Summa sidvisningar

fredag 20 februari 2015

Ett minne jag fortfarande skrattar åt...

God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare, igen <3

Jag tänkte nu berätta ett minne som jag inte kan låta bli att skratta åt var gång det passerar i mina tankar.
Vi bodde en gång i tiden i Ringarum. Där hade vi en hel del djur på vår tomt. Vi bodde i ett litet hus på 65 kvm med källare och hade en tomt på ca 1000 kvm. Jag hade då små barn och det hela började med att jag tyckte att barnen skulle ha en kanin nu när vi bodde på landet.
Sagt och gjort så blen det en kanin då jag var hos min vän och hämtade en grå kanin med vädur i. Hon fick namnet Lena för att hon var så len när man klappade henne. Barnen var överlyckliga :).
Nu tyckte då min kära make att hade vi en kunde vi lika gärna ha 2, en hane såklart för han ville ha stek!
Det blev en hane också, han fick namnet Greger, en stor rackare. Det tog inte lång tid innan vi hade en hane till som vi var och hämtade som en vän inte ville ha. Hans namn blev Pelle.

Tiden gick och Lena och Greger fick en kull på 5st, Hilda, Hulda, Hobbe Hasse och Helmer. ÅÅÅÅH...vad söta de var! Vad tror ni hände? Stek? Ååååh Nej!

Hobbe och Hasse fick nya hem och Hilda och Hulda fick bli nya mammor senare och Helmer var annorlunda, en rödspräcklig hane så han blev en gullegris som skulle bli pappa. Efter En tid blev även Pelle pappa, det blev en Vera, Ventolin, Vilma, Viagra, Valdemar, Venus, Viktor och 2 till som jag inte minns namnen på just nu. Inte heller där blev det stek.

På denna väg startade min kaninuppfödning som jag senare hade. Den kanske jag kan berätta om vid annat tillfälle. Jag hade kaniner för avel, utställning, sällskap, kött och uthyrning.
Jag hade 30 avels djur och 180 kaniner i stöten , hela tomten var full mer eller mindre. Vi hade byggt burar som bildade ett kaninhus där avelsdjuren bodde och vid sidan av det stod en stuga där vår gris bodde när han inte ville vara inne längre.

Till en början var grisen med överallt, han var min lilla hund. Vi gick promenader, gosade i soffan, badade i barnpoolen jag köpt och hade på tomten. Ni skulle bara veta hur många som höll på att köra in i staketet när de såg vad jag skurade med skurborste i pollen ;) Kan lova att det var nära ganska många gånger...

Nu kommer det....en gång hade vi en god vän Åsa på besök hos oss. Vi satt och fikade i trädgården som vanligt. Grisen gick alltid lös på tomten när vi vaknade, likaså hönsen.

Åsa var lite nyfiken att kika på alla kaniner och ställer ner sin handväska på gräsmattan vid sin stol...ingen tänker utan går och ska kolla på alla kaniner.
Så klart tog det en god stund innan vi kom tillbaka och då möttes vi utav grisen som bar sig oerhört konstigt åt!

Han stod och tuggade och tuggade som en galen! Fradga sprutade ur hans mun. Det såg ut som om han doppat trynet i ett bubbelbad!
Jag blev lite orolig vad som var fel på honom, så jag skulle kolla av honom och när jag kommer fram så luktar han sååååå gott! Han luktar lakrits!

Nu förstår vi vad det är, den stackaren tuggar tuggummi! Han hade hittat Åsas handväska och snott hennes paket med stimorol lakrits! Nu var problemet att han tagit hela paketet och börjat tugga så det blev ju ganska mycket, sedan hade det fastnat i gommen på honom så det var därför han var helt full med fradga. Jag hjälpte honom att få ut tuggummit och då ville han inte längre vara med när vi fikade, men oj vad vi skrattade åt denna stackars gris ;).

En annan gång så skulle Patrik odla potatis i ett land på tomten. Vi hade köpt dyra sättpotatisar, Nu var det ock inte så lätt då grisen ville hjälpa till att få potatisarna att försvinna. Jag stod och beskådade och skrattade så jag höll på att kissa på mig ....

Så fort Patrik vände ryggen till kom grisen och snodde en potatis, Patrik skrek och jagade bort honom och fortsatte igen. Samma sak hände varje gång, så det slutade med att Patrik låg i trädgårdslandet med en vattenslang så han fick ha sina potatisar i fred. För varje gång grisen skulle sno en potatis så fick han en dusch av slangen och jag kan lugnt säga att det inte lät som han fick vatten på sig utan att det lät som m man stack kniven i honom! Guuud vad jag skrattade åt dem ...det är så synd att man inte har dessa stunder på video...men jag får minnas istället.

Detta var nu lite om tiden i Ringarum, men det finns så mycket mer men jag avslutar här för denna gång. Hoppas även ni har kunnat le lite åt vår tokiga gris när ni föreställer er hur det måste sett ut..

Bjuder på en liten bild av honom..vår lilla Nasse <3


Han charmade många <3


Här är det vi kallade för kaninhuset (där nere). Det låg vid vår lilla grusväg som gick förbi hos oss och var en attraktion för många mammor med sina barn som var ute och gick. Hobbyn hade namnet 
Lolas kaniner, sällskap & hobby


Här är en liten bild från kaninhuset där avelsdjuren bodde. Här är det ganska nybyggt och saknar fortfarande färg.


Här är min lillebror som bodde hos oss ganska mycket och fick vara med om både det ena och det andra. I bakgrunden syns nu att burarna har fått en grå färg. Trivdes verkligen med detta liv. Jag gick kursen kaniner och gnagare, samt färgläran om avel, åkte på utställningar, märkte alla som man då gjorde, ja jag gjorde nog det mesta. Det var en tid i mitt liv som jag nöjt kan se tillbaka på ...<3

Kanske ses vi snart igen, puss <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar