Påskfirande

Säger åter igen godmorgon alla nära kära vänner och bloggläsare <3

Som vanligt så har jag åter igen halkat efter igen vilket är lite sådär ibland, jag önskar att jag både hann och orkade skriva så jag håller rätt tempo med dagarna men det är verkligen omöjligt för mig. Jag varken hinner eller orkar.

Nu har vi i alla fall som de flesta andra firat påsk. Tyvärr blev det inte som vi hade hoppats på i år då vi alltid firar med alla syskon och de som värdparet har i närheten. De som värden bjuder in får alltid självklart vara med...högtider är till för de kära. 

Nu blev det inte så i år för alla var bjudna till oss redan i nov 2014 och även åter igen på juldagen togs det upp. Det kom senare en inbjudan via en chatt till annan adress utöver vår. Man blev aningen irriterad på sättet man nonchalerade vår inbjudan på så vi brydde oss inte.

2 veckor före påsk så bjöd vi in igen och då var det bestämt att det skulle firas på annan adress. Självklart undrar man vad problemet var och då visade det sig att bara för att vi bjuder in ensamma goda vänner som inte har en egen familj att fira med utan sitter annars ensamma var inte välkomna. Det var det som var problemet, tänk att i det läget är blodsband så fruktansvärt viktigt...märkligt tycker jag..

Jag fick lära mig för snart 20 år sedan hur man behandlar andra människor som inte har det andra har av mamma och pappa, dvs Eva och Lennart och det är jag evigt tacksam för, det är där som min resa mot mig själv startade och se vad jag har idag...hade jag inte varit den jag är så hade jag inte varit där jag är idag och jag hade varit helt ensam den dagen något verkligen gäller men det är jag inte idag

Titta bara på mina blodsband! Hur många där fungerar? Även om jag inte har blodsband av värde för mig så har jag enormt många vänner och en del väldigt nära...så nära att vi firar jul ihop men nu var det inte välkommet så vi avböjde då att åka iväg med syskonen utan stannade hemma och firade som vi sagt. Sedan var det även en av våra vänner som var inbjudna som inte behagade att svara vilket jag tycker är riktigt dålig stil när man öppnar upp gemenskapen..

Jag ringde våra underbara grannar Lena och Lennart och frågade om de ville göra oss vilket man blev glad över. 

När påskafton var nådd och jag visste att en annan själ satt ensam hemma utan både gubbe och barn så bjöd jag lite motvilligt in denna person för jag tyckte inte att man ska sitta ensam på högtider. Vi har definitivt varit närmre än idag...jag har känt avståndet och frågan om tillit på tidigare vis då man från ingenstans väljer visst umgänge som tidigare varit i blåsväder och smutskastning förekommit, och sedan ska vi inte prata om hur andra saker har skötts av den nygamla bekantskapen. Listan är lång. 

Just av detta själ så ska jag vara rak och ärlig och säga att jag motvilligt bjöd in denna person men man avböjde ändå. Jag svalde dock vissa saker just för stunden och öppnade min hem och givmildhet för ett ögonblick i alla fall. Jag har väldigt dubbla känslor till några få personer....och allt handlar om tillit. När de man älskade en gång i tiden har svikit, bedragit och spottat lögner om stora allvarliga saker omkring sig så kan vem som helst göra det...

Man lär sig mycket så länge man lever...

Här är min käre brorson som är jätteglad i vårt sällskap <3

En betydelsefull liga som jag gärna delar mitt liv med. Min fina Johanna, Lena som nu agerar farmor, Hugo min brorson, min make, Kalle vår undervara vän och Lennart som agerar farfar <3

Dukningen innan gäster

Findukning kräver mycket porslin..

Kallbordet, och stort tack till Helen som gjorde silltårta till oss <3

Varmbordet och Lenas fantastiska Jansson

Lite annat

Och så avslutningsvis påskpynt med klara ägg.

Självklart så fick Hugo ett påskägg som han fick ta med sig hem...

Hade en riktigt trevlig dag, tack snälla för att ni gjorde påsken med oss <3