Nu sitter jag i ett vardagsrum som är aningen upp och ner vänt. Det ser ut som fan om jag ska vara ärlig. Just nu har jag precis börjat att plocka i många av grejerna som ska bort. Allt ska packas men allt ska först vara rent och fräscht för jag hatar att få upp skitiga prylar när jag ska ha upp något sedan. Jag håller även på att sortera och röja bland allt som finns i rummet så att jag har gått igenom precis allt när allt är klart senare.
Även om det är merjobb just nu så kommer jag att tycka det är skönt när jag behöver få upp något eller när jag letar efter något jag behöver eller vill ha.
Jag gillar verkligen ordning och reda så jag lägger ner all den energin nu så kan jag bara ta det roliga sedan när jag är trött på allt och vill bli klar så fort som möjligt.
Att anstränga sig lönar sig också så jag gör nu på det här viset, vilket kanske inte alla gör. Man ser inte mycket skillnad på vad jag har gjort idag men allt som står i bokhyllan förutom ovanpå och i vitrinet i den är rent och ska bara ner i kartong, allt i andra vitrinet är också rent och bara att packa ner. Underdelarna på båda är kvar och jag har flyttkartonger som väntar i hallen till just det. Som ni ser så överanstränger jag mig inte, jag får lov att ta det lugnt då jag inte orkar att röja som förut.
Patrik tog idag hem frigolit för isoleringen vilket var ett taikonlass i vanlig ordning. Tror att han även tog hem L blocken som behövs sedan.
Kalle kom en sväng under kvällen och skulle se om han kunde hjälpa Patrik med att se vad det var för fel på vedkapsklyven som inte vill fungera ordentligt i kolven men gick bet på uppdraget.
Innan jag påbörjade middagen efter att jag kom hem förut så var jag tvungen att lägga mig en stund. Jag hade åter igen migrän och nu var det åter tur att jag hade mina mediciner så jag kastade in 2 denna gång och sedan så lade jag mig och sov i en halvtimma vilket gjorde susen.....
Ja så här såg vardagsrummet ut då jag började att riva omkring....
Ja visst kan man ana att något är på G men ingen har en susning om hur det ska bli. Hoppas bara kroppen pallar....
Jag ska villigt erkänna att det är dax för en rejäl utmaning igen. Det var nu väldigt länge sedan och det behövs ibland för att stimulera tankar, kroppen och själen. Jag ska erkänna att det finns ett vansinnigt behov av att verkligen göra något med mitt liv ännu en gång. Det känns tufft men ändå spännande, kommer vi att lyckas på så kort tid ....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar