Nu var jag mitt uppe i ett liv med valp igen. Hon var så rar den illa tjejen <3. Min lilla Ebba.
Jag hade även Winston och Freja på den tiden, detta var från jan 2011.
Tiden tickade på och tösen växte. Som vanligt är det perioder som är jobbiga när man har valp, men inget direkt jobb med just henne skulle jag väl kunna påstå. Det som var fruktansvärt jobbigt var att energin och volymen var jätte hög. Det var ett herrans liv mellan Freja och Ebba jämt! Efter ett bra tag i flocken visade sig att det var inte en jobbig rottisvalp med tonårstrots som var problemet utan det var Frejas energi som är svår att hantera. Det går verkligen inte att ändra hennes beteende. Hon skäller och gapar och snurrar och springer runt och trycker igång allt och alla med sitt beteende. Det slutade med att hon bytte hem till den vän jag hade till hundvakt alltid genom åren. Jag finns där oavsett vad det är, allt från tandskrapning, pälstrimning, veterinärbesök eller vad det nu kan handla om. Det finns ett avtal som skrevs vid överlåtelsen som gäller även om det är en av mina bästa vänner. Oavsett vad som än skulle hända i relationerna så ska mina hundar ha det bra och jag kräver att vara informerad vid överlåtelse av en hund.
Allt har funkat jättebra med henne och helt plötsligt så blev det oerhört tyst hemma och allt funkade som på räls. Vi höll vid denna tidpunkt på att mura upp husets utbyggnad och även greja med groventrén. Vi hade verkligen fullt upp skulle jag kunna säga.
I samband med groventrés bygget så hade nu Ebba passerat ett år och det var dax för röntgen. Jag var orolig angående detta eftersom jag tidigare fått ta bort min Zeke som bara var 11 månader på grund av helt trasiga höfter.
Jag for iväg till Norsholm för att göra röntgen och en ögonlysning på Ebba under oktober 2011.
Det var långa 2 veckor innan svaret kom...och nu brast jag åter igen....Svaret gav mig ett hugg i hjärtat och jag målade fan på väggen i ren rädsla...
fortsättning följer.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar