När ska jävligheterna ta slut?????????

Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Varför ska jag alltid få kämpa mer än alla andra? Varför är just jag den utvalde för att aldrig få den lätta vägen? Varför ska allt som betyder oerhört gå i kras!
Varför måste jag resa mig och kämpa hårdare och mer intensivt med allt jag gör och det jag tror på?

Eftersom jag inte hunnit delge vad jag talar om så ska jag göra det strax ....

Denna gång gäller det Alice, det är torsdag och det är 2 dagar kvar tills att jag ska göra mitt slutgiltiga MH dvs mentaltest på min tjej.
Det kanske inte låter så värst men för mig är det enormt mycket som står på spel och beror på vad ,resultatet visar genom detta test.
Jag har gjort ett tidigare med Ebba och hon seglade igenom som ingenting. Jag har gjort ett med Alice som jag fick avbryta då jag inte hade en aning om att hon var i sitt löp som hon var just då.
Jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så dum efter att ha missat något så viktigt för mig som det var.
Jag bokade för x  antal platser på ett eget uppfödar MH. Där erbjöd jag på plats för alla de som köpt valpar av mig och även en god vän med sin hund.

Jag hyrde banan i noköping och fick därefter en strulade djungel med mångas medlemskap i sbk vilket var tvunget att finnas för att få delta. Jag hade verkligen allt fokus på att finnas till hands den gången och gjorde det en uppfödare ska...hjälpa alla. Nu var saken den att dagen då det var dax så blev det för min egen del katastrof. Alla valparna och Ebba gick igenom utom Alice där jag fick avbryta. Kände inte alls igen henne och hon bar sig jätte konstigt åt.
Besvikelsen var enorm. Varför? Varför ska det gå åt helvete?

När jag kom hem så visade Winston att Alice inte alls löpt klart som jag trodde...
Han visade att hon haft ett långt förlöp och nu var på dagen. Inte konstigt att hon bar sig så konstigt åt.
Efter denna upplevelse för Alice så resulterade detta i att en hund som inte varit med efter ordning och vant sig vid olika situationer blev vettskrämd i samband med att alla hormoner rusar som hon inte heller förstår....ja det kunde inte bli värre!

Strax efter detta test så bokar jag en ny tid...22/8 I Gamleby....
Det är ett tag dit mitt mh var 10 maj.

Det är riktigt svårt att få en tid på ett mh så jag var desperat att komma med någonstans .
Nu var jag fast besluten att se till att socialisera mina hundar bättre och då helst Alice. Lilltjejen ska tränas på det vis att hon ska vänja vid livet utanför staketet hemma vilket man i stora drag kan säga är hennes uppväxt (förstå mig rätt nu ..hårddrar situationen)
På den här tiden som nu passerat har jag kämpat som en galning med denna hund. Min hälsa är heller inte den bästa och jag har enorm smärta ibland...jag gick även ner mig för ett tag sedan av olika orsaker så kroppen sköt ut varningssignaler till ve och fasa. Minnet svek...hjärtat rusade..jag somnade överallt...mådde illa..svårt att andas...kroppen gjorde  ondare än vanligt...tålde inte ljud...inga upprörda toner osv osv...situationen var fruktansvärd.

Anledningen till mitt tillstånd var av många olika själ, jag var helt enkel helt slutkörd och situationen hemma var jobbigare än någonsin.

Jag bestämde mig för att kämpa, jag bokade Alice till en premiär utställning som skulle vara i Tvååker under sommaren. Jag gav mig iväg med husvagnen för att både träna och finna ro, jag har tränat lydnad, lek, sök, spår, varit i Söderköping på åtskilliga promenader, Norrköping, Alice har varit i Norrköping hos Bubben (Ferdrik) där det katter, vi har varit iväg på utflykter och besök, tränat hundmöten och som en tok inför utställningen och allt detta av en enda anledning egentligen...att få en harmonisk hund som är nöjd med sitt liv. Ebba har aldrig haft samma behov som Alice utan har glidit med i tillvaron på ett bananskal och varit extremt enkel att forma.

När utställningen hade 5 dagar kvar till start så uppkom Alice skada som jag har skrivit om och allt blev katastrof igen. Det var ett skärsår in till benet och utställningen var körd såklart. Jag hade ett jätte jobb med såret efter hon sytts och bandagerats samt att inte veterinärstationen var tillmötesgående alls utan det var även det en katastrofal upplevelse. Detta gjorde varken min eller Alice tillstånd bättre utan åter igen fick jag lösa situationen och försöka ta hand om problemet trots nederlaget som slog. 

All träning att röra sig lades på is...hon kunde inte röra sig värst och jag fick nu försöka hålla min tjej i stillhet och inte få busa med Ebba heller. Detta var ett eldprov kan jag säga. 

Allt detta gav ett stopp i det mesta i en hel månad och när såret började läka så var åter igen Alice i taket såklart efter lång tid av stillhet.

Så fort att man såg att möjligheten till en ny utställning fanns så bokade jag en ny och började om att ta tag i problemen och fortsätta att få henne att stå, socialiseras i stan vara passiv till omgivningen och så vidare....

Ja nu var i på g igen men det krävdes fortfarande bandageläggning ofta för att såret inte skulle tvättas upp utan läka fint. 

När tiden var inne så hade jag som ni vet Gill till handler och stöd och Alice kammade till slut hem en 2:a placering i bästa tik på den stora internationella hundutställningen Norrköpings dogshow med en bedömning "Excellent" vilket är högsta betyget...

Jag var sååå glad och sååå stolt för vägen hit har inte glidits fram direkt utan det har varit extremt mycket arbete.

När detta nu var gjort så inväntades nu ett Mh igen. Jag har fortsatt att jobba med min tjej som tidigare men mer ute i olika tillställningar. Vi var i Vadstena på motorträff, Söderköping på kanaldans, Norrköping på promenad och även Augustifesten, vi har besökt parkeringshus och sett raketer och massor med folk och hundar och inget har lämnats åt slumpen utan vi har utnyttjat varje tillfälle och gissa om det gett resultat... :)

Tyvärr så räcker det inte utan hon måste genomgå sitt mh och klara just det testet vilket allt sedan baseras på för mentalstatus...lite knepigt egentligen men så är det.

Dagarna närmar dig och jag har inte fått någon info alls om när jag startar, vilken ordning, tider, platsen , karta till Gamlebys bana, nä inte ett ljud och nu var det torsdag och 2 dagar före start.

Jag skickar iväg ett sms till en kvinna som jag hittar på nätet skall vara ansvarig för information och hon återkommer till mig ganska omgående och ber så hemskt mycket om ursäkt för jag skulle ha fått infon för 2 veckor sedan.

Jaja det är ju inget att göra något åt utan det är bara ta det som det är så jag kollar igenom alla faktorer på dokumentet som skickas till mig och vi smsar flera gånger fram och tillbaka, verkligen en jätte gullig och tillmötesgående kvinna....en dam jag gillar direkt.

Efter en stund så ser jag något på mitt dokument som får mig att skrika rakt ut där jag sitter, jag svär som en tok och skickar åter ett nytt sms till kvinnan...

Jag berättade att jag kände igen namnet på mentalbeskrivaren och att hon beskrev Alice då jag var tvungen att avbryta...så jag kan nog inte ställa upp nu! 

Damen undrar varför innan jag hinner att förklara och sedan säger hon att hon ska kolla upp detta och återkomma..

Och mycket riktigt så har jag rätt igen!!! Alice får inte delta utan nu måste jag åter börja om och leta ett nytt mh och problemet är större än någonsin då den mental beskrivaren jag har haft beskriver nästan varje gång i hela östergötland och det är fullt överallt!

Varför, varför, varför?????????? 

Jag vill bara att saker skall kunna vara som för andra, något smidigare...men ack nej, nu är det mig det handlar om så vi tar som vanligt den hårda vägen och hur fan ska jag lösa detta???

Jag sitter en stund och vrider mig av ilska innan jag samlar mig och tar mig till sans och funderar ...

Jag blev hänvisad till ett mh i Norrköping i september men när jag kollade så var det naturligtvis fullt...

Jag är fast besluten att ha in min tjej där på den dagen ändå! Men hur ska jag lyckas, kommer Alice att få ett nytt löp då perioden närmar sig?

Jag har gett mig fan på att det ska gå så jag börjar jobba på det direkt och resultatet är..........

fortsättning följer.....puss