Summa sidvisningar

tisdag 14 juni 2016

Söndag..tiden rusar iväg...

Godkväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Börjar med söndagen som var hektisk med bebisar och hundar åt alla håll. Jag börjar min morgon med att kliva upp, gå ner och göra en kopp kaffe medans Winston får gå ut och göra sina behov. Strax därefter är det Ebba och Anton som står på tur. När de har fått nog ute kommer de in till mig och gör mig sällskap medans jag tar mig kopp.
De får sin frukost, Anton sitt kortison och därefter får de gå ut.

Nu är det Alice tur som har legat hos bebisarna. Jag plockar upp bebisarna i en korg, tar ut den ur lådan, kastar ur alla handdukar och bäddmaterial, sprayar lådan och tar ut Alice. Följer med henne, går före i trappen ner så hon inte gör sig illa om hon tappar balansen eller halkar då hon inte är lika stark som tidigare. Jag ser till att kolla vad hon gör ute och hur det ser ut.

Efter denna procedur så fortsätter det, vi går in. Alice upp först så jag kan ta emot om det går illa i trappen, hon får vara vid korgen med bebisarna, hon får mat, jag blandar ersättning, jag städar lådan, ner med korgen i lådan, in med Alice bredvid, Nu är det dax för vägning. Jag väger valparna och skriver viktschema, när alla är klara så tar jag en efter en och matar, mäter och skriver upp hur mycket de får i sig, lägger dem till Alice som får tvätta de och städa rumpor när jag är klar.

När allt är klart så är det lugna gatan i sovrummet. Då är det dax att städa undan. Jag tar all tvätt och går ner med till groventren, kör igång en maskin, tar med det som är tvättat upp, viker och hänger på plats igen så det finns nytt till nästa gång.

Det är alltså fullt ös hela tiden. När detta är klart försöker jag att hinna med lite annat. Nu kan man gå ifrån små korta stunder, såsom att tömma diskmaskinen, duscha eller något med den tidsaspekten.

Denna dag hade jag en fruktansvärd huvudvärk som jag inte riktigt haft tid att ta hand om. När jag nu var klar så blev det en panodil och en ipren igen och därefter lade jag mig en stund. Jag kunde inte koppla av utan låg och tänkte på bygget och på ritningar, jag måste få det klart så jag kan skicka in det till kommunen för att söka bygglov. Jag fick besked efter att ha mailat till min bankman att vi ska göra affären klar den 20-21;e denna månad. Tack säger jag då behöver jag inte tänka på det mer just nu...det är skönt.

Känner att just i nuet så var tystnaden värd en 5:a, det var verkligen störtskönt att få ha det lite tyst och lugnt en stund.

Gubben fortsatte under dagen att bygga vidare på huset och hann ganska långt, han är duktig. Tyvärr har han förbannat dåligt humör om något går emot och är då helt schizofren....han blir en person jag inte vill veta av överhuvudtaget.

Denna dag kom en kommentar som fick mig att nästan vilja kräkas, jag blev både arg och skitirriterad trots att jag vet att man inte menade som det lät.
Repliken löd när jag kom ner för att ta ett bloss, då man sa det till de andra hundarna där nere.
Visst är mamma tråkig som bara ligger där uppe (jag kände mig dödsträffad då jag känner att jag inte gör något mycket mer utöver att ta hand om alla hundarna men tiden och tillfälle finns liksom inte denna period) Man menade kanske inte att det jag gör är oviktigt men det kändes i alla fall då gubben gör saker som syns på huset ....det hjälps inte att jag kände så.
JAg hade kunnat dela ut en propp för den repliken men höll käften, det hade bara varit onödigt att kommentera, jag vet ju innerst inne att jag kan vara beundransvärd i mitt arbete det jag nu har för mig. Det är bara inte alltid lätt att se och minnas det när känslosidan slår till....

Under senare eftermiddagen så kom vi ihop oss om att jag ville ha mått på en viss del av tomten, Patrik fattade inte varför, jag förklarade att jag måste ha ca mått om jag överhuvudtaget skall kunna göra en ritningsskiss på placeringen av de byggnader som skall pryda tomten. För ig är det inte bara att bygga upp eller ställa dit. Jag vill ha ordning och reda, det ska vara rent och snyggt, det ska vara något jag gärna och stolt kan visa upp och det första jag då måste göra är att bygga allt i huvudet, få ner det på papper och tala om hur det ska vara för att få det i görningen.

Jag letade upp en karta på nätet över min befintliga tomt och den del jag köpt till jag lade ihop dem för att sedan planera och börja rita upp ett hundstall, katthotell, kontor, vårdavdelning och hur byggena ska ta form med utegårdar och annat som måste till. Så det var vad söndagen bjöd på.

När kvällen inte längre var lika ung så var det dags med samma procedur som tidigare. Alla valpar skulle matas, vägas och lådan städas igen. Tvätten som tidigare, de stora skulle ha mat, Anton kortison och örontvätt samt sin medicin i öronen, och därefter godnatt för dem. Alice skulle få mat, rastas, och vara med och vara lite social utan bebisarna en stund då de sover.

Viktischeman hade jag ett mål med under lördagen, jag hoppades att valparna so rasat i vikt skulle återfå sin födelsevikt (jag hade dock inte kollat hur det såg ut om det fortfarande var möjligt då vikten gått lång ner.

En valp nådde vikten som jag strävar efter men till resten hade jag i tanken för bråttom. Det var flera av dem på morgonen som nu när det direm var nära men nära är inte godkänt. Jag hade fått upp ytterligare 5 stycken av valparna i vikt innan natten och jag såg att efter den mat de fick skulle du alla nog nå just den vikten.

Jag ni gott folk, klockan nådde 02.00 igen men då gav jag upp eftersom jag skulle upp 05.00 för att åka iväg till veterinären på återbesök men Anton.
Skulle han få spola öronen eller ej?

Jag återkommer till det.
Puss <3

Alice håller sig nära och idag började man se hennes personlighet återgå till det normala....


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar