Godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3
Åter en ny dag nalkas bakom dimman som ligger tät över marken. Gårdagen var en aning avslagen för min del då jag hade en pärs på morgonen med stor saknad i minnet. Det blev en jobbigare dag än vad jag kunnat föreställa mig genom att bara tillåta mig att tänka tillbaka så jag får nog se till att låta det lägga sig lite till innan jag gör ett nytt försök att få ner känslorna i text. Jag trodde jag själv kommit längre.
Jag vet att jag i min ensamhet måste möta min saknad många små gånger innan jag är redo.
Vet inte om någon kan ana hur fäst jag var vid just denna tuffa brud men det var jag, mer än vad jag kanske visste själv....
Hur som så har hon gett mig fantastiska familjemedlemmar som jag nu kan lägga mig energi på, på ett vis som inte tidigare varit möjligt varken i tid eller hälsa och ork.
Jag kämpar på men tycker det är roligt och trivs med situationen och ser stora framsteg nästan varje gång.
Jag började igår med att tvätta klart mina golv på nedre våningen som jag inte gjorde dagen innan. Johanna skulle ha en dag med massor av kompisar hemma så hon var fullt upptagen. Tror de blev 7 med henne. Jag tog mig en sväng om i trädgården och plockade all ny hundskit som blivit sedan förra gången jag gick varvet, jag klippet en del av gräset men hann inte längre då annat kom i mellan. Jag pratade med en av mina valpköpare som sett mitt inlägg om Coco och skickade mig sitt stöd och en bild på valpen de köpte. Jag råkade ringa upp en signal när jag skulle svara och de slutade med ett trevligt samtal :). Verkligen jättekul :).
Jag förberedde mig och mina hundar för att träna lite när det var dax. Vi hade bestämt möte kl 15 så jag tog en liten sväng med Alice innan för att väcka kontakten. Vi gick upp och förbi våra fina grannar. Vi träffade först Lennart som grejade med staketet vilket Alice tyckte var lite konstigt men skötte sig bra trots osäkerheten vad han pysslade med. Vi pratade en stund och Alice fick snällt vänta. En liten bit längre fram så kom Lena och vi pratades vid en liten stund om allt mellan himmel och jord. Alice skötte sig även där. Det har verkligen hänt massor med henne den sista eller de två senaste veckorna. För 2 veckor sedan hade detta varit ett otroligt problem med drag i kopplet och ingen som helst kontakt samt bara bekymmer om vad som händer runtomkring, men inte nu :). Vi kunde stå och prata i lugn och ro. Jag förberedde dem på att det snart kommer bli ett herrans liv nere hos mig då vi får hundbesökare. Berättade att vi skulle träna lite igen.
Jag hade jätte dåligt samvete att vi fortfarande inte kommit upp för att plocka lite björnbär som vi fått lov till men åter lovade det så fort jag fick en stund över.
Jag verkligen älskar dessa underbara människor som bara finns där alltid och alltid ser det positiva i allt trots sina krämpor och ålder. De är verkligen beundransvärda!!! (läser du detta Lena så hälsa Lennart att ni betyder massor för oss <3)
Jag blev lite sen tillbaka och Margitha hade då kommit, Lotta kom strax efter. Vi tog en kaffe först och gick igenom vad vi skulle göra och satte sedan igång.
Vi hade ett kanon pass!
När vi var klara så visade Patrik vad Lennart kommit med...Herregud vad jag skäms!!!
Nu hade dessa underbara grannar plockat björnbär och minitomater av olika sorter till oss och kommit ner med!! Tack snälla rara men fyyy vad dum jag känner mig. Men ni förstår vad jag menar VÄRLDENS UNDERBARASTE OCH MEST OSJÄLVISKA MÄNNISKOR!!
Tack för att ni finns!
Vi fikade lite efter träningspasset och skiljdes åt.
Under kvällen blev det inte mycket mer gjort då vi alla var trötta. V åkte ner och köpte pizza som ungdomarna bestämt men mer än så blev det inte. Jag hade ingen ork att ens skriva då datan har ett helvete med uppkopplingen från den bärbara!
Hoppas ni alla hade en bra dag det hade jag men jag kände mig en aning låg...
Ett enormt tack till Lotta och Margitha och tack snälla för den fina blomman <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar