Förhoppningar. ..

God eftermiddag alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Nog är jag nu åter trött vilket gör mig arg. Jag vill nu vara pigg som en mört! Har förhoppningar om kvällen. Gubben är nu ute och kör snö men kommer inte allt för sent. Idag och de sista dagara har han varit jätte gullig (om man fortser från skägget förstås ;-)). Han har varit omtänksam...rar och hjälpsam på andra plan än vad jag är bortskämd med. Sådant gör mig glad.  Någonstans där inne brinner en fruktansvärd längtan..en längtan som inte kan förklaras.  Jag har velat vara på lite avstånd efter att vi hade en dispyt för några dagar sedan då vi rensade luften ordentligt. Det är det slentriana tråkiga och med spydigheter. ..elakheter och sist men inte minst lyssnandet för varandras dras behov som spökat. Nu har vi även denna gång rensat upp och vi ger inte upp..
Det har varit sjukt jobbigt att försöka hålla avstånd då man dras till  varandra ändå. Huvudet säger en sak och kroppen en helt annan...
Jag erkänner...jag har inte alls varit lika gullig som han. Inte otrevlig men heller inte inbjudande...varför? Man behöver hinna med i huvudet också när kroppen agerar...
Nu orkar jag dock inte motstå längre.....ännu en gång....jag älskar ju min man så innerligt så det gör ont. Jag är inte hel utan honom och inte han utan mig...
Att förenas till ett igen efter sådana här laddningar går inte att beskriva. Självklart känns mitt samvete för tösen otroligt tufft...hon ser och hör onödigt mycket men säger aldrig något...
Hoppas och ber en stilla bön att hon inte tar för mycket stryk av våra duster. Det är alltid de andra två som hänger ihop i dessa stunder då jag inte kan få fram glädje till något alls utan behöver egen tid. Jag får det alltid som väl är...så jag kommer snart igen.
Nu är mina förhoppningar åter igen höga. Vill inte bli besviken....kanske är det därför jag behöver lite space ...vem vet?
Humöret är bra...känslan i kroppen är lite pirrande igen..vill så mycket och för varje fin chest så väcker det en ännu större längtan på närhet...tror inte jag är ensam som kvinna att känna så...eller så är jag. För mig så kan dessa små söta saker som omtänksamhet...en blick..lite fina ord..ömhet och trevliga omtänksamma gester vara det mest upphetsande förspelet ever....visst kan råa rakt på sak yttranden vara det med men kanske inte i alla lägen
Så ni grabbar som nu läser...kanske är fler kvinnor som jag. Samla poäng genom respekt och ömhet...jag är säker på att ni får igen. Och ni kvinnor som läser..kommentera gärna hur just ni känner ...är jag ensam? Om ni är likasinnade så kanske vi kan lära männen något nytt ;-).

Ska nu se över vad jag kan hitta för tuggbart till kvällen. Skulle så gärna vilja piffa till det lite extra för mina kära hemma...visa på olika vis att jag är beredd att dela det jag får...att visa vad jag älskar att göra i vardagen för de jag älskar...

Kanske återkommer jag senare igen...Om ni vill veta fortsättningen på mina förhoppningar förstås ;-)