Nu kör vi förra veckan...
Måndag 11/5
Idag var en dag som jag var tvungen att ringa in en rapport till försäkringskassan vilket jag gjorde så klart.
Jag fick gå upp ganska tidigt denna dag av en speciell anledning. Ludde skulle komma och lämna Freja hos mig. Hon ska nu bo hos mig i några dagar eftersom Ludde jobbar och Ullis ska iväg med Patricia på en operation i Stockholm. Freja har det definitivt bättre hos mig då. Ludde tänkte lämna henne som på dagis alltså varje dag men jag sa att jag ville hellre ha henne dygnet runt då det är lite baltigt varje gång man ska sätta ihop dem så det funkar bättre om hon stannar kvar hela tiden. Vi bestämde till onsdagen efter han var klar med sitt arbete.
Han kom som avtalat och blev inte kvar så jättelänge då han var tvungen att åka och jag hade saker för mig. Det var inga problem alla att sätta ihop ligan men det var lite knöl med Alice då jag helt plötsligt från ingenstans upptäckte att hon har haft ett långt förlöp och tydligen inte varit i höglöpet förrän nu! Fatta vilken idiot jag kände mig som! Jag har nu fixat trixat och donat för att alla ska få det så bra som möjligt. Jag har räknat löpdagar och kontaktat tjejen som fixade med mitt MH, vi har diskuterat flera gånger och kommit fram till att hon precis skulle vara klar. Man får inte ställa upp med sin tik om hon är i löp så därför kontaktade jag NBK direkt.
Nu undrar man kanske om jag inte alls känner min hund, hon har ju löpt tidigare..ja det har hon ...detta var nu 4;e gången! Denna gång var dock ingen annan lik utan för det första så har hon haft bara 4 månader mellan löpen, lite som sin mamma men inte som sig själv! Tidigare har hon varit helt som det är i normala fall, lite som texten ur en bok. Det enda som skiljer är att hon inte städar efter sig utan det gör Ebba..
När jag upptäckte detta så kände jag mig verkligen som en idiot, varför hade jag inte reflekterat över detta utan varit så inne på dagarna? Kan det vara så att det helt enkelt har varit alldeles för mycket för mig att tänka på och fixa åt alla håll att jag inte riktigt varit uppmärksam på nära håll? Snacka om hemma blind!
Jag kände på MH dagen att det var något som inte stämde. Alice hade bara nosen ibacken totalt och definitivt korkar i öronen, hörde verkligen inte ett smack. Hon gick igång redan i bilen på i stort sätt allt som hade ed hundar att göra, hon blev bananas på en hund som sprang agillity på klubben, en annan tränade lydnad och den hunden släppte hon knappt ur blicken utan var helt fast med blicken på den lagom nästan till utfall, med det är inte sagt aggression utan min känsla sa dominans och övergång till tuff lek.
Hon trippade verkligen på tårna och det var säkerligen ingen bra grej att hon suttit stilla i bilen nästan hela dagen hon slet och drog i kopplet som en galen...ja att mitt MH med henne inte fungerade utan att jag behövde avbryta är nog inte så konstigt, jag kände inte igen henne riktigt men jag tänkte verkligen inte före utan startade vilket var dumt, jag skulle helt enkelt inte haft henne med alls just denna dag. Det gick väl sådär före dumpe men då reagerade hon verkligen starkt på fly och ville absolut inte se vad det var för en fuling som kom upphoppande ur marken alls. Det låter som om det är en riktigt ostabil rottis när man säger att hon inte fixade sitt mh men när man ser omständigheterna vore det nästan konstigt om hon skulle ta det med en klackspark då jag missat hennes hormontillstånd helt...usch så usel jag känd mig. Men som alltid är det ingen mening att deppa ner sig varken för att jag var klantig eller att hon inte gick igenom. Nu är det bara fullt fokus på att komma hem i hemmiljön och bli färdig med löpet i lug och ro för att sedan ta tag i nästa bit, så är det ...en hund lever i nuet så det är bara att hänga på...
Vi satsar på nästa gång och hoppas nu att jag kan få plats någonstans, får lov att kolla runt redan nu i det närmsta så jag förhoppningsvis kan få en plats skapligt nära....jag håller tummarna för att det ska funka...
Nog om det, dagen förövrigt var ganska jobbig med smärta så jag tog mig ett dopp i poolen för att försöka mjuka upp min rygg en aning vilket hjälpte till viss del i alla fall.
Jag satte mig sedan i trädgården och bloggade och hade Freja och Winston på ena hundgården så jag visste vart jag hade dem och de andra stora låg bredvid mig där jag satt. Jag ska heller inte sticka under stolen att Freja inte var tyst, jag fick stoppa pluppar i öroen för att inte bli gernscht...
Jag var verkligen trött så jag satt och nickade ute i tältstolarna så jag fattade beslutet att knalla in och gå och lägga mig en stund. Precis när jag ska lägga mig ner så kommer Johanna hem från skolan, jag reagerar knappt jag ser inget och så helt plötsligt gestaltas ytterligare en person i dörrhålet!!! Att jag blev rädd! Det var nu Micke som stod i vardagsrummet. Han hade dykt upp oanmäld vilket jag ärligt hade sagt ifrån om då ja var så fruktansvärt trött.
Det tog ett tag och så PLÖTSLIGT HÄNDER DET!! Jag somnade ifrån mitt besök! Jag vaknade om och om igen i ett kör och hade ingen aning om vad vi pratade om alls
Hur som så här efteråt kan man ju skratta åt det men den stunden var det verkligen inte ok. Jag skämdes för att jag var så otrevligt trött! När jag hade somnat ifrån Micke så var han kvar ändå, han inväntade Patrik som kom straxt därpå och snackade lite med honom. När Micke åkte sov jag fortfarande och var helt kaputt då gick Patrik ut och snickrade 10 fågelholkar som han fått på beställning.
När jag senare 2 timmar senare återkom till livet igen så satte jag mig med att fixa en massa papper som var ett måste .
Ja så var min måndag förra veckan alltså extremt kluven på många plan tack vare mitt stora misstag...det kommer jag aldrig någonsin att förlåta mig för, jag borde ha sett och tänkt före men det passerade mig bara,,,hoppas nu bara att jag inte skadade något på Alice som är svårt för henne att reparera, jag tror dock av hela mitt hjärta att det kommer funka alldeles utmärkt bara allt återgår till det vanliga igen ...
Några bilder från idag ....
Från Alice och min harmoniska morgonpromenad...
Där ligger Ebba när ja sitter i trädgården och bloggar och Alice ligger precis vid min sida...
Freja och Winston fick inte hundgården så jag visste att de inte tog sig friheten att gå igenom staketet vilket de kan om de vill...det kommer snart nog dock att åtgärdas för jag är jäkligt trött på att det händer att Winston kliver igenom staketet för att äta kattskit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar