva i bloggen. Det tog några minuter så blev jag rasande trött igen. ..ögonen föll ihop i ett.
Jag vägrade somna eftersom jag vet att jag får en helt vaken natt då.
Tog mig i kragen och gick ner...Patrik sov fortfarande. ..
Tog ut hundarna och gick sedan upp och tog en dusch...en välbehövlig men inte skön!
Vår jäkla blandare har pajat så det finns inte varmvatten efter ordning...skulle vilja stå och bara njuta av värmen som sprider en skön känsla över ryggen. Brukar annars luta mig framåt och låta strålarna massera ryggslutet med hetta...men den tiden är förbi sorgligt nog. Kan veller inte ta hjälp av poolen då Patrik ska tömma den för vattnet hade nu blivit ofräscht men det har inte blivit av...så jag gör som sist väntar och hoppas.
Nu har jag vaknat till och känner mig något sånär pigg och fräsch igen...så lite hoppas jag att jag tar mig igenom före jag säger godnatt.
Nu tar jag det bara lugnt en stund med en kopp kaffe framför tv:n

Önskar er alla en trevlig kväll...puss

En aktiv dag...

Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Nu tar jag kväll..och känner att jag förtjänar det såå :-)
Mår riktigt bra efter dagens insats. Hela vardagsrummet är nu storstädat....sååå skönt. Allt damm är.ett minne blott...granen borta som Johanna och Hugo har fixat...alla ljusstakar borta...alla ytor dammade...byte av gardiner gjort...blommorna duschade och ställda i blöt...golven rejält dammsugade och tvättade...bytt rumsmatta och hundfiltar...GUD SÅ SKÖNT!!!
Patrik har satt upp fönsterlampor som köptes i höstas. Har även tvättat några maskiner tvätt...tagit golven i groventrén. ..köket...matrummet och hallen.  Disken är omhänertagen ett varv men behövs en omgång till men det får vänta tills imorgon. Har haft Hugo hos oss några timmar vilket var jätte kul 💖.
Har varit ute och tränat Alice med kontakt övningar samt en hel del annat i en timma.  Framgången har varit skrämmande bra. Hon har varot velt annorlunda inne med. En super lugn och harmonisk tjej....blir lite rädd ;-).
Nu ska det bli lite kvällsmys vid tv:n. Någon korv och lite gott snask. ..vilket jag nu faktiskt  ser fram emot. Blir en film till det. I morgon blir det nya tag..
Önskar alla goa en trevlig kväll..puss och så ses vi säkert här igen...

Ska hålla mitt löfte...

God förmiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Nu är man åter igång efter en jävligt morgon med piller frukost som vanligt. Är nu ganska skaplig trots allt. Det är inte världens skönaste väder men ger mig snart ut igen.
Jag lovade tidigare på fb att jag skulle skvallra vad jag pysslade med ihop med Alice igår.
Eftersom  i har haft dispyter så återgår jag nu till att träna allt från grunden eftersom hon tappar intresse fort och är ibland helt okontaktbar. Hon drar som en idiot i kopplet även och focuserar på fel saker..nu får det vara nog med det...
Startade morgonen med ett enormt lugn där inget annat var tillåtet. Minska lilla hets nobbades. Det tog en stund men hon fattade till slut och varvade ner. Harmonin var i hög nivå :-)
När jag tagit mitt vanliga  kaffe så tog jag och svidade om och på med termosar. Jag tog med mig en tältstol och Alice och gick.
En tältstol???  Ja jag har mina galna lösningar på saker.
Så fort att Alice passerade mig så stannade jag tills att hon återkom till sin position där hon skulle vara. Om detta inte hände utan hon var fokuserad på fel saker satte jag mig och väntade tills hon sökte min kontakt igen. När det hände så belönades hon med  beröm i mängder och godis om vartannat.
Vi reste oss och tog ett steg framåt...var vi där igen med snabbt framåt blev det samma visa igen.
Träningen funkade bra...hon började fatta galoppen. Hon fick även gå på långt koppel men blev tillrättavisad så fort att linan blev spänd.
Detta kräver ett enormt tålamod men tror i hjärtat att det kommer bli goda resultat.
Nu klär jag mig igen bara kaffet är tömt i koppen för andra passet av samma karaktär som igår. Det vore väl fan om jag inte skulle kunna få ordning på denna obstinata brud....skam den som ger sig.
Önskar alla en bra dag :-)

Återkommer senare igen...kanske ses vi då puss

Vad händer?

Började skriva till natten...

Godnatt alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Vad är det som händer i mitt liv? Har skrivit mer och mer sällan under en period...saknar skrivandet....
Varför blir det då så? Antar att det har varit lite väl mycket runt omkring. Har varit ganska trött när jag väl kommer så långt som till datorn om jag över huvud taget kommer dit.  Den bärabara som jag alltid använder strular och har svårt att skriva på telefonen.  När jag väl skriver så har det ofta hänt att jag somnat mitt i texten...skit störande!!!
Det har varit en blandad period den sista tiden. Jag har mått bättre med mig själv än på länge. Smärtan har gått i vågor likväl min migrän.  Jag äter som vanligt fortfarande alla mediciner men har känt mig lite mer levande på något vis. Svårt att förklara.
När jag menar levande så menar jag som kvinna...har vågat se mig i spegeln...och då sett mig själv på ett sätt som jag inte ens minns.....
Kan ärligt säga att bara det har tagit på krafterna...men jag mår bättre att se mig själv idag än för ett år sedan. Mycket har hänt under det sista året. Jag har haft konstant smärta...oförståelse en lång tid att tampats med...strul med doktorer ....ja helt enkelt en salig röra som jag inte ens orkar gå i  på. Jag har sedan november haft en rottis till hemma vilket har gjort att all hundträning avstannat då jag känt mig otillräcklig och min kapacitet inte räckt mitt i allt. Julen har varit bra och är nu förbi...likaså nyår. Gubben har fuskat ganska mycket under denna tid och nu vet jag inte riktigt hur han mår. Några kilon har han fått tillbaka och mycket högre socker...blir lite ledsen på honom...nu när han faktiskt mådde så bra.
Vet inte heller vad som händer på fler plan.  Tycker det är mycket ilska...tjafs...skrik och diskussioner om töntiga saker helt i onödan. Jag orkar inte med sådana saker. Varför inte bara hålla tyst och släppa? För varje tillfälle så drar jag mig undan något...glädjen försvinner bitvis. Jag har massor med underbara vänner men det är inte samma sak...
Självklart går allt i vågor sådant är livet men det känns på något vis annorlunda...kan inte ta på vad det är. Det jag känner är att jag tände en oerhörd gnista till en hel brasa för inte så länge sedan...det var så bra...men så var det över igen! Jag vill känna den där pirrande känslan som faktiskt finns där om man bara anstränger sig lite. Det pirrar liksom inte mellan vänner....
Jag berättar ofta och svarar på vad jag vill i olika sammanhang...men jag känner att jag blir tystare och tysare...känner knappt igen mig själv...men orken finns inte för onödiga saker...
Tiden räcker dåligt till ändå. Men så är det ju alltid...för lite tid.
Känslan över att vara otillräcklig är stor...hänger över mig jämt...det är tufft. Man ser allt jag inte gör jämt men inte det jag gör....kanske har jag fel men man kan säga saker ibland på ett sådant vis. Kan känna att hur jag än gör så gör jag fel...för mycket eller för lite mat....ger bort vår katt till en familj jag vet kommer älska honom så han får det bästa jag kan erbjuda....den hinner knappt hämtas innan en kommentar hörs i bakgrunden att den ena hunden kanske ska  bli stockholmare till helgen.  Jag känner piken.  Jag sätter in en annons och tar emot 11 intressenter inom ett dygn. Då fick jag skäll att jag satt i telefonen! Men hallå hir ska jag annars hitta ett hem??? Och nu har han fått en ny familj ;-). Nu hörde jag att man köpt en hightec symaskin som aldrig används , fattade deb piken med...bäst jag börjar sy känner jag då. Förbannade hundar som är så jobbiga sägs det varje dag..bäst jag tränar...
Jag både ser och känner att jag måste städa...det är dax för kontoret...jag har saker jag vill renovera och måla om.....jag vill få iordning på alla saker och tvätt som ligger...men orkar inte för stunden.
Ofta vad jag än gör så ifrågasätts det...spelar ingen vad det är....jo...hur jag gör med hund frågas aldrig....men annars...till och med hur jag lagar mat eller hur jag målat eller städat.....fatta!
Jag blir tokig.  Det är nog inte med medvetenhet. ...men det är kränkande...
Så här har det aldrig yttrat sig tidigare och jag tror att jag får mer erfarenhet om saker för varje år....
Hur som så är sådana saker jätte jobbiga. Det gör ont....ont på det viset att det visas tvivel i mycket jag gör och så blir jag tillrättavisad innan jag hinner fråga....vilket jag inte ens tänkt...
Jag tvivlar inte ofta på mig själv men jag har  det är skitjobbigt när andra gör såhär. Varför har det blivit så här? Jag gör inte på det här viset...
När jag ska prata så blir jag alltid avbruten...kanske bara genom en dum fråga men det känns som om man aldrig säger något intressant längre. Vi är för all del ganska lika så hela högen hemma men det blir värre. Jag försöker be att folk ska få prata klart. Nu låter det som om jag är perfekt men detta är hur jag upplever situationer....inte någon annan!
Vi är som de flesta väldigt i telefonerna...men ibland tar man riktigt illa upp. När man sitter och pratar så sätter man igång en film!....man börjar läsa och struntar i att lyssna....
Oftast är det vardagssaker som gäller oss alla jag pratar om men det är inte intressant. Undrar varför jag slutar berätta saker....
Så som för ett tag sedan när jag försökte berätta om mitt liv före Patriks tid....han ville veta om jag var redo att berätta...lät jätte omtänksamt.
Sedan gick det som det gick....försöker ALDRIG en gång till...han vill inte veta...vill inte förstå....inte lyssna på allt utan drar egna slutsater av situationer innan jag sagt hälften!
Jag har visserligen också blivit sämre på att lyssna så vi kan vara lika. Helst om jag redan gör något som avbryta för att någon ska säga något....jag skiter då i att lyssna. Om det handlar om sport ..nyheter...jobbet....maskiner eller videos som har setts...jag skiter nog i att lyssna alls i dessa tillfällen..

Det finns många bitar att ta tag i men känner att man inte vill. När jag säger hur jag känner så får jag en negativ sida tillbaka...man blir förbannad...skriker..härjar...säger massa elaka saker...lyssnar inte utan tar allt som kritik utan att försöka förstå!!! Man säger att jag hittar på saker...visst att minnet sviker men jag säger som det är. Dock erkänner man inte från andra sidan att man gör fel...utan man har alltid rätt...vet alltid bäst...och vad det än är så ska jag tillrättavisas!!!
Orkar inte förklara mer men just den här biten är jobbig som tusan...man gör alltid fel...fel saker på fel tider...kan inte eller blir ifrågasatt....känns inte som om man vill glädjas med mig så ofta..
Måste det bli så efter så lång tid? Jag anser att det är enkla saker att ändra tillbaka men det känns som om jag är den enda som vill så då lever man vidare i denna vardag...tur jag har hund  💖