God kväll alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Smög nu iväg en trappa upp där datorn stod och väntade efter att jag tidigare startade upp den för att leta efter en film som jag lade ut tidigare på fb för att visa Hugo. Den har nu stått på sedan dess och jag ska erkänna att jag var alldeles för lat för att konka igång den bärbara med kablar och prylar och även knöla med uppkopplingen igen innan jag är på g.
Jag startade min dag på inte det bästa sättet. Var ganska trött när jag skulle kliva upp. Har inatt sovit med den bärbara datorn sittandes till hälften i sängen. Jag var åter tillbaka i det tråkiga tillstånd jag tidigare har varit i. Den tiden då jag inte vet om att jag är trött utan tror jag är pigg men bara somnar helt apropå. Patrik tog bort datorn från mig någon gång under natten och jag vände bara på mig och sov vidare.
Idag skulle jag åka ner till vårdcentralen för att ta prover av alla möjliga slag. Vet inte ett skvatt vad det var för ena men 5 rör stal de där nere i alla fall. Jag mådde riktigt skitaktigt innan, inget kaffe inga mediciner och trött efter natten. Var nere vid 8.20, fick mitt läkarintyg på min sjukskrivning som jag skulle hämta och fick fylla i ett papper om vilka mediciner som jag behövde få nytt på recept.
När jag var klar med mitt så mötte jag en underbar vän där...Sofie. Vi pratade en stund och jag satte mig ner och väntade med henne i väntrummet tills det var hennes tur. Jag knallade sedan ut och tog mig mot bilen men möttes även där av en gammal vän jag inte pratat värst mycket med de sista åren. Vi har aldrig varit vänner privat på det viset men vi "känner" varandra till viss del och har nog fattat tycke för varandra en gång i tiden. Vi tjattrade lite och sedan så bestämde vi att vi ska försöka träffas vid något tillfälle, skall se till att hon kommer med i hundgruppen till att börja med så kanske det leder någon vart snart nog, vi är ju trots allt grannar med lite avstånd.
Jag hann inte säga hejdå innan Sofie åter kom ut så jag skjutsade henne till bussen dit hon skulle så slapp hon att ta sig ner för egen maskin.
När jag ändå var i svängarna så styrde jag in till Willys en sväng för att få hem lite potatis, vilket jag borde gett tusan i!
Visiten slutade med 3 svintunga påsar vilket inte var det bästa. Jag var helt slut när jag kom hem. Tog mina mediciner omgående då jag trodde jag skulle bli tokig av smärta, orkade nätt och jämt få in varorna i kylen och ta mig en kop kaffe innan jag stupade i vågrätt läge i soffan . Nu var det ett tag sedan jag hade så här ont som idag, tårarna sprutade vare sig jag ville eller inte, jag försökte skriva det tidigare inlägget som släpptes idag men hade ett helvete då jag bara somnade om och om igen. Patrik kom sedan hem tidigt och då kunde jag inte somna om.
Han hade kommit hem eftersom han hade en tid hos sin diabetessköterska idag. Han undrade om jag skulle följa med men jag sa ifrån direkt pga mitt eget tillstånd.
Efter en stund då jag hade snackat lite med honom så ångrade jag mig, jag var tvungen att följa med. Jag vet att han kommer hem och att det heter att han skött sig kanon och att allt är bra men det är en ren lögn. HAn mår verkligen inte bra och jag tror att de som lider värst är vi andra hemma. Jag var nu fast besluten att följa med och ta upp en himla massa som jag vet inte kommer fram om han åker själv.
Jag släpade mig ur soffan, kved mer eler mindre sjölv av smärtan men hankade mig fram och upp för trappen till toan innan vi skulle åka. Jag tog nycklarna och satte mig i förarstolen medans Patrik ställde upp grindarna.
Väl nere så var inte mötet så värst positivt för gubben, proverna visade ganska bra resultat men nu fick han order om att han måste motionera minst 30 minuter varje dag, sluta med light saft, zero läsk, äta mer på morgonen och mer till lunch och minska matintaget på kvällen. Han får inte äta kaffebröd eller choklad som han gör, han måste dricka vatten vilket han ratar idag. Detta innebär en helomvändning för honom, vilket inte kommer att bli enkelt. Om han fortsätter som han gjort vilket redan har resulterat i sämre hälsa på ett år så kommer han till slut få följdsjukdomar. Äntligen tror jag att polletten trillade ner när hon visade och förklarade hur och vad som händer i kroppen när han sköter sig som han gjort. Det var riktigt skönt att få medhåll och stöd i vad jag länge försökt säga men han inte har lyssnat.
När vi åkte hem hade nog gubben lite ångest över att det var så mycket han faktiskt hade att ta tag i. Jag hade tidigare skällt ut honom och talat om hur jäkla egoistisk jag tyckte att han var. Det är ju fler som lider av att han är sjuk. Själv har jag kämpat med mig själv som en idiot och gör hela tiden för att få komma tillbaka till livet så mycket som bara är möjligt. JAg klarar inte av ett passivt liv , då går jag ihjäl!
När vi varit hemma en stund så blev det lite middag. Potatis, köttbullar, gräddsås och grönsaker. JAg portionerade upp 3 potatisar och det klarade han sig på, just då i alla fall. Han har inte sagt något mer ännu men natten har heller inte kommit än.
Efter maten fick vi besök av Emelie och Hugo vilket var riktigt trevligt. Det var nu ett tag sedan. Likaså när de försvann så kom nästa granne vår underbara Lennart Han stannade en stund och pratade vilket var riktigt trevligt. HAn bad oss om lite hjälp vilket värmde i hjärtat. Det är verkligen skönt när man känner att man faktiskt kan hjälpa till för någon annan som verkligen uppskattar det och det gör fam Jarskog <3.
När vi sedan igen blev ensamna så var det som om att slå en stekpanna i huvudet på Patrik, han somnade omgående. Själv började jag nu komma i form, inte lika ont just nu så jag känner att jag måste sätta fingrarna på något. Nu började jag med att skriva detta inlägg men det är ju snart slut, vet då inte vad jag ska göra. Det kryper i hela kroppen och jag måste göra något. Vet bara inte vad ännu. Det återstår att se, men sova blir det inte ännu i alla fall.
Eventuellt ska jag nog börja planeringen för resten av veckan och även nästa vecka.
Hmm... nu ju mer jag tänker ju mer grejer ploppar det upp i tankarna så snart kommer jag inte veta vart jag ska börja. Bäst jag inte känner efter för mycket för då blir dagen jobbig imorgon med :-P
Nu ska jag runda av genom att önska atta en fortsatt trevlig kväll och jag hoppas ni alla haft en bra dag. Min strävan är nu att ha en kalas dag imorgon efterson denna dag inte gav mig ett dyft av vad jag önskade.
Säger nu ...på återseende <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar