Nu har klockan tickat och Helen och Ellen är på ingång vilket var ett efterlängtat besök och lika trevligt som vanligt.
Ellen är sååå underbar och så fick mina babes introduceras för henne en och en då de annars konkurrerar om uppmärksamheten.
Mina tjejer var så glada och Ellen likaså vilket är så härligt att se. Jag är dock lite nervös att de går lite burdust fram då de är lite klumpiga sa man får vara med hela tiden. Det som jag är värst nervös för är tassarna då de både är tunga och vassa. Det är sååå skönt att de får träffa små barn på det sättet de får då jag inte har små barn själv och alla situationer är viktiga att få vara med om.
Jag lade ut en härlig bild i en rottisgrupp igår och fick en respons av vissa som tror sig veta "väldigt mycket mer" om just vår situation. Men men ...man blir bara så trött inte ens värt att a upp. Hur som så kom en nyfunnen vän till mitt mer eller mindre försvar, som förstod mer än vad jag sagt och det var riktigt skönt. Det är en vän jag funnit genom just den gruppen och vi verkar vara ganska likasinnade i vårt intresse...det är en han och jag gillar starkt att läsa de roliga texter och få se hans fina kille som också heter Atlas som 2 ur min första kull ;) ....
Vi, jag och Helen käkade lunch ihop och fikade. Hon fick med sig lite saker som jag rensat ut och vi kramade varandra hejdå innan hon var tvungen att åka vidare.
Jag fortsatte att städa undan när hon åkte, tog hand om Johannas blommor på verandan samt gjorde fint i matrummet, köket, uterummet och groventrén. Lite tvätt togs omhand men sedan var jag död.
Nu kom första problemet...hur ska jag göra denna gång för att vila?
Jag tog med mig hundskaran en våning upp, lade ut en filt och beordrade dem att lägga sig och vila en stund...snart nog hade vi slocknat allihopa...
Några bilder nedan på dessa timmar ...
Alice är först ut och åmar sig efter lilla Ellens uppmärksamhet. Jag är med och tar hennes tassar då hon gärna viftar lite väl mycket och jag är orolig för klorna och lilla tösen.
Här har nu Ebba fått komma in när Alice fått gått ut. Hon får lägga sig ner hos Ellen då tösen inte är så stadig och lätt ramlar. Jag talar om för Ebba att hon måste vara försiktig med den lilla vilket hon är men pussar så fort hon får chansen...
Som väl är så är de två som har trevligt när pussar bjuds <3
(Detta var förövrigt den bilden som det blev turbulens om och jag välkomnar inga dryga kommentarer om hur mina hundar fostras utan JAG känner mina hundar och JAG har kontroll och JAG är den bestämmande flockledaren hos oss) Mina hundar stora som små får lära sig respektera barn och inga barn får heller behandla mina hundar respektlöst...allt sker dessutom övervakat oavsett om det behövs eller ej...så nu är det sagt) Tror inte det någonsin funnits någon som känt sig otrygg med barnen och mina hundar tillsammans. Det som har varit så är det bromsen som varit svår att hitta då de inte är vana vid så mycket små barn, just att de är ostadiga.
Och så här fick vi vila denna gång då vardagsrummet har försvunnit spårlöst ;)
Fortsättning följer.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar