Jag satt och kikade på mina bilder som är tagna sedan tiden vid förra inlägget så jag tänkte visa hur vi har haft det i bild...anledningen att dessa inte kom med sist beror på att jag har fått dem av Johanna som fotat så de låg inte bland mina bilder när jag skrev inlägget. Av den anledningen visar jag dem nu.
Hur skadan såg ut när bandaget togs bort visade jag i förra inlägget så jag hänvisar dit om ni vill se det.
Här har precis bandaget tagits bort och Alice vill absolut inte såret vara ifred så jag sprang ut och letade rätt på den gamla tratten som jag har haft länge sedan ett annat tillfälle med en annan hund. Ibland är det bra att spara på saker väldigt länge, denna gång hjälpte det till oerhört. Hon var dock inte jätte nöjd med att få denna pryl på sig men accepterade det så klart. Ebba däremot var jobbigast som tyckte syrran såg skit konstig ut och ville hoppa på henne för att leka...hon såg ju skit skum ut!
Här får jag hjälpa till att hålla bort henne från att inte försöka komma åt benet då risken är stor att hon får kanten på tratten mot såret trots allt och sliter upp det igen ...
Medans jag väntat på att komma fram till veterinären på distriktsveterinären så tempar jag henne under tiden för att ha så mycket info som möjligt klart till veterinären. Denna gång får det ske i korgen då jag inte vill att hon rör på benet mer än nödvändigt och hon låg där redan, helt klart enklare för mig då hon står upp men det gick det här med...
Jag fick aldrig tag i den veterinären som vi har varit hos och de ringde inte upp så i ren förtvivlan ringde jag vår ordinarie som svarade direkt och tog emot oss 45 min senare.
Alice var jätte duktig att gå upp på bordet åter igen vilket hon tycker är väldigt obehagligt. Detta bord var dock bättre då det gick jämnare i motorn och även tystare än bordet hos den andra veterinären.
Som vanligt står hon snällt och gör som jag säger <3
Hon kontrolleras, tvättas och ett prov på sekretet tas. Jag blir även informerad om hur jag ska fortsätta hennes behandling. Det som är jobbigast är att hon inte ska ha något bandage utan ska fortsätta lufta ....min oro ökar då jag känner min hund...
ska detta sluta väl??? om jag har rätt i min oro får ni veta senare,,,men mina aningar brukar falla in :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar