Jag tog ett varv med snabeldraken i vanlig ordning, som jag ganska ofta gör. Alice fäller något så in i vassen så jag nästan blir galen.
Idag mådde jag bra i kroppen och såg fram emot att åka på dansen, var verkligen upplagd, har saknat det alldeles. Vi har ju sååå himla kul. Upptäckte något konstigt på golvet och misstänkte att det nu skulle bli dax för ett löp på Alice men det ska inte ske förrän efter Mh:t , så runt den 15:e maj väntas löpet om hon nu inte beter sig som mamma Coco förstås. Hon löpte var 3-4:e månad istället för normalt var 5:e månad.
Blev tyvärr ingen dans idag, Patrik hade trott att det var sista gången förra gången så han km inte hem förrän 18.55 och dansen slutade kl 19. Jag var riktigt besviken efter att ha suttit och väntat men jag hade mina aningar tidigt hur det skulle bli. Jag sa i ren ilska till Kalle att jag skiter i det nästa gång också eftersom jag nu varit borta i en månad och man har lärt sig massa nya saker så jag hänger väl inte med längre...
Hela tillvaron kändes sur just nu. Patrik hade varit på Jula och på Byggmax för att åter plocka hem material till husvagnen som han håller på att renovera så vi kan byta ut till en något större då det är lite trångt med alla hundar och oss i den vi har haft.
Johanna ringde hem och undrade om vi inte kunde käka taccos idag vilket gick bra men hon fick greja till det själv i så fall. Jag sa åt henne att handla med allt hem så att hon hade allt då det var eko här hemma. Jag gjorde mig i ordning för att ta mitt pick och pack och åka till husvagnen. När Patrik hade kommit hem och vi hade ätit så packade jag ihop alla hundar för att fara ut till Hårtorpet och sova kvar där. Tanken var att åter försöka att sätta mig i lugn och ro för att skriva men som vanligt så fanns där ingen teckning så jag kom ut på nätet! Fan så irriterande. Varken på mobilen eller Wifi funkade...dumt!
Denna gång hade jag inget förtält eftersom jag inte hade hunnit att sätta upp det igen efter att blåsten sabbade det för mig förra veckan. Jag kom ut ganska sent så det blev en nattiskiss i mörkret för hundarna. Ulllis och Ludde tackade för sig tidigt och jag sa godnatt och hånglade med hundarna efter att ha suttit och bara tagit det lugnt och låtit tankarna flöda fritt. Jag var så oerhört trött men som vanligt så kommer jag knappt till det där stadiet som fattar beslutet att det är dax att sova, jag är lite som småbarnen som inte fattar hur trötta de är utan somnar på stående fot. Jag känner mig nog likadan skulle jag nog kunna påstå. Under tiden som jag hade åkt iväg så fortsatte Patrik att greja med den andra husvagnen. Han håller nu på att byta golv och de väggar som var helt ruttna av fuktskador.
Jag tackade för mig och somnade bums...
Visst hade vi det mysigt vi 4 <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar